Polisen Michelle Chaves jobbar som utredare i en ISÖB-grupp i Uppsala. ISÖB står för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, vilket betyder att hon och kollegorna ägnar en stor del av sin arbetstid åt att gå igenom övergreppsmaterial som tagits i beslag. Deras jobb är att bedöma hur grovt materialet är, och försöka identifiera gärningsmän och brottsoffer.
– Det kan vara små barn, ibland bara någon dag gamla, som blir våldtagna och torterade. Och en hel del döda kroppar, ofta barn. Jag har jobbat på ingripandeverksamheten tidigare. Där ser man också mycket hemskt, men det här är på en annan nivå.
Michelle hörde av sig till Polistidningen efter att ha läst vår artikel om vad poliser i olika funktioner tjänar. Hon berättar att lönefrågan är högaktuell bland kollegorna i gruppen och att flera är missnöjda med sin lön.
Själv är hon 36 år gammal, blev färdig polis 2021 och tjänar 35.700 kronor i månaden. Det är lågt, tycker hon, med tanke på de ärenden hon hanterar och den påfrestning på psyket som det innebär.
– Våra arbetsuppgifter motiverar inte bara en högre lön utan också något slags risktillägg eller motsvarande.
Michelle har bara jobbat på ISÖB i ett år, men är upplärd av civila kollegor med flera års erfarenhet inom området.
– Vissa tjänar flera tusenlappar mindre än jag trots att de har varit här längre och utsätts för precis samma risker.
En av dessa civila utredare är Mia Geimar som är 62 år. Hon jobbar i samma grupp som Michelle, men är stationerad i Gävle. Hon har varit anställd i myndigheten i 17 år, varav de senaste fyra på ISÖB. I dagsläget tjänar hon 32.900 i månaden.
– Det är alldeles för lågt med tanke på mina arbetsuppgifter och tjänsteår. Om man är lojal och stannar i myndigheten får man ingen löneutveckling. Jag tror att vi på ISÖB ligger i botten. Varför är det så? Det skulle jag gärna vilja veta.
Polistidningen har fått en avidentifierad lista med löner för de 11 utredarna i ISÖB-grupp 1 i region Mitt. Tre av utredarna är poliser. Utifrån listan kan vi räkna ut att medianlönen i gruppen är 35.100 kronor och medellönen är 34.773 kronor.
Mia konstatarer att hon och kollegorna gör ett jobb som få andra kan tänka sig.
– Att titta på snippor och snoppar kan väl de flesta stå ut med. Men vi kan stöta på vad som helst i det beslagtagna materialet. Ibland förstår man först inte vad man ser. Sedan fattar man att det till exempel är döda barn i ett obduktionsrum som någon förgriper sig på.
Att se filmerna utan ljud kan göra det mer uthärdligt, men ibland måste ljudet vara på.
– Man behöver höra vilket språk som talas, eller om det är någon radio eller tv som står på i bakgrunden som kan ge ledtrådar i ärendet.
När ett ärende går till åtal är hon med och presenterar övergreppsmaterialet.
– Många gånger tittar rättens ledamöter bort när vi visar de här filmerna. Vid ett tillfälle var det till och med en domare som förbjöd mig att spela upp materialet, trots att det var bevis i målet.
Risktillägg ovanligt inom Polisen
I det lokala kollektivavtalet om lönetillägg som gäller inom Polismyndigheten finns bara en punkt gällande risktillägg. Där står det:
”Arbetstagare som enligt order genomsöker flygplan, båt eller byggnad med anledning av sabotagehot har för varje uppdrag risktillägg med 233 kronor”.
Jobbet har fler tunga delar än att titta på bilder och filmer av övergrepp, enligt Mia. Bland det värre är att behöva ringa upp föräldrar och berätta att deras barn har identifierats som brottsoffer i övergreppsmaterial. Föräldrarnas vardag rasar ihop i chock och förtvivlan.
En annan sak är att många av de misstänkta gärningsmännen tar sina liv när det avslöjas att de har begått ett av de värsta brott som finns.
– Innan vi släpper dem efter förhör frågar vi dem alltid om de behöver skjuts till en psykakut eller om de har någon som de kan prata med eller ringa till. Vissa säger att de mår bra, men några timmar senare har de tagit sitt liv och det tar hårt på oss i gruppen.
Behöver du stöd?
Om du mår dåligt finns hjälp att få. Kontakta din vårdcentral eller ring:
- Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
- Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Vadå median och percentil?
…
Medianlön
Den lön som ligger i mitten när alla löner i en grupp sorteras i stigande ordning. Hälften av personerna tjänar mer än medianlönen, och hälften tjänar mindre.
Medellön
Det genomsnittliga värdet av alla löner i en grupp, beräknat genom att summera alla löner och dela summan med antalet personer.
10:e percentil
10 procent av personerna i gruppen ligger under denna lön. Det visar de lägsta lönerna i spannet.
90:e percentil
90 procent av personerna i gruppen ligger under denna lön. Bara 10 procent ligger över.
…
Agnes Sidenbom jobbar i samma grupp som Michelle och Mia. Hon är 33 år, har en kandidatexamen i kriminologi och började i myndigheten 2017 som RLC-operatör. På ISÖB har hon jobbat sedan 2022. Hennes nuvarande lön är 32.500 och liksom Mia och Michelle tycker hon att det är för lågt.
Hon poängterar att hon och kollegorna har en särskild kompetens som borde värderas vid lönesättning.
– Vi har gått en granskningsutbildning som gör att vi får bedöma vad som utgör övergreppsmaterial. Och det är vi som går upp i rätten och vittnar om det.
I region Syd får utredarna på ISÖB en löneförhöjning utanför revision om 2.500 kronor när de har gått granskningsutbildningen och börjat granska övergreppsmaterial självständigt. Enligt uppgift från HR i region Syd är det en kompensation både för att de höjt sin kompetens genom utbildningen och för de påfrestningar som arbetet innebär.
När Agnes berättar för människor vad hon jobbar med är det många som undrar hur hon pallar.
– Det känns lite både och att få den frågan. Ibland undrar jag om det är något fel på mig som klarar det här. Men samtidigt är jag stolt att jag kan göra det här viktiga jobbet som ingen annan vill göra.
I dagsläget mår hon bra. Hon och kollegorna får grupphandledning var sjätte vecka och fyra individuella samtal per år. Men det finns en oro för vad jobbet kommer göra med henne på sikt.
– Ingen vet vad som händer med en när man utsätts för övergreppsmaterial under lång tid. Det är en ovisshet.
Michelle håller med. Det saknas forskning på området, konstaterar hon.
– Så en högre lön skulle fungera som en slags ekonomisk försäkring. Om vi behöver extra psykologsamtal, eller får bestående men eller tvingas lämna yrket i förtid för att vi inte orkar.
När Polistidningen pratar med Emma Vangstad, chef för ISÖB-grupp 1 i region Mitt, bekräftar hon att lönerna i gruppen diskuteras just nu. Medarbetarna driver på från sitt håll, vilket hon tycker är bra. Själv har hon lyft frågan till sin egen chef. Även Polisförbundet är involverat.
Hon kan inte säga om lönerna på ISÖB ligger lågt generellt sett. Det pågår en lönekartläggning som ska ge svar på det. Löneskillnader kan ju bero på på många olika saker, påpekar hon.
Men tycker du att ISÖB-utredarna borde vara berättigade till något slags risktillägg med tanke på vad de jobbar med?
– När jag har pratat med HR så har de sagt att arbetsgivaren inte vill använda sig av tillägg. Så jag tror att det är bättre att försöka få upp de individuella lönerna för utredarna.
Polistidningen har, under en dryg vecka, sökt arbetsgivaren i region Mitt för en intervju om ISÖB-utredarnas löner, men har ännu inte fått någon.
Tipsa oss! Är det någon annan aspekt på lönerna inom polismyndigheterna som vi borde titta närmare på? Hör av dig till vår reporter på 08-676 97 07 eller mejla per.hagstrom@polistidningen.se.
