Upplivad och utmattad på samma gång. Så känner jag mig i skrivande stund efter tre dagars intensiv, intressant och helt fantastisk kongress med 123 ombud plus åhörare, förbundsstyrelse och kanslipersonal.

Upplivad och utmattad på samma gång. Så känner jag mig i skrivande stund efter tre dagars intensiv, intressant och helt fantastisk kongress med 123 ombud plus åhörare, förbundsstyrelse och kanslipersonal.
”Kongressen – när vi är som bäst” föreslog någon som sammanfattning på de här dagarna. Jag vrider och vänder på orden. Vi har förtroendevalda som i vardagen gör otroligt viktiga insatser för både enskilda kollegor och för kåren. Därför bär det mig emot att skriva att vi är som bäst under kongressen, men jag ska försöka att förklara vad som är så speciellt.

 

”I sakfrågor kommer det alltid att finnas oenigheter. Det är hur vi hanterar oenigheterna som gör hela skillnaden.”

För det första tar en kongress avstamp i en mängd idéer om hur vi kan förbättra för våra kollegor. Till årets kongress låg 113 motioner. Bara det tycker jag är fantastiskt och visar på det enorma engagemang som finns inom kåren. Sedan har ombuden redan innan de åkt till kongressen satt av tid för att gå igenom, hämta in åsikter om och ta ställning till motionerna.

Det som sedan händer när alla möts är så otroligt häftigt. När ombuden från förbundsregionerna och från polisutbildningen möts, då möts också människor med en otrolig bredd i erfarenheter, kunskaper och åsikter. Då möts förtroendevalda som representerar medlemmar som har oerhört olika förutsättningar. Det är i de här mötena som ombuden ska enas kring vad som är bäst för kollektivet och det är då otroligt intressanta och ofta intensiva diskussioner tar vid.

Och mitt i allt det här, mitt i det stora allvaret, det enorma engagemanget och ambitionen att med gemensamma krafter komma framåt, så har det också funnits något annat. Det har funnits så mycket skratt, gemenskap och en stor nyfikenhet. I den nyfikenheten ryms en otroligt viktig öppenhet för andras erfarenheter och en stor vilja att förstå och lyssna på behov som ibland skiljer sig åt geografiskt eller beroende på vilka medlemmar man talar om och talar för.

I den typen av möten anser jag att vi har vår väg framåt, oavsett om de sker på en kongress eller inte. Vi blir som smartast när vi utbyter erfarenheter, kunskaper och uppfattningar och med gemensamma krafter försöker hitta de lösningar som gynnar flest. I sakfrågor kommer det alltid att finnas oenigheter. Det är hur vi hanterar oenigheterna som gör hela skillnaden. Därför är det viktigt att motionen om en bättre efterlevnad av Polisförbundets värdegrund antogs. Värdegrunden sätter tonen för hur vi gemensamt fortsätter att argumentera för och jobba för högre löner, fler poliser och bättre villkor – de förutsättningar som är absolut nödvändiga för att polisyrket ska bli det drömjobb kongressen antog som mål att göra det till. Värdegrunden är också det fundament vi står på när vi siktar mot stjärnorna – en poliskår respekterad och uppskattad av alla.

Jag har fått förtroendet att fortsätta att leda Polisförbundet in i framtiden. För det är jag otroligt glad, ödmjuk och tacksam. Med kraften och engagemanget från er medlemmar och förtroendevalda ska vi tillsammans fortsätta att kämpa för polisyrkets uppvärdering och att se till att det utvecklas i takt med att samhället förändras. Tillsammans ska vi fortsätta att vara den drivande kraften för en poliskår i framkant.