Rapporten ”Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram” pekar på en utbredd uppfattning att polisers bruk av våld inte alltid håller sig inom lagens ramar. Den synen är särskilt tydlig bland unga.
Polisförbundet och Fryshuset söker nu sätt att öka förståelsen mellan grupperna.

Rapporten ”Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram” pekar på en utbredd uppfattning att polisers bruk av våld inte alltid håller sig inom lagens ramar. Den synen är särskilt tydlig bland unga.
Polisförbundet och Fryshuset söker nu sätt att öka förståelsen mellan grupperna.

Miljonprogramsrapporten är från i april och ger en mångfacetterad bild. Hos grupper av de svarande är förtroendet för polisen mycket stort, men bland många ungdomar är synen den motsatta. Mer än en fjärdedel av de svarande mellan 15 och 22 år känner sig inte trygga när de ser en polis. Samtidigt vill 18 procent i den åldersgruppen arbeta som polis.

Camila Salazar Atias är kriminolog och den som håller i samarbetet med Polisförbundet från Fryshusets sida. Hon berättar att hon själv, ända upp i vuxen ålder, var livrädd för alla i uniform, präglad som hennes familj var av den chilenska militärens och polisens övergrepp.
– Det var ju det vi flydde ifrån, säger hon.

Samarbetet med Polisförbundet inleddes innan den senaste vågen av bilbränningar och stenkastning mot polisen. Camila Salazar Atias och förbundets opinionsansvariga Elizabeth Zaar bidrog då genom att förmedla en kontakt mellan dialogpoliser och unga i Husby, berättar de.

Torsdagen den 4 juli, under politikerveckan i Almedalen, ordnar Polisförbundet och Fryshuset ett seminarium tillsammans. Då blir det paneldebatt under ledning av Carlos Rojas, en av författarna till miljonprogramsrapporten.

Dessutom presenterar man ett gemensamt dialogprojekt, med målet att skapa ökad förståelse mellan polis och ungdomar. Planen är att en grupp ungdomar, knutna till Fryshuset i Skåne, ska träffa några ungdomspoliser i polisens lokaler. Nästa steg är att mötas på ungdomarnas hemmaplan.

Faller försöket väl ut är målet att få till en större satsning. Sättet att söka dialog för att skapa goda relationer är klassiskt, konstaterar Elizabeth Zaar, som själv har jobbat med utsatta unga.
– Men det gäller att få till en kontinuitet och den kontinuiteten är ibland svår. När strålkastarna slocknar är det inte lika intressant för vissa aktörer att vara med längre, säger hon.

Fryshusungdomarna har redan förberett frågeställningar inför mötet med poliserna, berättar Camila Salazar Atias.
– Något de verkligen skulle vilja ha förklarat för sig är: Vad får egentligen polisen göra – och inte göra?

Almedals-panelen

Carlos Rojas, som arbetar med att fånga upp positiva krafter i ”miljonprogramsområden”, är moderator för seminariet den 4 juli, som arrangeras av Polisförbundet och Fryshuset tillsammans.

Panelen består av:
Lena Nitz, ordförande, Polisförbundet
Camila Salazar, Fryshuset
Samer Alazawie, ungdomsledare, Fryshuset
Maria Ferm, migrations- och rättstalesperson, miljöpartiet
Jasenko Selimovic, migrationsministerns statssekreterare, folkpartiet