Vi åker från lokalpolisområde Hisingen mot centrala Göteborg, eller från ön ”till fastlandet” som Emelie uttrycker det lite skämtsamt. Hon sitter på radioplats denna eftermiddag och har kollegan Evelina bredvid sig i förarsätet. Målet är en bensinmack i Olskroken där en annan patrull har stoppat ett fordon med flera kända ansikten från gängmiljön i Backa på Hisingen.
Det är inte särskilt långt, bara några kilometer, men det tar sin tid i den täta trafiken. När de kommer fram har även Backagänget fått förstärkning. Två spejare har anslutit och vankar av och an på andra sidan gatan.
– Djungeltrumman går och de mannar upp snabbt när något händer, kommenterar Emelie.
Emelie och Evelina hjälper kollegorna att visitera personerna i det stoppade fordonet. Kepsar åker av. Haglöfsjackor känns igenom. Tre av killarna ser ut att vara i gymnasieåldern och sneglar generat mot allmänheten som passerar förbi på väg hem från jobbet. De andra två är äldre, 20 plus någonting, och hälsar på poliserna med självsäkra leenden. De är vana vid proceduren och har till och med lagt sig till med lite polisjargong: Kommer det någon ”vovve”? undrar den ene. Evelina, som är hungrig, styr in samtalet på killarnas middagsplaner och det blir en stunds småprat i väntan på hundföraren. Stämningen är god den här gången, men det kan variera mycket, enligt Evelina.
– Ena dagen går det att föra ett samtal, andra dagar möts man av aggressivitet. Det beror mycket på deras dagsform skulle jag säga, och om de redan har blivit kontrollerade flera gånger samma dag.
I ett pm från Polisens hr-avdelning kan man läsa att ”flertalet polisregioner” har börjat placera relativt nya eller helt nyutexaminerade poliser i funktionen områdespolis.* Det är en utveckling som rimmar illa med kravprofilen för funktionen. Den slår fast att en områdespolis behöver ha ”några års erfarenhet av arbete som polis, särskilt inom brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete”.** Men polisregionerna säger sig ha svårt att uppfylla kraven om de samtidigt ska öka antalet områdespoliser, vilket är ”en av nyckelaktiviteterna i Polismyndighetens långsiktiga strategiska arbete”.*** Det finns också ett politiskt tryck i frågan eftersom myndigheten varje år måste redovisa för regeringen hur antalet områdespoliser utvecklas.
När Emelie och Evelina blev områdespoliser i våras, hade de bara ett år i tjänst. Merparten av det året hade de jobbat inne som utredare. Som de flesta andra i sin kull ville de ut och åka på larm. Men samtidigt behövdes det folk på områdespolisgrupperna. Saken fick avgöras genom en lottdragning. Ungefär hälften av de nybakade polisassisterna drog en IGV-lott, medan resten, bland annat Evelina och Emelie, blev områdespoliser.
– Vi blev besvikna. Vi tyckte inte att vi hade rätt kompetens för att arbeta som områdespoliser och kände inte till Hisingen, minns Emelie.
Deras erfarenhet från yttre tjänst var begränsad till aspiranten och ett par månaders inhopp på IGV under en sommar.
– Det enda vi visste var att åka på larm. Nu skulle vi jobba upp våra egna ärenden, och det är ett helt annat arbetssätt, säger Evelina.
I backspegeln ser de ändå fördelar med placeringen. De fick en brant utvecklingskurva om inte annat. I områdespolisgrupperna finns trots allt många erfarna kollegor att lära av, vilket syns i den statistik som Polistidningen har fått ut från hr-avdelningen (se faktaruta nedan).
– I vår grupp finns så otroligt stora kunskaper och det är guld värt när man kommer hit som ny och själv saknar den kunskapen. Man får vara lyhörd och öppen att lära sig, säger Emelie.
Det är svårt att göra ett pass som områdespolis på Hisingen utan att passera Vårväderstorget i Biskopsgården. Torget har spelat en central roll i det blodiga gängkrig som har plågat stadsdelen under många år. På vägen dit passerar man platsen där polisen Andreas Danman sköts till döds i somras. Det ligger fortfarande blommor och en svensk flagga på en liten gräsplätt intill.
Emelie och Evelina kände Andreas väl. De hade följts åt sedan aspiranten, hoppat in på IGV ihop och gjort sina nio månader som utredare tillsammans. I maj i år började de alla tre som områdespoliser på Hisingen. Bara två månader senare blev Andreas skjuten.
– Han var en otroligt bra person, och det var fruktansvärt jobbigt. För mig är det viktigt att det inte bara pratas om honom nu, utan att han blir ihågkommen, och att den här händelsen kan leda till någon förändring, säger Emelie.
Och hur tänker ni kring er egen säkerhet?
– Vi fick uppleva det värsta som kan hända, och det är klart att man fick sig en tankeställare, säger Emelie.
Evelina tillägger:
– Det kommer alltid att finnas risker med den här typen av jobb. Men jag vill inte gå runt och vara rädd och orolig hela tiden.
Inne på Hisingens polisstation sprider sig en doft av mikrovärmd mat när kvällspasset tar rast för middag i stationens kök. Det vimlar av uniformerade poliser i de trånga korridorerna, men Martin Arkdal är lätt att skilja från mängden. Minst ett huvud högre än alla andra duckar han vant under dörrposterna. På hans kontor sitter en skylt med fakta om hans uppseendeväckande kroppsbyggnad: 212 centimeter lång, kan man läsa. Storlek 53 i skor. Skylten ger även lustigkurrarna svar på tal: ”Luften är inte tunnare här uppe”, står det bland annat.
Martin är chef för den områdespolisgrupp som Emelie och Evelina jobbar i. Att Hisingen tog in sju nya polisassistenter och gjorde dem till områdespoliser berodde helt enkelt på att det fanns luckor som behövde fyllas, enligt Martin.
– De senaste omgångarna har vi haft få sökande till tjänsterna här och vi behövde ett kraftigt tillskott snabbt.
Att ta in nya PA är ingen idealisk lösning, enligt honom. De flesta poliser behöver ett par år på IGV innan de är redo för nästa steg i karriären.
– När du åker på larm får du vara med på alla typer av ärenden. Du får en bredd och blir varm i kläderna. Att vara områdespolis är inte farligare än att jobba i ingripandeverksamheten, men man behöver vara trygg i sig själv och i yrkesrollen när man jobbar så mycket med gängkriminella som vi gör.
ÖVERSYN AV FUNKTIONER I YTTRE
I våras gav rikspolischefen ett uppdrag till hr-avdelningen att se över de funktionsbenämningar som används inom den yttre verksamheten i lokalpolisområdena, det vill säga ”polis ingripande”, ”polis område” och ”polis lokalpolisområde”.
Uppdraget hänger ihop med införandet av den nya Kuvsystematiken. En idé är att slå ihop de tre funktionerna till en, åtminstone för poliser i början av karriären. Först när dessa når medarbetarnivå 3 ska de få en inriktning, till exempel ingripandeverksamheten eller områdespolisverksamheten.
Den nuvarande kravprofilen för områdespolis anses motsvara medarbetarnivå 4.
Källa: Rikspolischefens beslut, RPC 80/2021, diarienummer A294.058/2021 och PM – underlag för beslut rörande införande av en systematik avseende karriär- och utvecklingsvägar för uniformerad personal i den yttre basverksamheten i lokalpolisområdena (HR-avdelningen), s. 5–6.
När ni får in mer oerfarna medarbetare i gruppen – hur hanterar ni det?
– Vi har gjort i ordning ett startpaket med information om hur vi arbetar: var vi har våra hot spots, vilka individer som är intressanta och hur nätverken är uppbyggda.
Han brukar också låta yngre medarbetare bilda patrull med mer erfarna kollegor till att börja med.
– Men så snart jag känner att de är redo får de nya åka tillsammans, för man lär sig bäst när man utmanar sig själv och inte bara åker med någon mer rutinerad.
En fördel är att gruppen av områdespoliser jobbar nära varandra.
– Till skillnad från IGV där alla åker i väg åt olika håll och knappt träffas under arbetspasset så jobbar vi mer ihop. Om jag sätter två unga med varandra så finns vi andra runt omkring.
Kravprofilen för områdespoliser skrevs med tanken att en områdespolis ska ansvara för en utpekad del av ett lokalpolisområde och bli ett känt ansikte bland invånarna i det området.**** Därför lyfter profilen sådant som erfarenhet av trygghetsskapande arbete, förmåga att bygga nätverk och att samverka med andra samhällsaktörer.
En risk med att ta in mindre erfarna poliser i funktionen är, enligt Martin, att det kan leda till en större omsättning på personal och att områdesgrupperna tappar kunskap.
– Här vill vi ha en långsiktighet så att de anställda bygger upp en kunskapsbank om områdets historia och invånare. Vi blir en slags experter på vårt område och kallas ofta in för att vittna i rättegångar, eller hjälper grova brott att förstå kopplingar mellan olika personer.
Polistidningen har även pratat med Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef på Hisingen. Han säger att han givetvis hade föredragit att bara ha rutinerade poliser med tanke på den problematik som finns i området. Men som systemet för resurstilldelning ser ut har han ingen möjlighet att rekrytera externt till områdespolisen, utan tillskottet sker i form av nyutbildade polisassistenter.
Senare på kvällen återvänder Emelie och Evelina till Vårväderstorget på sin runda genom Biskopsgården. De går ur bilen och tar en promenad längs den lilla gågatan. Det är regnigt och folktomt. Evelina upplever att platsen har fått en ny betydelse efter dödsskjutningen av Andreas.
– Tidigare var det ett ställe där vi jobbade mot gängkriminalitet, nu tänker jag alltid på honom när jag rullar förbi här.
* Pm – underlag för beslut rörande införande av en systematik avseende karriär- och utvecklingsvägar för uniformerad personal i den yttre Basverksamheten i lokalpolisområdena (hr-avdelningen).
** Uppdragsbeskrivning för områdespolis, 2015-03-31, diarienummer A149.893/2015.
*** Polisens årsredovisning för 2020, s. 25.
**** Områdespoliser – Strategisk inriktning, diarienummer A177.727/2016.
