PA-rotation till utredning är kompetensutveckling för poliser i yttre tjänst. Därför kodas PA-roterarna inte om till utredare, enligt polischefen Felix Andåker – som förnekar att det handlar om trixande med YUP-statistiken.
Nyblivna polisassistenter i region Stockholm grundplaceras i en yttre funktion, men jobbar sitt första halvår på en utredningssektion. Dessa så kallade PA-roterare har tidigare varit kodade som utredare, men i slutet av förra året ändrade regionen tidsgränsen för omkodning till sju månader.
Det här betyder att PA-roterarna nu räknas som yttre uniformerade poliser (YUP) även under sin tid som utredare. Kritiker menar att det är ett sätt frisera YUP-statistiken. Men arbetsgivaren i regionen är av en annan åsikt.
Felix Andåker är chef för polisområde Stockholm city och sitter i regionledningen.
– Det här handlar om en kompetensutveckling under en ganska kort tid där man har sin grundplacering kvar på sitt turlag på IGV eller i en områdesgrupp på lokalpolisområdet. Det blir ganska mycket administration om man ska ändra den och vi ser att det blir bättre att man har kvar sin ordinarie chef under den här kompetensutvecklingen.
Polistidningen har talat med gruppchefer på utredningssektioner i region Stockholm som ger en annan bild. De upplever att de tvärtom har fått mer administration genom den nya ordningen. De är formellt sett inte chefer för de PA-roterare som de arbetsleder. Då blir det krångel med sådant som att attestera övertid eller ta del av Stella-anmälningar som medarbetarna har gjort.
Felix Andåker säger att han har stor respekt för deras upplevelse.
– Men sedan finns det ett annat perspektiv och det är perspektivet från mitt håll där det har varit väldigt svårt att hantera dessa korta förflyttningar, vilket gör att vi har svårt få en totalbild över var personalen är.
Blir det inte vilseledande att PA-roterarna räknas som yttre uniformerade poliser trots att de sitter inne och utreder?
– Nej, jag tycker inte det. Jag ser det som en väldigt naturlig del av kompetensutvecklingen av en polis i yttre verksamhet. De är poliser i yttre tjänst som får en utbildningsplats på sex månader. De får en chans att förkovra sig så att de sedan blir bättre poliser i yttre tjänst.
Är det rättvist att kalla PA-rotationen för kompetensutveckling? Vi hör från utredningssektionerna att de är helt beroende av PA-roterare för att hålla igång verksamheten.
– Jag tänker så här, att vår yttre uniformerade resurs kommer att behöva utföra mer utredningsåtgärder än de gjort tidigare. Och för att klara det uppdraget behöver vi kompetensutveckla vår personal än mer. Jag tycker det är olyckligt att vi har en tendens att dela upp verksamheten i BF/IGV respektive utredning.
Samtidigt har myndigheten skapat en helt binär uppdelning i statistiken där man antingen är yttre uniformerad polis eller inte. Blir det inte dubbla signaler?
– Jo, jag kan se att det kan vara utmanande att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Men de här mättalen är väl egentligen framtagna för att vi ska få en förflyttning där vi sätter merparten av vår nya personal i yttre tjänst. Det är inte siffrorna som är viktiga utan verksamheten som vi bedriver.
Men politikerna använder er statistik när de berättar för medborgarna hur många poliser som numera patrullerar gator och torg. Är inte siffrorna viktiga då?
– Jo men det jag försöker beskriva är att sifforna fyller sitt syfte utifrån att säkerställa en förflyttning. Den har ett högre syfte, siffrorna är inte det intressanta, utan verksamhetens innehåll. Jag ser siffrorna som en indikator på att vi rör oss i rätt riktning.
Polistidningens granskning visar att det är vanligt att nya PA inte bara gör en halvårsrotation på en utredningssektion. Många går därefter över till att vara LPO-utredare i ytterligare ett halvår. De utreder alltså i ett år sammanlagt, samtidigt som de är kodade som poliser i yttre uniformerad tjänst.
Blir inte det här missvisande?
– Det skulle bli missvisande om det är så, men jag känner inte i gen det. Men vi är en stor polisorganisation och jag kan inte ge några garantier för att det här inte har skett någonstans.
Vi har från flera källor att det är vanligt förekommande.
– Det är inte den målsättning vi har. Det är inte så vi har tänkt det här.