Anställda inom Polisen har skickat ljudfiler till ett företag för att identifiera misstänktas röster. Det ska ha skett utan offentlig upphandling eller bedömning av lagligheten.
Företaget Voice Print är startat av forskare inom logopedi och matematik och delägt av Lunds universitet. Voice Print erbjuder en AI-stödd tjänst som kan avgöra om det är samma person som talar på olika ljudinspelningar, så kallad forensisk talarjämförelse. Att tjänsten har använts i svenska polisutredningar framgår av citat på företagets hemsida.
”Talarjämförelsen från Voice Print har varit en viktig del i arbetet att kunna identifiera vem som har brukat alias i krypterade chattar och kompletterat andra identifieringspunkter som framkommit i utredningen.”
/Operativ analytiker, Polisområde Norrbotten
”Det är oerhört viktigt att polisen är objektiv när vi utreder brott. Jämförelse av röster kan tala både för och emot en misstänkt och kan vara väldigt värdefullt när man utreder grova brott. Voice Print hjälpte oss effektivt med just en sådan objektiv talarjämförelse.”
/Förundersökningsledare/utredningsledare, Polisen region Mitt
Inköpen av talarjämförelser ska ha pågått från juni 2024 till slutet av oktober 2025. Då fick Polisens ekonomiavdelning upp ögonen för inköpen och drog i bromsen, eftersom tjänsten inte var upphandlad på ett korrekt sätt.
Sedan dröjde det ytterligare åtta månader innan Polisen insåg att det kunde röra sig om en personuppgiftsincident enligt brottsdatalagen. En anmälan om detta skickades till Integritetsskyddsmyndigheten i början av juli i år.
Enligt anmälan har tjänsten köpts in av ”enskilda utredare och FU-ledare” på myndigheten. Som en följd av detta har anställda i flera regioner ”skickat röstinspelningar till företag som sedan genomfört jämförelser utan att det har gjorts någon rättslig bedömning”, som det står i anmälan. Med ”företag” åsyftas Voice Print. Inget annat företag har anlitats, enligt Polisen.
Myndighetens utredning av incidenten visar att tjänsten har köpts in i fem polisregioner: Syd, Väst, Nord, Stockholm och Mitt. Den ska ha använts i 15 förundersökningar under den period som omfattas av incidentanmälan.
– Vi vet inte exakt hur många personer som är berörda men det handlar om vittnen och misstänkta som har förekommit på ljudfilerna. Så det är ett antal personer per förundersökning, säger Erik Stavegren, jurist på Polisen.
Har ni underrättat dem om incidenten?
– Nej, vi har bedömt att riskerna, för de människor som förekommer i ljudfilerna, är så pass begränsade att vi inte har underrättat dem. Vi har ingen information om att uppgifterna har läckt från företaget eller att det har varit problem med säkerheten kring den tekniska överföringen. Det problem vi har sett är att uppgifter har förts över till företaget utan något personuppgiftsbiträdesavtal på plats.
För närvarande är det stopp för externa inköp av talarjämförelser, berättar Erika Skoogh som är biträdande avdelningschef på NFC.
– Vi har inlett en process för att upphandla en sådan tjänst, eftersom det är en hög efterfrågan från verksamheten. Under tiden kan vi erbjuda delvis samma metod och förmåga internt.