Polislöner är inget inrikesministern vill bli intervjuad om. När Polistidningen pressar på kommer ett välbekant svar:
– Polisen har mer pengar än någonsin.
Polislöner är inget inrikesminister Anders Ygeman (S) vill bli intervjuad om. När Polistidningen pressar på kommer ett välbekant svar:
– Polisen har mer pengar än någonsin.
Regeringens budgettillskott på 283 miljoner kronor har Polistidningen redan rapporterat om. Detta, som av regeringen kallas ”satsning”, har av poliser kallats ”struntsummor” och av Polisförbundets ordförande Lena Nitz ”ett mycket litet steg i rätt riktning.”
Samtidigt är det exakt 283 miljoner kronor mer än Polismyndigheten bad om i sitt budgetunderlag, som inlämnades i januari månad. Detta eftersom rikspolischef Dan Eliasson, precis som i höstas, begärde NOLL extrakronor till den öppna polisens budget.
Anders Ygeman påpekar att polisen ändå har ett stort behov av extramedel och räknar upp för de flesta välkända faktorer som pressar Polismyndigheten: Den största omorganisationen på 50 år, terrorhotet, migrationen och gränskontrollerna.
Men inget av detta har förändrats nämnvärt sedan i januari. I mars tillkännagav dock Dan Eliasson att han avsåg anställa 700 civilanställda i år – och det utanför budget. Nu i den så kallade vårproppen får han täckning för dessa nyrekryteringar, som enligt Anders Ygeman är det snabbaste sättet att avlasta poliserna på. De civilanställda ska bland annat sköta gränskontroller, som annars slukar polisresurser.
–Det tar ju två och ett halvt år att få fram nya poliser, framhåller inrikesministern.
Dan Eliasson har beslutat att polisutbildningen ska ha 800 platser i januari 2017, jämfört med dagens 300. Men i januari i år började bara 257 studenter på polisutbildningen, eftersom man bland de 4589 sökande inte lyckades vaska fram tillräckligt många som höll måttet.
Hur ska man då kunna rekrytera 800?
–Polisyrket är väldigt attraktivt. Jag tror att vi behöver titta på framför allt det man kallar för psykologiska tester, hur de är utformade. Vi ser på utfallet exempelvis att många kvinnliga sökande ryker ju inte på fysiska tester utan på den delen, så man kan ju undra hur utformningen ser ut. Vi ska inte på något sätt sänka kraven på de som ska bli poliser, men vi ska se till att testerna är utformade på ett så bra sätt som möjligt, säger Anders Ygeman.
Han vill på intet vis diskutera pengar till höjda polislöner.
–Det är inget som vi politiker ska ge oss in i. Jag tror och hoppas på en bra avtalsrörelse.
Men om det nu inte finns utrymme för de löneökningar som Dan Eliasson själv säger sig se ett behov av?
Ygeman låter sig inte bevekas. De budgettillskott som regeringen föreslår är dock öronmärkta och därmed inte ämnade åt höjda polislöner, konstaterar Polistidningen.
–Polisen har mer pengar än någonsin, svarar Ygeman till slut, när han pressas om de som uppger att de lämnar polisyrket om inget radikalt görs åt lönen.
Anders Ygeman säger att Polismyndigheten har låg personalomsättning jämfört med nästan alla andra yrkesgrupper.
–Bilden av polisflykt, den är inte riktigt riktig. Men jag håller med: Vi behöver utbilda fler poliser, för vi ser en annan arbetsmarknad än den vi har sett historiskt. Fler, även poliser, kommer att gå in i yrket och inte stanna hela livet. Folk kommer att komma från andra grupper till polisen. Det är en tuff omställning.
Jag ställer dig till svars om ”småpengar”, samtidigt som du ger mer än Eliasson bett om…
– Ha, ha, ja. Men tittar man på det budgetunderlag som Polismyndigheten kommit in med för tiden framåt så handlar det om ganska stora summor. Det ska vi sätta oss ner och granska. Det tillskott som ändå ges nu ska väl ses som en uppskattning för det tuffa arbete som polisen gör.
