Annons

Annons

Säpochefen gläntar på dörren

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

En öppen säkerhetspolis. Det låter som en motsägelse. Men högste chefen, Anders Danielsson, tror att det inte bara är möjligt, utan också nödvändigt med mer insyn.En öppen säkerhetspolis. Det låter som en motsägelse. Men högste chefen, Anders Danielsson, tror att det inte bara är möjligt, utan också nödvändigt med mer insyn.

Intensiv. Det är ett ord som beskriver Säpochefen Anders Danielsson. Blicken, handslaget, tonen och gesterna när han pratar. Intensivt är det också att intervjua denne upptagne man. En timme är vad vi får. Varken mer eller mindre. Och då ska både samtal och fotografering hinnas med.

Öppenhet är ett annat ord som är lätt att förknippa med Anders Danielsson. Eller egentligen med Säpo. Inte för att öppenhet är något som brukar känneteckna ett lands säkerhetspolis, utan för att det är något han ofta säger sig sträva efter.

– Det kostar på att vara öppen. Det gäller att inte göra bort sig. Men rädslan att säga fel får inte heller bli ett hinder, det måste vara tillåtet att göra fel. Och där måste jag som ledare visa vägen, säger Anders Danielsson.

I nästa mening tillägger han att det kan vara svårt, eftersom det “sitter inympat i väggarna sedan generationer” att inte prata och att inte vara öppen.

Ordning och reda på tjänsterummet

Väggarna han pratar om avgränsar Säkerhetspolisens lokaler i nyrenoverade korridorer på Kungsholmen i Stockholm. Här har Anders Danielsson sitt tjänsterum sedan ungefär ett halvår tillbaka. Skrivbordet är exemplariskt välstädat och utan pappershögar. Den stora bokhyllan är lite anonym och inte särskilt välfylld. På en hylla i mitten står tre exemplar av den byråkratblå svenska lagboken.

Anders Danielsson pratar snabbt. Det är mycket han vill säga under den där timmen. Han återkommer till öppenheten flera gånger. Till exempel när vi talar om all den expertkompetens som finns inom Säpo. Över 900 anställda som arbetar med hotbildsanalyser, kontraspionage och personskydd. För att bara nämna några områden.

Experterna syns och hörs inte allt för ofta i medierna. Men det ska det bli ändring på, tycker generaldirektören.

– Vi måste delta i debatten i den utsträckning det är möjligt. Vi är en statlig myndighet med statens uppdrag att arbeta med till exempel terrorbekämpning. Det är här kunskapen finns, vem skulle annars delta i den diskussionen?

Kritik mot allt för tyst Säpo

Just frånvaron i den allmänna debatten fick Säpo kritik för av några tidigare anställda, på DN Debatt i somras. De menade att myndigheten genom sin tystnad lämnade fältet fritt för mer eller mindre självutnämnda experter att tolka och göra bedömningar av till exempel terrorhot. Den då nytillträdde Anders Danielsson lovade raskt bot och bättring. Det har inte gått så många månader sedan dess, men den uppmärksamme har kunnat se att analytiker och experter från myndigheten numera faktiskt förekommer då och då i intervjuer i medierna.

Anders Danielsson berättar att man har en diskussion om att gå ett steg längre i öppenhetens tecken. Att den svenska säkerhetspolisen skulle kunna göra som kollegorna i Storbritannien och publicera bedömningar av det aktuella terrorhotet på myndighetens hemsida.

– Men det krävs mycket arbete inför en sådan publicering. Jag kan förstå rädslan hos medarbetarna.

Tystnad ger utrymme för spekulation

Många skulle säkert ställa upp på påståendet att det ligger i sakens natur att en säkerhetstjänst är hemlig och sluten. Men Anders Danielsson ser det på ett, i alla fall delvis, annorlunda sätt.

– Det handlar om att skapa legitimitet för verksamheten. Annars finns det risk att det blir utrymme för spekulationer och myter, till exempel om vilka arbetsmetoder vi har.

Samtidigt kan inte Säpo berätta i detalj vilka arbetsmetoder man använder sig av.

De senaste åren har terrorhotet varit en fråga som har diskuterats mycket. Även om Sverige hittills har varit förskonat från terrordåd så finns det alltid någon form av hot i bakgrunden. Som i höstas, när konstnären Lars Vilks blev dödshotad för den numera världsberömda rondellhunden som hade fått profeten Muhammeds skepnad. Och chefredaktören för Nerikes Allehanda, som valde att publicera bilder av samma rondellhund.

Hur rustat Sverige egentligen är inför ett eventuellt konkret terrorhot är inte helt lätt att få svar på av Säpochefen. Å ena sidan säger han att “vår bedömning är att vi har bra koll på läget”. Å andra sidan är han noga med att inte ge några garantier för att något inte kan hända i alla fall. När jag frågar hur beredda de skånska poliserna i närheten av Lars Vilks bostad egentligen var, får jag inget direkt svar.

– Säkerhetspolisen gör hotbildsbedömningen med rekommendationer, säger Anders Danielsson lite svävande.

Personligen kände jag mig dock inte alldeles övertygad när en polisman sa: “vi är redo att möta Al Qaida” i en tv-intervju, när det stormade som värst kring Muhammed och rondellhunden.

Omfattande internationellt samarbete

Säpos arbete styrs av bland annat myndighetens regleringsbrev och förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen. Där står det exempelvis att man ska samarbeta med andra länder “i den utsträckning som behövs för Säkerhetspolisens verksamhet och som regeringen närmare bestämmer”. Det ger stor frihet åt Säpo att föreslå vilka länder man ska samarbeta med. Varken Anders Danielsson eller presschefen Jakob Larsson (som är med under intervjun) kan komma på något exempel då Säpo inte fått samarbeta med det land man vill.

– Vi samarbetar med ett stort antal länder. Det är inget konstigt med det. Vi har internationella åtaganden genom EU och FN, som föreskriver att vi måste samarbeta mot till exempel terrorismen.

Ett internationellt samarbete som inte blev så bra, milt uttryckt, är den uppmärksammade utvisningen av egyptierna med hjälp av CIA för några år sedan. Det hände långt innan Danielsson var påtänkt för jobbet som säpochef, men det är ett ämne som även han tvingas hantera. Den förre chefen Klaes Bergenstrand gjorde det enda möjliga när JO kritiserade händelsen – en rejäl pudel – men den finns ändå kvar i många svenskars medvetande. Pressekreteraren Jakob Larsson säger lite skarpt att de alltid säger nej till medier som vill göra intervjuer om den här saken. Säpo har satt punkt. Men Anders Danielsson vill ändå betona att det inte var bra, och att det absolut inte får upprepas.

– Vi måste ha ett system för att sådant inte ska hända. Det handlar om rättssäkerheten. Vi får inte tabba oss så här, i längden förlorar vi bara på att sådant här händer. Det är framförallt en lednings- och utbildningsfråga, understryker han engagerat.

Det går att beskriva Säpos arbete på många sätt. Anders Danielsson använder uttrycket “Moment 22”. Oavsett om det gäller spioneri eller terrorism så gäller det att vara så kompetent och välinformerad att man kan förebygga brottet. Men samtidigt vill de som jobbar på Säpo förstås helst avslöja vad som är på gång och gripa de skyldiga. Det kräver mycket motiverande arbete internt.

– Vi måste avslöja precis innan det händer. Hela tiden stå på tårna. Terrorbekämpning tål inga fel, säger Anders Danielsson och ser bestämd ut.

Faktaruta:


Anders Danielsson, generaldirektör för Säkerhetspolisen

Ålder: 54 år

Familj: Gift och två barn, 13 och 19 år.

Intressen: Familjen, arbetet och motion. Lyssnar gärna på The Eagles.

Bor: I Skåne, övernattningslägenhet i Stockholm.

Utbildning: Jur kand från Lund 1980, tingstjänstgöring i Malmö, polischefsutbildning 1984.

Karriär i urval: Polisintendent i Tierp, Rikskriminalen (där han byggde upp KUT-verksamheten), chef för RPS Polisbyrå, länspolismästare Skåne.

“Jag har varit fem år på varje ställe. Det här förordnandet är på sex år. Får se om jag klarar det!”

Aktuell: Som regeringens utredare av polisutbildningen och Säpochef.

Anders Danielsson om:

– Polisförbundet:

Jag har en bra dialog med Polisförbundet. De har varit en bra samarbetspartner när jag har arbetat med utredningen om den nya polisutbildningen.

– Sig själv som chef:

Jag är väldigt tydlig i kommunikationen, och väldigt lyhörd. Inte aggressiv men inte heller konflikträdd. Jag kan sätta ner foten om det behövs och då kan jag kanske uppfattas som hård. Men jag strävar efter konsensus. En negativ sida är att jag är lite otålig. Och det händer att jag uppfattas som bister, men det beror nog på mitt anlete!

– Terrorhot:

Vår bedömning är att vi har bra koll på läget. Men vi lever i en demokrati, där det inte finns någon som kan ge några garantier. Det är svårare idag än tidigare, terrorismen är global på ett sätt som den inte var på 1970- och 80-talen till exempel.

Röster om Anders Danielsson:

* Ewa-Gun Westford, informationsansvarig i polisområde Södra Skåne.

“De gånger jag har jobbat sida vid sida med honom har jag upplevt honom nästan som en bror. Jag har haft oerhört lätt att förstå honom.

Vid något tillfälle kallade han mig “CJ” – som presschefen i tv-serien Vita Huset – det var smickrande.

Sedan höll han sig hela tiden underrättad om vårt stora Wallanderprojekt här i Ystad, när det spelades in 13 filmer. Han var också med som statist vid filminspelningen. Det tycker jag tyder på att han har förstått en värdefull ingrediens i ledarskapet, nämligen att den högsta ledaren ibland ska ställa sig längst ner bland medarbetarna. Inte bara sitta och se på dem uppifrån.

Han har humör också, men det uppfattar jag som positivt, för det betyder att han vill något!”

* Joakim Palmkvist, kriminalreporter Sydsvenska Dagbladet. Kom ofta i kontakt med Danielsson när han var länspolismästare i Skåne.

“Anders Danielsson är, så vitt jag kan avgöra, blixtrande intelligent, snabb både i tanke och beslut. Det tror jag kan ha legat honom i fatet när han var länspolismästare. Han kan nog ha svårt att få alla med i besluten, och då uppfattas han som hård. Man kan nog säga att han skakade om i organisationen här i Skåne.

Här kallades han ibland för Tintin, det hade väl både med frisyren och hans ungdomlighet att göra, han är ju rörlig och pigg. Vissa har väl använt det nedsättande.

Han tenderade att ta saker väldigt personligt, som kritik mot polisen, då reagerade han med ryggmärgen. Det verkar som att han lever i symbios med organisationen. En egenskap som kan vara bra, men också gör att han har svårt att erkänna misstag. Jag uppfattar honom som kunnig och lojal, men jävligt farlig att ha som fiende i organisationen.”

*Anna Sjöberg, fackordförande för Polisförbundet vid Säkerhetspolisen.

“Han har ju inte varit här så länge, men jag uppfattar honom som rak, ärlig och tydlig som person. Och det förväntar han sig även av sin omgivning. Han vill ha ärlig feedback och han vill ha den direkt.

Han är tydlig men inte hård. Engagerad, skulle jag säga.

Han är mycket för öppenheten och att alla anställda ska förstå sin roll och sin del.

Jag uppskattar att han är intresserad av vad medarbetarna tycker och tänker och att han tidigt har signalerat att facket ska vara med. Det tyder på en trygghet i ledarskapet.”

Faktaruta om Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen.

Säpo har omkring 900 anställda, drygt hälften av dem är poliser. De flesta arbetar i Stockholm, men det finns också fem regionala enheter.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser