Facket: Målet om synliga poliser misstolkas

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis. Och tidigare i år beslutade rikspolischefen att ”antalet uniformerade poliser i yttre tjänst ska öka nationellt under 2024 med minst ett antal som motsvarar 60 procent av nettoökningen av poliser”. Deadline är sista december i år och nu börjar det märkas en viss panik hos arbetsgivaren, enligt Erik Hiding, ordförande för Polisförbundet i region Bergslagen. 
– Man har insett att det här målet är ganska svårt att nå, vilket gör att man nu vidtar ganska kraftiga åtgärder. 

I Bergslagen tänker sig arbetsgivaren att man ska stryka det som brukar kallas för den sjätte terminen. Det vill säga att nyutbildade polisassistenter börjar sin anställning i utredningsverksamheten. Det tror han i och för sig att många nya poliser är nöjda med. Men han saknar en konsekvensanalys från arbetsgivarens sida.  
– Sjätte terminen har ju haft ett utbildningssyfte där nya poliser ska få en erfarenhet av utredning som de sedan kan ha med sig när de går ut. Utredningsarbetet börjar ju redan i yttre tjänst och om den förmågan försämras kan det leda till ökad arbetsbelastning för de utredare som jobbar inne. 

Han ser också en risk att yrket blir mindre attraktivt om myndigheten börjar begränsa möjligheten för poliser i yttre tjänst att söka sig till funktioner inne. 
– En av de saker som gör polisyrket attraktivt är att man kan göra så många olika saker som polis. Börjar man begränsa det för kraftigt så kommer attraktiviteten minska. Om det får effekter på hur många som söker sig till yrket är svårt att förutse. 

Andra förändringar som görs för att nå målet är mest på pappret, enligt honom. 
– Man dammsuger organisationen för att hitta poliser med jobb som kan kategoriseras som yttre tjänst. Det kan till exempel vara gruppchefer som har vissa uppgifter ute och då ser man till att också bemanna dem mot en funktion som räknas med i statistiken. 

Gunnar Norgren, ordförande för Polisförbundet i region Syd, ser också effekter av målet om tillväxt i yttre tjänst.
– Det jag hör är att man inte får plocka personer från ingripandeverksamheten för att tillsätta spaningsfunktioner. Det beror på att spanare inte räknas som yttre tjänst i det här sammanhanget. De jobbar ju dolt i civila kläder och bidrar därmed inte till en ökad synlighet lokalt.    

Även på nationell nivå har Polisförbundet reagerat på hur målet om yttre tillväxt har tolkats i verksamheten. Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow ser exempel på missuppfattningar. 
– Någon region har tolkat det som att 60 procent av dagens totala polisnumerär ska vara i yttre tjänst. Och sedan har man följt siffrorna mer eller mindre på veckobasis. Men det är alltså 60 procent av nettotillväxten av poliser under året som ska gå till lokalt synlig polis och mätpunkten är 31 december. 

Hon är också frågande till hur arbetsgivaren nationellt har kommit fram till just siffran 60 procent.  
– Vi har frågat men inte fått svar på det. Vi hade en förhandling med arbetsgivaren i förra veckan och då yrkade vi att det görs en konsekvens- och verksamhetsanalys innan motsvarande mål sätts för nästa år. 

Hon har förståelse för regeringens och polisledningens ambitioner.
– Den lokala närvaron behöver öka. Inte minst har områdespoliser haft svårt att verka som det var tänkt. Men att bara sätta en siffra blir för trubbigt. Det riskerar att få negativa konsekvenser för verksamheten. 

Vad har ni sett för konkreta problem?
– Till exempel att man inte ersätter polisiära utredare när de slutar, eftersom man vill få ut så många poliser i yttre tjänst som möjligt. Men det behövs polisiär kompetens även på utredningssidan. 

Det här problemet beror enligt henne på att man tolkar ordet ”nettoökning” på fel sätt. Enligt henne är nettoökningen det som blir kvar när man har fyllt luckorna efter poliser som har slutat oavsett om luckorna finns i inre eller yttre tjänst. 
– Ett annat problem är att poliser nekas gå utbildningar eftersom man inte vill att de ska vara frånvarande från den yttre verksamheten.

Det bygger också på ett missförstånd, enligt henne, eftersom målet mäts utifrån hur många som anställs i de funktioner som har definierats som yttre tjänst. Om någon är tillfälligt frånvarande spelar ingen roll. 

Polistidningen har bett Polismyndigheten kommentera den fackliga kritiken men myndigheten har avböjt. I fredags fattade rikspolischef Petra Lundh beslut om den fortsatta inriktningen för arbetet med att öka den lokala närvaron. Enligt det beslutet ska hela polistillväxten ske lokalt de kommande åren och då ”huvudsakligen” i yttre uniformerad tjänst. I motiveringen till beslutet kan man läsa följande:

”Historiskt har en relativt stor del av de poliser som arbetat i yttre uniformerad tjänst sökt sig inåt och uppåt i myndigheten efter några år. Ambitionen framöver är att kraftigt minska denna rörelse i syfte att öka förmågan att arbeta mot den lokala problembilden.”