ANNONS:

ANNONS:

 
 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut i december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 
 

 
 

Arkiv

Tanja Viklund gick från den största myndigheten till en av de allra minsta. Här jobbar elva personer. Men frågorna är desamma och här känner hon att hon får utveckla dem. Foto: Emma Eneström

”Jag jobbar med organisation, inte religion”

Publicerad 2020-12-09

Aktuellt Polisen måste förstå det samhälle den verkar i. Det menar före detta dialogpolisen Tanja Viklund på Myndigheten för stöd till trossamfund. Hon är en av redaktörerna för boken Religion, migration och polisiärt arbete som börjat användas på polisutbildningar.

SST Myndigheten för stöd till trossamfund…

…har till uppdrag att främja dialogen mellan stat och trossamfund och att bidra med kunskap om religion och samfundsliv i Sverige. Myndigheten ansvarar också för att fördela ekonomiskt stöd. För att få stöd krävs att samfunden inte är beroende av dessa för sin existens. SST har även i uppdrag att stödja den andliga vården inom sjukvården.

Vi går genom en ljus och vackert färgkoordinerad kontorsmiljö. En fönstervägg vetter mot en vit atriumgård med glastak. En annorlunda miljö mot korridorerna i polishuset på Södermalm i Stockholm där Tanja Viklund för 14 år sedan klev in i polisyrket.

I den här lokalen finns bland annat Equmeniakyrkan och ett antal ideella organisationer kopplade till trossamfund.
– Här borta har vi vår statliga hörna, säger Tanja.
Hörnan i fråga besitts av den elva man lilla Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

Från 2009 tills för två år sedan jobbade Tanja som dialogpolis, parallellt med närpolisarbetet på Södermalm och senare arbete på människohandelssektionen i Stockholm. De sista åren som dialogpolis på heltid. Innan polisutbildningen reste hon mycket, läste religionshistoria och filosofi med tankar på läraryrket.
– Det låter ju klyschigt, men jag har alltid velat jobba med människor. Som dialogpolis fick hon användning av sin studiebakgrund.

”Om man bevakar en demonstration behöver man förstå varför det händer, det som händer.”

Tanjas intresse för religioner och trossamfund kommer inte ur ett andligt sökande. Snarare ur ett intresse att förstå människor genom att förstå vad de samlas kring.
– Om man bevakar en demonstration behöver man förstå varför det händer, det som händer.

På så vis menar hon att man kan hantera konflikter och förhindra brott. I boken Religion, migration och polisiärt arbete handlar hennes bidrag om erfarenheter av att arbeta med migrerade konflikter, ett växande fenomen. Exemplet berör konflikter i Turkiet 2015, som avspeglade sig hos turkiska och kurdiska grupperingar i Sverige. Det fick konsekvenser i form av demonstrationer, motdemonstrationer och även sprängningar och våld. En av dialogpolisens framgångsfaktorer då, menar Tanja, var att man jobbade nära det som hände.

– Vi hade kontakt med alla aktörer som var inblandade. Det var ju liksom inte bara en turkisk grupp och en kurdisk utan många olika förgreningar och fler tillkom efter hand.

”Kanske bär den polischefen då med sig något av den här förståelsen.”

Under sina år som dialogpolis har hon också jobbat med att utbilda poliser i andra länder. Band annat i Jordanien, med tveksamma förutsättningar.
– Jordanien är ju inte en demokrati.
Trots det lyckades man få poliser att möta, och i vissa fall visa förståelse för, motståndsrörelser.
– Jag är inte naiv. Precis efter det här kom flyktingströmmen och de här poliserna fick helt andra saker att tänka på. Men kanske att någon av de här poliserna en dag blir en polischef. Kanske bär den polischefen då med sig något av den här förståelsen.

Förutom att utdela ekonomiskt stöd håller SST utbildningar. Bland annat om säkerhet. De har också i uppdrag att spida kunskap om de trossamfund som finns i Sverige och står bakom ett antal publikationer i ämnet. Foto: Emma Eneström

Vi lämnar den statliga hörnan via ett hörn där flera av de trycksaker som SST tagit fram ligger. På väggen sitter fotografier från utbildningar man hållit för olika trossamfund. Personer i stora skägg, färgglada kaftaner och intressanta huvudbonader uppställda leende sida vid sida med buddistiska munkar och en och annan anonym kofta. Just i dag är här ganska tomt på folk med anledning av corona, men vi noterar en man i kilt som rör sig i lokalen.
– Han är vaktmästare här och har tydligen skotskt påbrå. Han brukar ha kilt ibland, förklarar Tanja.

”Det finns ju mycket av brottsförebyggande arbete och så som hör ihop med dialogpolisarbetet. Det prioriteras inte.”

RELIGION, MIGRATION OCH POLISIÄRT ARBETE

Studentlitteratur, 2020
Redaktörer för boken är Tanja Viklund, Göran Larsson (professor i religionsvetenskap) och Simon Sorgenfrei (docent i religionsvetenskap).
På några årtionden har Sverige gått från att vara etniskt och religiöst relativt homogent till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. I boken varvas teoretiska perspektiv med konkreta exempel på polisens utmaningar i förhållande till detta.

Jobbet som dialogpolis tyckte Tanja var fantastiskt.
– Men det gick inte att utveckla verksamheten. Jag kände att antingen stannar jag och blir bitter eller så gör jag någonting annat.
Hon syftar bland annat på att utvecklingsansvaret för dialogpolisen fortfarande sorterar under särskilda polistaktiken, SPT. Hon tycker också att det börjar märkas att det gått lång tid sedan kravallerna i Göteborg 2001.
– Efter det och SOU:n (SOU 2002:122 reds anm.) som kom då ändrade vi på i princip allt. Nu ser jag en förskjutning åt fel håll.
Som exempel nämner hon investeringar i material, som nya hjälmar och tårgas.
– Det skulle behöva kompletteras med utbildning i konfliktreducerande principer och kunskap om exempelvis nya politiska rörelser, det som kallas ESIM. Det finns ju mycket av brottsförebyggande arbete och så som hör ihop med dialogpolisarbetet. Det prioriteras inte.
Så dök möjligheten att jobba med krisberedskap på SST upp. Den lilla myndigheten som enligt Tanja är inblandad i mycket.

”I dag är Sverige ett av Europas mest mångreligiösa länder.”

Stödet till trossamfund infördes i Sverige på 70-talet, samtidigt som pressstödet och partistödet. Då var det främst olika kristna frikyrkor som omfattades.
– I dag är Sverige ett av Europas mest mångreligiösa länder.

Det ekonomiska stödet som sammanlagt brukar ligga på runt 90 miljoner per år, fördelade på cirka 40 samfund, är bara en liten del av verksamheten. SST är också ett expertorgan och samordnar trossamfundens roll i krisberedskapsfrågor.
– Just nu jobbar vi mycket med frågor som rör corona.
Tanja förklarar att trossamfunden är en bra väg att nå ut bland människor med allmän information om viruset. De kan också behöva hjälp med hur de ska bedriva sin verksamhet på ett säkert sätt.
– En stor fråga är också hur människor ska genomföra sina ceremonier. Med tanke på smittorisken har man till exempel inte kunnat ta hand om sina döda enligt traditionerna.

En annan fråga är säkerhet. Flera trossamfund rapporterar om ökad utsatthet. Nyligen höll SST en gemensam utbildning där bland annat representanter för judiska församlingar bjudits in att berätta om säkerhetsarbete.

”Det finns ett värde i att se samfunden som kontaktytor.”

Trots att hon tycker att utvecklingen av dialogpolisverksamheten går åt fel håll tycker Tanja att många poliser är bra på det som hon själv brinner för. På flera lokalpolisområden tycker hon sig märka att kommunpoliser har mycket att göra, men ändå har ambitionen att förstå det samhälle de verkar i. Då kan man också bygga upp en legitimitet och vara den aktör polisen behöver vara när det blir stökigt, menar hon.
– Det finns ett värde i att se samfunden som kontaktytor. Jag jobbar inte med religion utan med organisation.