Många poliser vill ha jobb i storstäderna men regelverket hindrar dem från att söka en tjänst. Maria Vighagen pendlade mellan sambon i Västra Götaland och arbetet i Skåne men valde till slut att bli civilanställd i Göteborg.
– Systemet är så galet att man blir mörkrädd, säger hon.Många poliser vill ha jobb i storstäderna men regelverket hindrar dem från att söka en tjänst. Maria Vighagen pendlade mellan sambon i Västra Götaland och arbetet i Skåne men valde till slut att bli civilanställd i Göteborg.
– Systemet är så galet att man blir mörkrädd, säger hon.
Redan 2009 när Maria Vighagen var klar som aspirant i Skåne försökte hon få jobb i Västra Götaland där hon nu bor med sin sambo Andreas Svensson, som också är polis.
– Andreas har små barn och kan inte flytta. Att pendla 40 mil funkar inte i längden. Jag har också försökt med de angränsande länen men där är också anställningsstopp, säger Maria Vighagen.
Hon berättar att hennes sambo har försökt att få anställning i Skåne utan att lyckas. Problemet är att de lediga tjänsterna i Västra Götaland och Skåne är vikta för dem som redan är anställda av myndigheten. För varje år fylls denna kategori dessutom på av färdiga aspiranter som söker tjänst som polisassistenter.
I början av året valde Maria Vighagen att ta tjänstledigt för att kunna bosätta sig i Västra Götaland. Fram till maj pluggade hon juridik och nu arbetar hon som civilanställd på PKC i Göteborg.
Som en sista åtgärd sökte hon en aspiranttjänst för andra gången, nu i Västra Götaland. Maria Vighagen konstaterar att det inte står uttryckligen någonstans att det inte går att bli antagen en andra gång.
– Men nu har jag fått nej, och det hade jag väntat mig. Men för mig är det viktigt att belysa ett fel.
Ossian Grahn
Enskilda hamnar i kläm
Maria Vighagen är inte ensam om sin situation, berättar Yvonne Kärnheim Bengtsson, ledamot i Polisförbundets styrelse.
– Det har varit så hela 2000-talet och jag känner till många fall. Där man hamnar som aspirant riskerar man att få stanna, säger hon.
Yvonne Kärnheim Bengtsson anser att det är myndigheternas dåliga ekonomi som orsakar problemet. Det är helt enkelt billigare att förlita sig på aspiranter som sedan anställs än att rekrytera utifrån.
– Någon måste våga vara först med att bryta denna onda spiral. Då skulle en låst situation öppnas upp, säger hon.
Stefan Sterner på RPS HR-avdelning håller med om att det finns enskilda poliser som drabbas.
– Vill någon till varje pris byta polismyndighet och jobba som polisassistent i ett storstadsområde är det inte säkert att det går att tillgodose. Storstadsmyndigheterna tar in en stor mängd aspiranter som vill stanna och har därför inte behov av att rekrytera utifrån.
Har du något råd att ge Maria?
– Inget annat än att hålla ögonen öppna om man inte kan tänka sig att söka tjänster i andra delar av landet. Till slut dyker det upp en tjänst, säger Stefan Sterner.
