Kävlinge har beskrivits som ett ljus i mörkret vad gäller Polisens brottsförebyggande arbete. Vi åkte dit för att förstå vad som är hemligheten.
Klockan har just passerat nio på morgonen och inne på polishuset i Kävlinge är det lägesbildsmöte. Vad är det för brottslighet som plågar invånarna i lokalpolisområdet?
Utredaren Anneli Andersson har plöjt statistiken. I Lomma stiger kurvan för kortbedrägerier. I flera kommuner får Volvoägare sina framlyktor stulna. Och här i Kävlinge går någon runt och klottrar hakkors på lekplatser. Kommunpolis Jessica Mårtensson suckar när det kommer på tal.
– Vi får rapporter både från skolor och kyrkans konfirmandgrupper om att ungdomar uttrycker radikala högeråsikter. Hela kommunen behöver en kunskapshöjning när det gäller extremism.
Anneli går vidare till Burlöv där matbutiken i Stora Bernstorp anmält en våg av köttstölder. Dessutom får kunderna inbrott i sina bilar när de är inne och handlar. Siffrorna ligger högre än föregående år, konstaterar hon.
På pappret är Anneli civil utredare. Men i praktiken jobbar hon med brottsförebyggande analys. Det är LPO-chefen Freddy Nilsson som har valt att offra en utredningsresurs för att få styrsel på det lokala brottsförebyggandet. Det ska nämligen bedrivas problemorienterat och underrättelsebaserat, enligt de nationella riktlinjerna. Och då behövs analysförmåga.
Frågan är bara vem som ska förse lokalpolisområdena med den förmågan. I en rapport från Polisens tillsynsenhet pekas Und ut som ansvarig, närmare bestämt de regionala underrättelseenheterna. Men de har inte levererat, enligt rapporten. Det gör att lokalpolisområdena blir utan de analyser som behövs för ”att inrikta, resurssätta och samordna det brottsförebyggande arbetet”.
I Kävlinge har man alltså löst det genom att skaffa en egen analysförmåga i form av Anneli. Hon har med sig den kompetensen från sina år på Und och brottssamordningen.
– Om inte jag gör det här jobbet så hamnar det på kommunpoliserna eller den operativa samordnaren, och de har svårt att hinna det.
Anneli kan däremot jobba på heltid med att botanisera i Kupol och andra system för att sammanställa tabeller, diagram och kartor med hotspots. Målet är att göra problembilden tydlig för kollegorna och få korn på orsakerna bakom brotten i olika områden.
Kollegan och kommunpolisen Jessica är tacksam för underlaget.
– Vi springer alldeles för ofta direkt på verktygslådan inom Polisen. Med Annelis hjälp kan vi göra en ordentlig analys först och dessutom följa upp våra insatser efteråt.
LPO Kävlinge
Ligger i sydvästra Skåne och består av kommunerna Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Burlöv.
Kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning. Det är de fyra stegen i den så kallade SARA-modellen som ska användas i Polisens brottsförebyggande arbete. Men när Polisens tillsynsenhet granskade brottsförebyggandet i fem lokalpolisområden såg man att det slarvas. Bara ett LPO kunde presentera en insats där man hade följt samtliga steg i modellen.
I en granskning av brottsförebyggande arbete mot narkotika kom tillsynsenheten till samma slutsats. Orsaksanalyser görs sällan och uppföljning är ännu ovanligare, enligt granskningen som kom förra året.
LPO-chefen Freddy Nilsson berättar att Kävlinge tog hjälp av en analytiker på Noa för att komma i gång med sitt underrättelsebaserade brottsförebyggande.
– Vi körde några piloter med honom för att testa hur vi kan jobba mot vissa områden. Och han har även utvärderat en del av våra insatser för att vi ska få evidens i detta.
I centrala Kävlinge ligger kullerstensbelagda Mårtensgatan, som är kantad av låga stenhus med butiker i bottenplanet. Kommunpolisen Jessica har tagit oss hit för att visa ett konkret exempel på lokalt brottsförebyggande.
Kävlinges stadskärna framstår som rena småstadsidyllen. Men för inte så länge sedan var det här en otrygg plats, enligt henne.
Sommaren 2024 kom det in uppgifter om narkotikaförsäljning i området och en trygghetsmätning visade problem med berusade personer och bråk utomhus. Statistiken för tillgreppsbrott, skadegörelse och misshandel började sticka i väg på ett oroande sätt.
Jessica försökte förstå vad som hände. Hon tog en närmare titt på de 20 fastigheter som ligger längs Mårtensgatan. Det visade sig att de ägs av 16 olika värdar. Det finns ingen stor aktör som kan ta det övergripande ansvaret för området och styra vilka näringsidkare som tillåts hyra lokal på gatan.
SARA-modellen
Består av fyra steg: kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning (Scanning, Analysis, Response, Assessment). Modellen är utgångspunkten för det problemorienterade polisarbete som används i det brottsförebyggande arbetet.
Två anrika gamla kaféer hade slagit igen, liksom den radio- och tv-handel som drivits av samma familj i generationer. I stället hade det poppat upp frisörer, thaisalonger och pizzerior. Flera hade fått anmärkningar när myndigheterna gjorde sina inspektioner. En av butikerna misstänktes sälja svartsprit. Mårtensgatan var på dekis, kort sagt, och drog till sig fel klientel.
– Det kom hit kriminella från andra ställen och då kunde vårt lokala nätverk sitta på deras bilar när de kom ut från en butik.
Det inträffade en knivskärning och ett par rån.
– Kävlinges enda bankomat finns här på gatan och offren tvingades hit för att ta ut pengar.
Något behövde göras. Jessica och Anneli gick till ledningen med en beskrivning av problembilden och fick grönt ljus för en brottsförebyggande insats. De skrev en DAP-mall med orsaksanalys och förslag till åtgärder.
Sedan presenterade de sin plan för den yttre personalen, som skulle göra fotarbetet. Målet var att öka den polisiära närvaron, förhindra en öppen drogscen och skapa en trivsam miljö som ”lockar sunda verksamheter att etablera sig”.
Så brottsförebygger LPO Kävlinge
→ Problembilden presenteras för det lokala driftcentret i form av en ”fyrfältare”:
Vad ser vi? Vad tror vi? Vad vill vi? Vad gör vi?
→ Om driftcentret ger klartecken upprättas en DAP (dokumentation av problembild) som även innehåller en orsaksanalys och förslag på åtgärder.
→ Insatsen presenteras för den personal som ska utföra åtgärderna.
→ Insatsen påbörjas och personalen redovisar sina aktiviteter via HR i mobilen.
→ Återkoppling till personalen under och efter genomförandet.
→ Uppföljning och utvärdering.
Insatsen genomfördes januari till mars 2025 och omfattade bland annat extra patrullering och trafikkontroller, genomsök av fastigheter, beslut om preventivt vistelseförbud mot vissa individer och myndighetsgemensamma inspektioner i butiker och restauranger.
– När vi gjorde återbesök senare hade verksamheterna åtgärdat bristerna. Läget förbättrades också av att några tongivande individer kunde lagföras bort genom fängelsestraff för narkotikabrott och grov misshandel.
Ett år senare visar uppföljningen att brottsstatistiken har sjunkit. Anneli har jämfört siffrorna för Mårtensgatan med andra delar av lokalpolisområdet.
– Tittar man till exempel på tillgreppsbrotten så har de minskat med 48 procent på Mårtensgatan, jämfört med 22 procent i Kävlinge tätort och 18 procent i LPO:t som helhet. Även vad gäller skadegörelse och våldsbrott är minskningen större på Mårtensgatan, konstaterar hon.
Eller som en butiksägare på Mårtensgatan säger när Jessica kommer in och kollar läget:
– Det var kaos här. Nu har det lugnat sig.
Tillsynsrapporterna som refereras i artikeln:
Narkotikabekämpning. Rapport från Polisens tillsynsenhet, 2025:1, juni 2025.
Förmågan till underrättelsebaserade brottsförebyggande aktiviteter i lokalpolisområdena. Rapport från Polisens tillsynsenhet, 2025:2, augusti 2025.