Kritiken inifrån: ”Vi sminkar grisen”

När Petra Lundh tillträdde som rikspolischef i december 2023 var det med ett tydligt uppdrag från regeringen: Polisens närvaro i lokalsamhället skulle öka markant.  

Rikspolischefen slog till en början fast att 60 procent av polistillväxten skulle utgöras av yttre uniformerad polis, förkortat YUP.  
Efter att målet nåtts med marginal höjdes ribban. För 2025 och 2026 sattes målet till 85 procent – det som brukar kallas 85–15.
Hur det går med tillväxten i yttre tjänst rapporteras löpande till regeringen.  
– Nära 11 500 poliser i yttre tjänst patrullerar numera våra gator och torg, vilket är en rekordnivå, deklarerade Ulf Kristersson i fjolårets regeringsförklaring. 

Men vad räknas egentligen som en pinne i myndighetens YUP-siffror? 
Polistidningen kan nu avslöja att statistiken sockras med halvtider och olika sätt att koda medarbetare i yttre tjänst trots att de till stor del jobbar inne.  

Jon Metz, områdespolis i Haninge söder om Stockholm, är kritisk till vad han menar är ett utstuderat siffertrixande. Han är 51 procent områdespolis (yttre tjänst) och 49 procent samordnare mot kriminell ekonomi (inre tjänst) i sitt lokalpolisområde. 

Eftersom han huvudsakligen – med en procents marginal – är områdespolis kodas han som en hel pinne i YUP-statistiken. 
– Jag tycker faktiskt att man friserar siffror för att visa på en kapacitet som man egentligen inte har. Man kan inte stoltsera med att vi har si och så många synliga poliser i lokalsamhället när man egentligen har massa andra arbetsuppgifter. Det går helt enkelt inte ihop, säger han.  

Jon Metz tror att den hårda pressen uppifrån om 85–15 kommer att leda till att poliser med inre uppgifter kommer att göra samma arbete, bara iförda uniform. Detta eftersom de inre uppgifterna fortfarande behöver göras.

Fördelningen 51–49 känns igen på fler håll i huvudstadsregionen. 

Veckan före jul fick vi besked om att man hade tittat på fel siffror och att det behövdes ytterligare 34 personer. 

Christofer Zachrisson, vice ordförande för Polisförbundet i Stockholm Nord, berättar att det fanns lokala spaningsgrupper som jobbade hundra procent civilklätt till dess att YUP-jakten nådde polisområdet 2024. 
– Först sades det att vi skulle öka med 16 personer i yttre tjänst. Det kunde vi göra eftersom det fanns folk på utredningssidan som ville gå ut. Men veckan före jul fick vi besked om att man hade tittat på fel siffror, använt fel prognosverktyg, och att det behövdes ytterligare 34 personer. 

Det blev “panik”, enligt honom. Arbetsgivaren började leta febrilt efter poliser som kunde flyttas från inre till yttre uniformerad tjänst.
De lokala spaningsgrupperna, som vid tidpunkten tillhörde utredning och lagföring, hamnade i sökarljuset.  
– Lösningen blev att vi lade över dem på områdespolisen och bestämde att de skulle börja jobba 51 procent uniformerat för att de skulle räknas till yttre uniformerad personal. Det ledde till att merparten av spanarna lämnade grupperna.

I polisregion Väst finns färska exempel på liknande upplägg. 

På lokalpolisområde Göteborg City finns en grupp som jobbar 49 procent med utredning och 51 procent med evenemang, exempelvis demonstrationer och större allmänna sammankomster.  
Gruppchefen Sofia Engman berättar för Polistidningen att det finns mycket utredningserfarenhet i gruppen och hon anser att kombinationen av inre och yttre arbetsuppgifter är ett effektivt sätt att nyttja arbetstiden. Gruppen består av åtta kollegor med resurs att växa till dubbelt så många.  
Poliserna är kodade i funktionen ”polis lokalpolisområde” och räknas därför mangrant som pinnar i YUP-statistiken, trots att nästan halva arbetstiden består av utredningsarbete.  

Lokalpolisområde Storgöteborg Syd har två liknande kombigrupper. Den ena bemannas av så kallade “sjätteterminare”, det vill säga nyblivna polisassistenter som under ett halvår jobbar med inriktning mot särskilt utsatta brottsoffer.

För närvarande är det 13 poliser, berättar lokalpolisområdets chef Emil Hagström.
– Fyra veckor jobbar de rent inre och arbetsleds av förundersökningsledare och utredare från brott i nära relationer. Andra halvan jobbar de på ett tvåskiftschema med uppsökande verksamhet mot våra fokuspersoner eller träffar ungdomar för att informera om vad som är okej eller inte.  

Arbetstiden är fördelad 51 procent i yttre och 49 procent inre verksamhet, vilket innebär att de alla räknas som 100 procent yttre uniformerade poliser i statistiken. 

Den andra kombigruppen har bara några månader på nacken. Upplägget går ut på att två poliser byter av varandra i yttre och inre tjänst.
– Först går man på en åtta veckors treskiftlista på IGV [ingripandeverksamheten] sedan byter man av sin kompis och går in på utredning. Målsättningen är att vi ska ha 16 personer som går runt på en sådan snurra, säger Emil Hagström.

Han förklarar att syftet är att skapa attraktiva tjänster där poliser får jobba både med utredning och i yttre verksamhet.
– Målet är att vi ska kunna behålla kompetens på utredningsavdelningen som annars har en ganska hög personalomsättning i storstadsmiljö.  

Vad är de här poliserna på pappret? Är de utredare eller IGV-poliser? 
– De är IGV hela tiden, men går in åttaveckors sjok på ett utredningsuppdrag.  

Så de är lite mer på IGV då? 
– Ja, 51 procent.  

Men poliserna i den här gruppen utreder inte bara under sina veckor inne.  
– När de går ut kan de ju behålla alla sina utredningar och färdigställa dem i det yttre uppdraget. Vi jobbar ju väldigt mycket med utredning i yttre tjänst, säger Emil Hagström 

Peter “Peppe” Larsson, ingripandepolis i Göteborg, märker av hur myndigheten med olika abrovinker försöker “mappa om” kollegor från inre till yttre tjänst. 
Han är positiv till att kombitjänsterna blivit fler men är besviken och uppgiven över att tillväxten i yttre tjänst säljs in som något det inte är. 
– Det är ett sätt att sminka grisen. Man stirrar sig blind på 85–15, ett mål som myndigheten mig veterligen själv hittat på, i stället för att se till vad verksamheten behöver. Man bara pressar ut folk och glömmer kollegorna som sliter hund på insidan. 

Det är långt ifrån första gången som det trixas med siffror, fortsätter han. 
– För något år sedan skulle utredningsresultaten upp och då jagade vi brott utan målsägande för att sminka statistiken. Det vi behöver är ett tryggt ledarskap och att bygga en robust organisation som tål att granskas, i stället för att bli ängsliga. Det är ju mycket gott arbete som görs. Vi ska vara trygga med det. 

Peppe Larsson skulle vilja att arbetsgivaren tillsammans med medarbetarna utformar ett hållbart arbetssätt som gör att kollegor trivs och vill vara kvar. 
– Det är i grunden bra att vi ska bli fler i yttre tjänst. Men det behövs en balans. Nu glömmer man nästan utredning personalmässigt och för över massa utredningsåtgärder på oss i yttre tjänst. Vi ska vara överallt och ingenstans. 

Polismyndigheten gör ingen hemlighet av hur YUP-siffrorna bokförs. Magnus Hammarström, analytiker på HR-avdelningen, skriver i ett mejl till Polistidningen: 
“I YUP-statistiken går vi på antal anställda per funktion och man kan bara ha en funktion i Heroma [personalsystemet]. Funktionen bestäms utifrån vad man ska lägga sin huvudsakliga tid på. I extremfallet att man lägger 51% på till exempel IGV så räknas man som 1 YUP i statistiken och om man är utredare på 51% så blir man alltså 0 YUP.”

HR-avdelningen bekräftar att siffrorna kan bli missvisande på lokal nivå men menar att det jämnar ut sig när man tittar på statistiken regionalt eller nationellt. Detta eftersom det även finns poliser med kombitjänster som huvudsakligen är exempelvis utredare. 

Hur vet ni att det jämnar ut sig? Har ni räknat om de delade tjänsterna till heltider eller årsarbetskrafter?
“Nej, det finns inga faktiska siffror på delade tjänster och jag ser ingen möjlighet att få fram det heller.” 

En annan metod för att få ihop YUP-ekvationen är att helt sonika lägga utredningsuppgifter på poliser i yttre tjänst.

Man kan alltid ta från IGV.

En ingripandepolis i Norrköping, som vill vara anonym, vittnar om hur han och kollegorna får allt mer av den varan. 
– Det kan vara inledande förhör i ärenden som inkommit via anmälningsupptagning, att sitta i nattreceptioner, genomföra delgivningar i civila kläder och till och med bli intvingad perioder på ren utredning samtidigt som man administrativt är kvar på IGV. Det kliar i mig när vi från högsta ledningen hör att fler och fler ska ut samtidigt som vi blir indragna på ”andras” uppgifter. Som vi brukar säga: Man kan alltid ta från IGV. 

Han berättar också att nyblivna polisassistenter i Norrköping går in på utredning i fem månader, medan de på pappret är kvar i sina turlag i yttre tjänst.  

På lokalpolisområde Kalmar är Daniel Wreibo gruppchef för utredningsgruppen Mängdbrott 2. För närvarande är sex av hans nio kollegor inlånade från IGV. När Gunnar Strömmer (M) besökte Kalmar i fjol lyfte Daniel Wreibo frågan med justitieministern. 

– Jag tog upp att beslutet om 85–15 gör att vi inte kan placera någon på utredning för att vi måste sätta alla på yttre tjänst. Utredningsverksamheten lider av detta. Vi saknar folk, vi är inte så många som vi ska vara. När vi inte kan placera folk på utredningssidan blir lösningen att man får låna folk från IGV. 

Kollegor som är kodade ute men sitter inne i polishuset och utreder?
– Ja, precis. 

Fick du något gehör från ministern?
– Gunnar lyssnade och var medveten om problemet. Men han menade på att prioriteringen just nu är tillväxten på poliser i yttre tjänst. 

Lisa Koblanck är utredare i lokalpolisområde Västervik och ser också hur mer utredningsarbete trycks ut i yttre tjänst.

– 2024 hade vi jättemycket i balans och började då lägga ut enkla uppgifter på ingripandepersonal. Men det var verkligen enkla saker, något ringförhör eller en hämtning av någon som inte dykt upp.  

Nu måste allt mer av utredandet läggas ut, enligt henne, eftersom den inre verksamheten inte får växa.
– Vi har fått något som kallas yttre förundersökningsledare. Det är ingripandepoliser med förundersökningsbehörighet som ska arbetsleda yttre personal som gör utredningar från scratch.  

Det blir ett spel för gallerierna, tycker hon.
– Vi ska bli mer synliga men samtidigt utreda mer och slutföra fler utredningar. Man kan visa precis vad man vill med statistik. Det är väldigt frustrerande och skenheligt.  

En annan trend är att områdespoliser förväntas utreda allt mer. 
Polistidningen berättade nyligen om att områdesgruppen i Gamla stan i Stockholm ska växa från två till fem kollegor. Men med förstärkningen kommer ett utökat utredningsansvar.  

Erik Hiding, ordförande för Polisförbundet i Bergslagen, märker av samma trend.  
– Vi kan se att kollegor bemannas som områdespolis men redan på förhand vet att man kommer att jobba mycket med utredning, säger han.

Hans allmänna intryck är att det är ett väldigt fokus på den yttre tillväxten och desto mindre på hur den inre verksamheten ska växa och utvecklas.

Roj Darwich, regionalt huvudskyddsombud i polisregion Mitt, håller med.  
– Det är ett spel med siffror. Man följer ju det här beslutet om att 85 procent ska till yttre tjänst. Men kollegorna som jobbar i yttre tjänst håller ju i regel inte bara på med yttre verksamhet längre. På pappret är man ute men i praktiken jobbar många med inre arbetsuppgifter.

En områdespolis i Göteborg som Polistidningen pratat med ger en illustration från sin arbetsvardag:  
– Jag är inte emot att vi behåller ärenden som vi själva skapar på vår grupp, det är bra att vi kan hjälpas åt. Men jag jobbar tvåskift dag-kväll och nästan samtliga dagpass sitter vi inne med utredningar. Vi har också en ren dagtidsgrupp och jag kan inte minnas när jag såg dem ute senast, säger han. 

Ytterligare en åtgärd som ifrågasatts för YUP-siffertrixande är införandet av funktionen utredare yttre, det vill säga uniformerade poliser med fokus på uppsökande utredningsåtgärder.

Funktionen har lovordats för att avlasta ingripandeverksamheten och snabba på utredningar som annars kört fast. Flera poliser som Polistidningen pratat med vittnar om att yttre utredningsgrupper attraherat drivna och handlingskraftiga kollegor.

Samtidigt baxades den nya funktionen igenom under fackliga protester.

– Det här handlar om att sminka statistiken, att kunna påvisa att x antal individer är kodade i yttre tjänst, kommenterade Pär Renberg, ordförande för fackförbundet ST inom Polismyndigheten.

Henrik Arvidsson, polisinspektör och ordförande för Polisförbundet Malmö, är även han skeptisk till inrättandet.
– Tanken är, som jag förstår det, att man ska klä på utredare uniform och då blir de plötsligt yttre uniformerad polis. 

Utredningsarbetet är ju detsamma, menar han.  
– För att komma åt ökad lokal närvaro så skapas en ny funktion. Men ska du utreda brott spelar det ingen roll om du har uniform eller inte. Det är svårt att komma ifrån att en stor del av det utredande arbetet, inte minst de administrativa arbetsuppgifterna, utgörs av arbete som med fördel utförs på ett kontor. 

Det man är ute efter förefaller vara att jaga pinnar.

Han tror att den nya funktionen på sin höjd kommer innebära en marginell ökad synlighet på gator och torg.  
– Det man är ute efter förefaller vara att jaga pinnar som kan räknas som yttre uniformerad polis.

När PT tar bilder på områdespolisen Jon Metz utanför centrumanläggningen i Handen vill han gärna att en entréskylt med texten “Haninge” kommer med på fotot.  

Det var en oro för det lokala brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområde Haninge-Nynäshamn, trakterna där han arbetat hela sin poliskarriär, som fick honom att höja sin röst.

I en debattartikel i Expressen skrev han:  

Paraden är välordnad. Uniformerna blänker. Men i själva verket är kejsaren nästan naken. Yttre tjänst utan fungerande utredningsverksamhet blir symbolpolitik. Man kan gripa – men inte lagföra. Man kan visa närvaro – men inte leverera rättvisa. 

– Jag känner att som statlig tjänsteman ska man vara ärlig och beskriva verkligheten. Det är liksom det viktigaste. När man då inför tjänster där man är något på pappret men i verkligheten gör något annat – det tycker jag är väldigt fel, säger Jon Metz.

TIPSA OSS!

• Har du fler exempel på hur Polismyndigheten trixar med YUP-statistiken? Inget tips är för stort eller för litet. Allt är av intresse.
• Hör av dig till adrian.ericson@polistidningen.se eller per.hagstrom@polistidningen.se och berätta. Fler kontaktuppgifter hittar du här.
• Som tipsare är du garanterad källskydd. Det innebär att du har rätt att vara anonym och att dina uppgifter är skyddade enligt lag.