Det är lunchrusch på en av Umeås krogar. Stressnivån är redan hög hos restaurangchefen och blir inte lägre när det kommer in en civilklädd polis och visar brickan.
– Jag kommer från gränspolisen och vi gör en myndighetsgemensam kontroll här i dag. Arbetsmiljöverket och Skatteverket är också med. De kommer nog vilja prata med dig senare, förvarnar han.
Sedan strömmar det in myndighetspersoner bakom disken och vidare in i restaurangens kök. De pratar med kockarna, inspekterar degblandaren, trycker ut rapporter från kassaapparaten och slår i personalliggaren. Mitt i allt står restaurangchefen med famnen full av pizzakartonger. Han är inte nöjd med tajmingen.
– Måste ni komma just den här tiden?
Ja, det måste de tyvärr. Myndigheterna vill vara på plats när det är som mest personal i verksamheten. Kontrollen handlar ju till stor del om de anställda. Deras arbetsmiljö. Deras villkor. Deras tillstånd att bo och arbeta i landet, och så vidare. Gränspolisen Joakim Lundgren leder insatsen från Polisens sida. Taktiken är enkel, enligt honom.
– Vi går in och tar lokalen snabbt och kollar så att ingen drar ut bakvägen.
För detta ändamål har han och de tre poliskollegorna spridit ut sig i restaurangen och kommunicerar via radio. Allt verkar grönt enligt de rapporter som strömmar in i Joakim Lundgrens öra. Inga flyktförsök.
När lokalen är säkrad börjar pappersarbetet för poliserna. De kollar legg på de anställda och tar deras uppgifter. Det är viktigt att alla blir kontrollerade.
– Annars kan det bli en diskussion om att vi diskriminerar, att vi bara går på personer som ser ut på ett visst sätt, förklarar Joakim Lundgren.
Joakim Lundgren, gränspolis
Informationen lämnas sedan över till en civilanställd kollega som har upprättat ett tillfälligt kontor längst bak i restaurangen. Hon slår i registren på sin laptop och kan se om en person är EU-medborgare, har uppehålls- och arbetstillstånd, är efterlyst med mera. Efter en stund gör hon tummen upp. Allt verkar vara i sin ordning.
Just nu växer arbetsmarknaden i norra Sverige så det knakar på grund av flera stora satsningar inom industrin. I Skellefteå har företaget Northvolt byggt en stor batterifabrik. Gruvbolaget LKAB ställer om till fossilfri produktion av järn och järnsvamp i Kiruna och Malmberget. Och ett nytt vätgasdrivet stålverk ska byggas i Boden, för att nämna några av projekten. I spåren av satsningarna växer också kringnäringar som hotell och restaurang. En stor del av gästarbetarna är män och det har funnits farhågor om att också prostitutionen ska öka, men poliserna som Polistidningen har pratat med har inte sett några tecken på det än så länge.
Med så mycket pengar som rullar in finns en risk att även oseriösa arbetsgivare lockas till regionen. I början av sommaren fick Umeå därför ett av landets första regionala center mot arbetslivskriminalitet (AKC). Här sitter representanter för bland annat Polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Jämställdhetsmyndigheten.
Som ofta när myndigheter ska samarbeta kan sekretessen bli ett problem. Skatteverket kan inte berätta för de andra myndigheterna i AKC att det pågår en utredning om skattefusk mot en viss krogägare till exempel. Det kunde ha varit intressant information annars, eftersom man vet att företagare som fuskar inom ett område ofta gör det inom andra. Delvis lindras problemet av att AKC-myndigheterna gör sina arbetsplatskontroller tillsammans. På det sättet kan man ändå få en gemensam lägesbild, enligt Tomas Östberg som är polis och gruppchef vid AKC i Umeå.
– Det som händer i rummet under en kontroll uppfattas av alla de myndigheter som är med. Efteråt delar vi en erfarenhet och en känsla som vi kan diskutera utan att byta information rakt av, säger han.
Ibland gör AKC arbetsplatskontroller baserat på underrättelseinformation och tips. Men man gör också mer slumpmässiga besök i branscher där man vet att fusk är vanligt. Byggarbetsplatser, biltvättar och restauranger är typiska exempel, vilket leder oss tillbaka till insatsen i Umeå.
AKC är sambo med RUC
Senast i slutet av 2023 ska det finnas regionala center mot arbetslivskriminalitet (AKC) i samtliga polisregioner. Det har regeringen beslutat.
Nio myndigheter ingår i samarbetet: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
Fusk och kriminalitet i arbetslivet har kopplingar till organiserad brottslighet och AKC ska därför samlokaliseras med befintliga regionala underrättelsecenter mot organiserad brottslighet, Ruc.
När poliserna och inspektörerna är klara på den första restaurangen fortsätter de till ett kebabställe några kvarter bort. Personalen i restaurangen består av två personer: ägaren bakom kassan och en anställd inne i köket. Men när poliserna står och kollar deras legitimationer kommer det in en tredje person med en dunk matolja under armen. Han hejdas av poliserna som vill veta vem han är och om han jobbar där. Mannen skakar panikslaget på huvudet och gestikulerar mot företagsloggan som han har på jackbröstet. Han skyndar sig ut ur köket och slår sig ner med ett sällskap som sitter ute i restaurangen. Bordskamraterna talarsvenska och förklarar för polisen att mannen jobbar på samma städfirma som dem. De pekar på sina tallrikar. De är här för att äta lunch. Mannen ville bara hjälpa ägaren lite eftersom de är bekanta.
Situationer som den här uppstår hela tiden, förklarar Joakim Lundgren.
– Vi stöter på mycket kompisar som bara hjälper till.
Ibland behöver poliserna utreda saken närmare, men den här gången tror de på den hjälpsamma gästen.
Dagens insats är relativt liten: fem från Polisen och sex inspektörer från de andra myndigheterna. För ett drygt år sedan ledde Joakim Lundgren en betydligt större insats vid Northvolts stora fabriksbygge i Skellefteå. Den gången var det ett 40-tal poliser involverade. Det kan låta som en stor styrka för en enda arbetsplats, men då ska man veta att Northvolts fabriksområde i Skellefteå är större än Gamla stan i Stockholm.
– Vi delade in oss i olika grupper och gjorde upp om vilka som skulle ta sig in genom vilka grindar. När vi var inne tog jag kontakt med Northvolts företrädare och satte upp en stab i deras kontor där jag kunde kommunicera med kollegorna ute på området.
Bland de 49 utländska arbetare som kontrollerades hittade polisen 14 som saknade tillstånd. 12 av dem fick beslut om avvisning och 3 togs i förvar. Utredningen mot de ansvariga byggföretagen pågår fortfarande.
Några månader efter inspektionen beslutade Northvolt att korta ner kedjorna av underentreprenörer på sina fabriksbyggen. I fortsättningen ska det vara max två led, enligt en artikel i tidningen Byggnadsarbetaren. När byggentreprenörer anlitar underentreprenörer i långa kedjor kan det underlätta för kriminella företag att ta sig in på byggarbetsplatser.
Vissa av de utländska arbetarna på Northvolt arbetade under så dåliga förhållanden att det närmade sig gränsen för människoexploatering. Det framgår av pressmeddelandet som Polisen skickade ut efter kontrollen. Om den gränsen passeras går personen från att vara misstänkt för att ha arbetat utan tillstånd, till att ses som ett brottsoffer. Det säger Eva Norlin som är Jämställdhetsmyndighetens representant inom AKC. Hon försöker stötta Polisen och de andra myndigheterna i den bedömningen, och hon är ofta med på inspektioner för att prata direkt med de berörda.
– Vi kan fråga vad de har för lön, om lönen har betalats ut, om de fått behålla sina pass, om de har ett okej boende och så vidare. Det är olika indikatorer på exploatering. Och ofta får man en känsla i själva mötet om de är trötta, hungriga eller allmänt rädda, säger hon.
Eva Norlin, Jämställdhetsmyndigheten
Kategoriseringen som misstänkt eller brottsoffer får också betydelse för hur personerna behandlas i den fortsatta processen. En person som vistas i Sverige illegalt ska som regel avvisas fortast möjligt. Men ett offer för människohandel har bland annat rätt till ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, bostad och försörjning under en betänketid på 30 dagar. Det följer av internationella konventioner som Sverige har skrivit under. Tanken är att personen ska få tid att återhämta sig och överväga om den vill samarbeta med brottsutredande myndigheter genom att vittna mot sina förövare.
– Det är inte alltid de här personerna identifierar sig själva som brottsoffer. De kan tycka att 50 kronor i timmen är en bra lön, trots att de inte ens har sjuklön, trygga arbetsvillkor och försäkringar kopplat till det, säger Eva Norlin.
Människoexploatering
Den som genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år.
Källa: 4 kap. 1 b § brottsbalken.
I Umeå har gruppen av poliser och inspektörer kommit till den sista restaurangen i dagens kontrollrunda. När de går in i köket stöter de på en ung man från Kazakstan som står och diskar, iförd förkläde och gummihandskar. Efter lite slagningar i registren och ett samtal till Migrationsverket kommer poliserna fram till att mannen har rätt att vistas i Sverige men saknar arbetstillstånd. Deras initiala bedömning är att det inte finns skäl att utvisa honom ur landet, och det blir upp till förundersökningsledaren att avgöra om mannen ska utredas för brott mot utlänningslagstiftningen. Generellt sett är det inte de anställda utan arbetsgivarna vi vill åt, förklarar gränspolisen Olof Morin.
– Det är de som tjänar pengar på att utnyttja billig utländsk arbetskraft, och det blir en osund konkurrens i förhållande till de företag som gör rätt för sig.
