Polisassistenter som gör dubbla rotationer på utredning ska inte stå kvar kodade i yttre tjänst. Det är fel och ska rättas till, försäkrar Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm.
Polistidningen kunde i förra veckan avslöja att nya polisassistenter i region Stockholm jobbar med utredning i ett helt år men förblir kodade i yttre tjänst.
I slutet av förra året togs ett regionbeslut om att det inte behövs ”skrivas protokoll” för rotationer kortare än sju månader. Det har lett till att så kallade PA-roterare först placeras som utredare på sektion i ett halvår, följt av ett halvår som LPO-utredare.
Så ska det emellertid inte gå till, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm.
– Fortsätter man att jobba som utredare efter sju månader så ska man inte vara kodad som yttre. Då ska man protokollföras som utredare.
Han hävdar att direktiven från regionledningen har tolkats fel.
– Men det rättas till nu. Det här har inte varit vår avsikt. Ja… så därför ska vi rätta till det. Det har inte varit en otydlighet på så sätt, utan man har uppfattat det på olika sätt i olika polisområden. Vi upplever väl att vi trodde vi hade varit tillräckligt tydliga, men det har vi uppenbarligen inte varit.
Vad är din bild av omfattningen av dubbelrotationerna?
– Uppfattningen är att det här är i polisområde Syd och inte i de andra polisområdena. Det kan även ha varit enskilda protokoll på andra ställen. Men i Syd har det gjorts med en systematik. Man har trott att det var okej.
Det finns en rad vittnesmål om liknande upplägg i polisområde Nord också. Bland annat i Järfälla.
– Ja, vi har ställt frågan mot polisområdescheferna och det är de svar man får där. Sen har vi inte tittat på det i detalj, eftersom vi har 9 500 medarbetare.
Polisområde Stockholm City jobbar såvitt känt med längre rotationer där nya polisassistenter som går in på utredning också mappas om till utredare.
Hur många har känt till att rotationer systematiskt staplats?
– Det har nog inte varit någon hemlighet, inget man har försökt mörka på något sätt. Naturligtvis har man ju känt till det här i polisområde Syd till exempel. Men vi från ledningshåll har inte uppfattat att det har varit så. Utan det gjorde ni oss uppmärksamma på.
Med dubbelrotationerna har luckor på utredningssidan kunnat täckas samtidigt som YUP-statistiken – antalet poliser i yttre uniformerad tjänst – ser bra ut på pappret.
Vad menas med YUP?
Inom Polisen finns 31 olika funktioner som räknas till kategorin yttre uniformerad polis (YUP). Det är allt från områdespoliser och fjärrpiloter till trafikpoliser och bombtekniker. Enligt ett beslut av rikspolischefen ska 85 procent av polistillväxten ske i dessa funktioner.
Utan dubbelrotationer ligger vägen alltjämt öppen för att fortsatt placera nya polisassistenter på utredning ett drygt halvår, samtidigt som de står kvar i sin grundplacering i yttre tjänst. Det ser polisregion Stockholm inga problem med.
Tobias Bergkvist ser ingen direkt koppling mellan rotationerna i Stockholm och jakten på YUP-pinnar.
Polischefen vill i stället lyfta fram att Polismyndigheten är i färd med att åstadkomma en ”bredare förflyttning” där den yttre verksamheten växer och får ett bredare uppdrag. Nuvarande situation beskriver han som en övergångsperiod.
Tobias Bergkvist hävdar, likt rikspolischef Petra Lundh, att polisverksamheten inte längre strikt kan rutas in i yttre eller inre tjänst. Den strikt binära YUP-statistiken, som delar upp kåren i ett yttre och ett inre lag, ser han som en indikator.
– Jag gillar ju egentligen inte det här med siffror och protokollskrivning och så. Vi är ju ute efter en större förflyttning inom svensk Polis och det är klart att för att få till den på bredden så behöver man ha indikatorer. Och då har man ju satt upp den här typen av siffror som man får hålla sig till.
När vi skrivit om detta så har många tipsare hört av sig. Men nästan alla har velat vara anonyma för att slippa repressalier från arbetsgivaren. Har du någon kommentar till det?
– Ja, verkligen. Jag tycker genuint att jag i den här verksamheten får upp så många saker till mig. Så även i olika chefsroller jag har haft genom åren. Jag har verkligen upplevt att det har varit fritt att säga vad man tycker. Jag har inte sett den här typen av repressalier på det viset.
Han tycker likväl att det är en ”jobbig beskrivning” och bedyrar att han värnar en öppen kultur.
– Så jag har inga synpunkter alls på att kollegor väcker frågor. Annars hade vi inte fått rätt på de här protokollen ju. Jag tycker att det är en sundhet i att man ifrågasätter och reagerar. Det är olyckligt och tråkigt om man är rädd att uttrycka sin mening, på det sättet som du beskriver, säger Tobias Bergkvist.