Någon har huggit ut en glänta i skogen som är precis så stor att den rymmer en bilskrot. Det syns inte på Googles satellitbilder, för de är inte uppdaterade. Men det syns på bilderna som fjärrpiloterna Alex Lidholm och Patrich Kung har tagit. De var ute och förrekade på platsen i förra veckan.
Bilskroten må vara diskret placerad men den har funnits på A-krims radar ett tag som ett potentiellt riskobjekt för arbetslivskriminalitet. Och nu har den kvalat in på en lista med arbetsplatser som ska få oväntat besök av myndigheterna. Ett 20-tal tjänstemän från Polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och miljöförvaltningen har samlats på polisstationen i Karlskoga för att lägga upp taktiken.
UAS-bilderna har varit guld värda i planeringen, enligt polisinsatschefen. Hon vill inte förekomma med namn i den här texten men berättar att bilskrotar är svåra att spana på från marken.
– De är ofta omgärdade av stängsel med insynsskydd, och ligger så till att vi riskerar att exponera oss när vi rekar.
Efter den taktiska genomgången drar tjänstemännen i väg i en lång karavan med sikte på den första arbetsplatsen. Det är också en bilskrot men den ligger i ett industriområde i utkanten av ett litet samhälle. Fjärrpiloterna Alex och Patrich följer inte med de andra till brytpunkten utan parkerar på en grusväg en bit från objektet. De vill få upp UAS:en i luften så fort som möjligt så att de kan ge kollegorna en lägesbild.
De plockar ut låda efter låda med sladdar, skärmar och batterier ur det fullpackade bagageutrymmet. De har väntat i tre år på att få en buss, men åker alltjämt runt i en gammal avstrajpad radiobil.
– Med en buss hade vi fått bättre ergonomi och lastsäkring. Och det hade ju inte skadat med en mikro så att vi kan värma mat när vi är ute hela dagar, säger Patrich.
Han plockar fram UAS:en ur en väska och vecklar ut de fyra armarna som propellrarna sitter på. Sedan ställer han den på en liten rund matta några meter från bilen, testar kameran och drar upp reglaget på handkontrollen. Maskinen surrar i väg och på nolltid är den på plats över bilskroten och börjar filma.
Kollegan Alex får upp bilden på en skärm som står i den öppna bakluckan på bilen. Han sköter radiokommunikationen så att Patrich kan koncentrera sig på flygningen.
– 3510 på plats. Vi ser folk arbeta i de små garagen och vi har en person i en vit skåpbil inne på området, rapporterar han till insatschefen och övriga som lyssnar på talgruppen.
Med hjälp av UAS:en kan fjärrpiloterna få en förhandstitt på vilka som jobbar inne på skroten. Det kan bli värdefull information när A-krimmarna senare väller in genom grindarna. För då finns det en risk att eventuella svartjobbare släpper vad de har för händerna och låtsas vara kunder. Fjärrpiloterna hjälper gärna till att syna den typen av bluffar.
En stund senare ser man hur kortegen med myndighetsfolk rullar in på skroten. De är många och UAS-patrullen försöker hjälpa insatschefen att fördela sin resurs på ett smart sätt, till exempel genom att berätta var på skroten det pågår arbete. En annan viktig uppgift är att hålla koll på om någon misstänkt försöker hoppa över stängslet och springa till skogs.
Alex och Patrich tillhör Bergslagens förstärkta UAS-förmåga som ingår i kameragruppen vid den regionala utredningsenheten. De jobbar heltid som fjärrpiloter. I regionen finns också en grundförmåga som består av områdes- och ingripandepoliser som flyger mindre UAS:er som en tillikauppgift.
Patrullerna i den förstärkta UAS-förmågan kan hålla en maskin i luften under en hel dag om uppdraget kräver det. Oftast är varken regn, snö eller vind något hinder för att flyga. Så det gäller för piloterna att välja kläder efter väder. De kan sällan jobba inifrån bilen.
– Vi behöver vara ute för att kunna se och höra om det kommer andra flygfarkoster som riskerar att kollidera med vår maskin. Sedan blir signalen från handkontrollen mycket sämre om vi sitter inne, vilket påverkar räckvidden negativt, förklarar Alex.
Just i dag är det klart väder, måttlig vind och humana temperaturer. Andra gånger har det varit betydligt bistrare.
– Värst var det när vi övervakade Avesta vintercruising i 27 minus.
För en fjärrpilot är det händerna som är mest utsatta.
– Vi har vantar med värmeslingor som vi kan använda. Och jakthandskar där man kan fälla bort fingrarna när man behöver göra något mer finmotoriskt.
UAS
UAS, Unmanned Aircraft System, är system för att styra obemannade flygfarkoster, även kallade drönare. Inom Polisen används ordet drönare bara om oidentifierade farkoster. Myndighetens egna maskiner, eller de som körs av olika samverkansaktörer, kallas UAS:er.
Själva manövreringen av UAS:en är ingen större konst, enligt Alex.
– Den flyger sig själv i stort sett så länge den inte tappar kontakt med GPS:en och börjar driva.
Det svåra är att veta när, var och hur man får flyga. Det finns många restriktionsområden med flygförbudszoner och höjdbegränsningar att ta hänsyn till. Och den i patrullen som inte styr UAS:en behöver ofta hålla kontakt med närliggande regementen och sjukhus med flera för att bekräfta att luftrummet är fritt.
En fjärrpilot som arbetar i den polisiära verksamheten behöver också ha ett taktiskt kunnande, poängterar Alex. Han beskriver det som en servicefunktion, där man måste förstå vad ”kunden” behöver, oavsett om det är A-krim eller områdespolisen som är beställare. Alla fjärrpiloter inom den förstärkta UAS-förmågan i Bergslagen är poliser. Det är också en säkerhetsfråga eftersom de ofta jobbar på utsatta platser där de kan bli angripna.
En annan utmaning i jobbet är de snåriga reglerna kring kamerabevakning. I dagens insats finns till exempel inget tillstånd att kamerabevaka de olika objekten. En konsekvens av det är att fjärrpiloterna inte får filma så närgånget att enskilda personer kan identifieras. Däremot kan de guida kollegorna till de delar av objekten där det pågår verksamhet. Eller tipsa om individer som ser ut att dra sig undan för att undgå kontroll. Rent tekniskt skulle det inte vara något problem att zooma in och identifiera enskilda personer.
– En gång lyckades jag lokalisera en butterflykniv på ett tak från 100 meters höjd, berättar Alex.
Det finns också restriktioner när det gäller att förfölja flyende personer med UAS.
– Det får vi som regel bara göra om det finns risk för att personen ska begå ett allvarligt brott, säger Patrich.
Förutom bra zoom har UAS:en också en värmekamera som är extremt känslig och till stor hjälp för att hitta försvunna personer.
– Man kan till och med se fotspår i snön eftersom värmen från marken tränger igenom där, säger Patrich.
– Personer som urinerar offentligt och hundförare som inte plockar upp hundbajs är också lätta att avslöja med värmekamera, säger Alex och skrattar.
Efter det första objektet i A-krims insats är nästa stopp den ensligt belägna bilskroten i skogen. Patrich och Alex intar sin position på ett fält i närheten och börjar plocka ut sin utrustning. Ganska snabbt drar de till sig uppmärksamhet från boende i området.
– Vad händer här då? undrar en dam som promenerar förbi.
– Vi är poliser och genomför en arbetsplatskontroll, svarar Alex och visar brickan.
– Ja, man blir ju nyfiken, säger damen, jag har ju sett hur drönare används i Ukraina.
Det är en ganska typisk kommentar, enligt Alex.
– Det är därför vi alltid meddelar RLC var vi är ute och flyger, för folk har blivit jättenojiga av det de ser på nyheterna från Ukraina.
Men det som händer där är ganska långt från vardagen för fjärrpiloterna i Bergslagen. Att använda UAS:er som något slags vapen finns inte på kartan.
– Det är knappt vi får släppa ner en telefon om det skulle behövas i någon förhandlingssituation.
Händer det någonsin att kriminella angriper era maskiner för att de inte vill bli övervakade?
– Nej, det har jag inte varit med om. Rovfåglar kan däremot vara väldigt nyfikna och närgångna, så det får man hålla koll på.
UAS är ju ett kraftfullt verktyg för övervakning. Hur ser du på riskerna för den personliga integriteten?
– Vi filmar bara det vi har rätt att filma enligt lag och det ska alltid finnas ett syfte utifrån uppdraget. Till exempel filmar vi aldrig in i folks fastigheter. Det vi filmar strömmas till Polisens kameraplattform och gallras per automatik efter en tid om det inte hämtas ut i utredningssyfte.
Enligt hans erfarenhet har allmänheten sällan synpunkter på att polisen filmar.
– De som kommer fram är mest nyfikna på vad vi gör och på våra grejer.
UAS i regionerna
Grundförmåga:
Områdespoliser eller ingripandepoliser som har utbildning för att flyga mindre UAS:er och har det som en tillikauppgift.
Förstärkt förmåga:
En regional resurs med fjärrpiloter som har längre utbildning och arbetar heltid med att flyga större maskiner i mer komplexa situationer och att utveckla UAS verksamheten.
Alex har en bakgrund som IGV-polis och stationsbefäl. Men teknikintresset ledde honom in på UAS-spåret. Han såg potentialen med tekniken och ville vara med på den resan. Till en början anlitades fjärrpiloterna mest för eftersök av försvunna personer. Men med tiden har alla möjliga verksamheter förstått nyttan av att få en lägesbild från ovan.
– Det här jobbet är så sjukt varierande, och det är väldigt tillfredsställande när man kan hjälpa en ledningsförmåga att fatta bra beslut, eller guida kollegor till ett bra grip. Sedan är jag också huvudutbildare inom UAS-verksamheten och brinner för det pedagogiska.
Om han ska nämna ett fall där den förstärkta UAS-förmågan bidragit till ett bra grip så tänker han på en händelse i Vivalla. Det är ett utsatt område i Örebro där Polisen har tillstånd för kamerabevakning. Kollegorna där hade blivit tvungna att avbryta ett förföljande av en misstänkt på moped.
– Men vi kunde följa mopedisten till ett cykelförråd där han dumpade mopeden och sedan satte sig på en bänk utanför. Eftersom vi såg hela förloppet från luften kunde vi säga att ingen annan än personen på bänken hade gått in eller ut från förrådet. Och kollegorna kunde gå in och säkra mopeden.
