Att polisens situation är ansträngd är det inte tu tal om, enligt inrikesminister Anders Ygeman (S). Men han vill inte kalla det kris.Att polisens situation är ansträngd är det inte tu tal om, enligt inrikesminister Anders Ygeman (S). Men han vill inte kalla det kris, säger han i en telefonintervju med Polistidningen.
– Vi har haft den största omorganisationen sen 60-talet och samtidigt får vi då det största asylmottagandet i Sverige sen andra världskriget. Vi har det förhöjda terrorhotet och har en gränskontroll, som vi inte har haft på 22 år. Det är alldeles självklart att det är en besvärlig situation för polisen. Då är det lätt att omorganisationen eller ledarskapet får klä skott för det. Folk ser de löften som ställdes ut och organisationen upplever inte att de har märkt de effekterna i sin vardag, när vi har fått alla de här övriga påfrestningarna.
Den pressade situationen för polisen har fler komponenter än så, konstaterar Polistidningen; som uppgörelser mellan tungt beväpnade gäng med extrem sammanhållning, där det uppvisas en till synes total likgiltighet för om andra blir skadade, som vid Vårväderstorget i Göteborg för ett år sedan och skjutningen in i polisstationen i Borås.
Anders Ygeman lyfter vikten av att polisiära insatser sätts in ”så tidigt att man kan förhindra att människor utvecklar den där likgiltigheten” och att man kan hindra vapnen att komma in i landet och ut på svarta marknaden.
När det gäller gängskjutningar anser Anders Ygeman att just Vårväderstorget, där misstänkta häktats och relaterade ärenden lett till fällande domar, påvisar ett trendbrott efter en rad tidigare Göteborgsskjutningar som inte kunnat kopplas till en gärningsman.
– Det är en positiv utveckling, även om det givetvis tagit väldigt mycket resurser. Men det är klart att gängen gärna vill måla upp en bild av sig som en organiserad enhet där ingen pratar med polisen. Ibland bidrar poliser till att upprätthålla den bilden, men i själva verket finns det ju massvis av dem som pratar. På det har vi hemliga tvångsmedel.
I måndags var Anders Ygeman på ett studiebesök i Botkyrka i södra Stockholm. Han träffade bland annat elever som jobbade som mentorer i ett brotts- och våldsförebyggande arbete, ett forskningsbaserat system som man tagit över ifrån USA. Tillsammans med två lokalpoliser åkte han också på en turné till tre av lokalpolisområdets förortscentrum; Fittja, Norsborg, och Hallunda. När poliserna sedan skulle åka vidare visade det sig att radiobilens däck skurits sönder.
Hur ser du på att polisen behöver dubbelpatrull i vissa områden, för att säkra fordonen?
– Det är sorgligt för det gör ju att medborgarna får en sämre säkerhet. Att det sker skulle jag säga är ett symtom på att vi har ägnat oss för lite åt utveckling i de här områdena. Men jag är ganska övertygad om att 99 procent av de som bor i Norsborg eller Hallunda tar det bestämdaste avstånd från det där.
För att få tillbaka de särskilt utsatta områdena till en normal utveckling måste de polisiära insatserna kompletteras med andra sociala insatser, som jobb och utbildning, framhåller Anders Ygeman. Botkyrka hör till de 14 områden som Polismyndigheten prioriterar; i samband med omorganisationen har man gått från att ha 79 till 120 poliser.
– Det blir fler poliser i de socialt utsatta områdena, där de behövs som bäst, och förhoppningsvis ska det bli färre poliser som arbetar med administration och andra saker – det är ju hela tanken med reformen.
Att polisen på många ställen runt om i landet har svårt att få ihop tjänstgöringslistorna, samtidigt som fler poliser slutar, är oroväckande, anser inrikesministern.
– Och det är oroväckande att det är en del yngre som slutar också. Jag tror i grunden är det positivt att poliser är attraktiva på den yttre arbetsmarknaden, men vi får inte ha en sådan situation där polisen inte uppfattas som en attraktiv arbetsgivare att gå tillbaka till. Om man lämnar för att det är för slitigt eller upplever att ledarskapet är dåligt då kommer man ju heller inte att längta tillbaka.
Vad vill du säga till den polis som känner sig uppgiven och är på gränsen att inte vilja fortsätta i yrket?
– Att jag hoppas att både hon eller han och jag kommer att se effekterna av den omorganisation som har gjorts. Att vi skjuter till mer pengar till polisen och att det kommer att ge en gynnsammare utveckling för polisen.
