Anställda som gör fel eller misstag ska tas i örat av närmaste chef snarare än bli anmälda för brott. Det anser biträdande rikspolischef Stefan Hector.
Polisens högsta forum för arbetsmiljöfrågor heter nationella skyddskommittén och i protokollet från kommitténs möte i mars kan man läsa följande:
”Ordförande Stefan Hector gjorde ett tillägg om användandet av särskilda utredningar (SU). Det finns en praxis att polisanmäla brister och fel till SU. Polisanmälan till SU bör ske när ett brott har begåtts. Det är viktigt att anmälan till SU inte används som ett verktyg för att avsäga sig sitt chefsansvar när fel begåtts.”
När Polistidningen ber Stefan Hector utveckla sin tankegång säger han att ”praxis” kanske är att ta i. Men han har noterat att det förekommer att chefer inom Polisen anmäler medarbetare till avdelning för särskilda utredningar ”för säkerhets skull”.
– Det sker mer av rutin än att det finns anledning att anta att ett brott är begånget.
Kan du ge något exempel på vad som anmäls i onödan till SU?
– Nej, jag vill inte hänga ut någon enskild.
Onödiga SU-anmälningar är problematiska av två skäl, enligt Stefan Hector. För det första ska det råda likhet inför lagen. Varken anställda inom Polisen eller vanliga medborgare ska rapporteras för brott om det saknas anledning att anta att ett brott är begånget.
För det andra motverkar sådana SU-anmälningar den kulturförändring som polisledningen eftersträvar.
– I en tid av snabba förändringar måste vi våga prova nya saker med risk för att det ibland blir tokigt. Därför vill vi fostra en tillåtande kultur i Polismyndigheten.
Man är mer rädd för att göra fel än angelägen om att göra rätt.
Det är en chefs ansvar att korrigera den medarbetare som har trampat snett, enligt Stefan Hector.
– Då ser vi framför oss att chefer tar ett samtal och uppmärksammar medarbetaren på ett det här är ett beteende som inte är önskvärt. Men så klart. Finns det anledning att anta att ett brott är begånget. Ja, då ska det naturligtvis rapporteras.
Jag har hört dig och rikspolischefen uppmana poliser att vara offensiva och testa gränser. Finns det en risk att de har hamnat hos SU när de har tagit er på orden?
– Nej, vi har inte sett något sammanhang där våra uppmaningar har lett till den konsekvensen.
Om vi har ett tillkortakommande så får vi i så fall självkritiskt kommunicera det.
Varför anmäler chefer medarbetare till SU ”för säkerhets skull”?
– Det vet jag inte. Det skulle kunna vara någon form av samhällstrend att man är mer rädd för att göra fel än angelägen om att göra rätt. Och att göra en anmälan skulle kunna vara ett sätt att gardera sig själv. Men det är en gissning vill jag betona.
Kan det var en kommunikationsstrategi ibland? Att när myndigheten får kritik så anmäler man sig själv för att kunna besvara alla jobbiga frågor med att det råder förundersökningssekretess.
– Jag kan inte säga att jag vet. Men det skulle kunna förhålla sig på det sättet. Det är i så fall något vi vill komma till rätta med. Om vi har ett tillkortakommande så får vi i så fall självkritiskt kommunicera det.
Polistidningen har även frågat SU hur avdelningen upplever det problem som Stefan Hector lyfter. Kommunikatören Miriam Istner-Byman svarar i ett mejl att man inte har någon statistik på hur många anmälningar som kommer in som rör fel och brister snarare än brott. Men den sortens anmälningar förekommer.
När Polistidningen efterfrågar konkreta exempel nämner hon anmälningar om tjänstefel där det anmälda agerandet inte faller inom ramen för myndighetsutövning och därför inte kan utgöra tjänstefel.