Relationen mellan supportrar och polisen i Göteborg var redan dålig. Efter ett omdebatterat ingripande på läktaren har situationen förvärrats ytterligare.
Händelsen inträffade under derbyt Häcken-IFK Göteborg den 1 november. Det är i mitten av andra halvlek när minst ett 80-tal bengaler tänds i bortaklacken.
Poliser på plats ser hur ett rökpåverkat barn och därefter en kvinna som fått glöd i ögat kommer ut från läktaren. Insatsledningen beslutar då att gå in på läktaren och agera mot bengalbrännarna.
”Syftet var att avbryta den potentiellt farliga situationen och ingripa mot personer som begick brott” skriver Daniel Norlander, operativt ansvarig under matchen, till Polistidningen.
Poliserna som kliver in bland supportrarna möts av en aggressiv folkhop och får ta emot knuffar, slag och sparkar. I samband med att en kollega faller till marken väljer flera poliser att använda OC-sprej mot supportrarna.

Videoklipp från händelsen har spridits som en löpeld i sociala medier. IFK Göteborg har uppgett att ett 20-tal personer fick uppsöka vård efter derbyt.
15-åriga supportern Julia har berättat för flera medier hur hon skadade sitt knä i kalabaliken som uppstod och fick bäras ut från läktaren av en polisman. Till Göteborgs-Posten säger Julia att hon är tacksam för hjälpen – men kritisk till polisinsatsen.
– Det är inte okej att de sprejar pepparsprej mot oskyldiga människor. Om det pågick brott får de tar det efteråt. Det blev farligt på läktaren samma sekund som de gick in på läktaren, hävdar hon.
Supportergrupper har anklagat polisen för övervåld och matchdelegaten från Svenska Fotbollförbundet, Hans Larsson, har i en intervju med TV4 påstått att polisen startade ett upplopp med sitt ingripande. IFK Göteborg ifrågasatte ”om insatsen stod i proportion till de ordningsbrott som inträffade” och är kritiska mot ”riskerna som uppstod” för människor på läktaren.
Två poliser skadades lindrigt i tumultet på läktaren. Nio personer anhölls misstänkta för våldsamt upplopp. Samtliga har släppts men misstankarna kvarstår.

Göteborgspolisens Daniel Norlander vidhåller att ingripandet handlade om att skydda allmänheten.
”OC-sprej användes när poliser möttes av våld under ingripandet. Motståndet påverkade vilka åtgärder som behövdes. I den situationen bedömdes OC-sprej vara det minst ingripande alternativet. Effekterna är normalt övergående, men vi har förståelse för att personer som inte deltog i motståndet upplevde situationen som obehaglig. Det är naturligtvis inget vi önskar” skriver han till Polistidningen.
Användes batong under ingripandet?
”Det är inget som framkommit i vår uppföljning.”
Det har florerat uppgifter om att personer ”stängdes in” på läktaren, stämmer det?
”Det var trångt, polisen kom inte in, men den var inte avstängd.”
Efter matchen har supportrarnas missnöjesyttringar fortsatt.
När IFK Göteborg och Malmö FF möttes i nästföljande omgång samlades lagens supportrar för gemensam marsch mot polisen. Efter 20 minuters tyst protest rullades en stor banderoll med texten ”POLISFRI ZON – FÖR EN TRYGG LÄKTARE” ut, samtidigt som ett hav av röda bengaler tändes.
Dagen före hade supportrar till Örgryte gått ännu längre. På en banderoll jämfördes polisen Martin Arkdal med polismördaren Jackie Arklöv, delaktig i morden på poliserna Olle Borén och Robert Karlström i Malexander 1999.
Arkdal har varit insatsledare under flera allsvenska matcher och har outtröttligt tagit debatten med supportrar på sociala medier. Under den omdiskuterade matchen Häcken-IFK Göteborg var han inte i tjänst.

Banderollen är polisanmäld och Örgryte har tagit kraftfullt avstånd.
– Alla som har någon humanitär förmåga förstår att den är helt vedervärdig. Vi får ner den ganska snabbt med hjälp av våra ordningsvakter, säger klubbens säkerhetschef Björn Nilsson till Aftonbladet.
Händelsen har polisanmälts av Polismyndigheten och utreds som förolämpning av tjänsteman.
”Att en enskild polis hängs ut för att ha utfört sitt uppdrag eller deltagit i den dialog som efterfrågas är något vi ser oerhört allvarligt på. Även när sådan otillåten påverkan inte får rättsliga följder kan den få allvarliga konsekvenser för den som drabbas och riskera att leda till självcensur” skriver Magnus Åberg, biträdande polisområdeschef Storgöteborg, till Polistidningen.
Konflikten med supportrarna i Göteborg började pyra under våren när polisen på oklara grunder gick ut och stämplade tre supportergrupper som kriminella gäng. Det dröjde tre månader innan myndigheten gick ut och korrigerade misstaget.
Det handlade egentligen om ett 90-tal kriminella supportrar som kartlagts i den pågående operationen Leo, som fokuserar på kriminell påverkan bland fotbollssupportrar i Göteborg.

Nyligen dömdes sex personer med koppling till huliganfirman Wisemen för deltagande och inblandning i uppgjorda slagsmål. Gruppens ledare dömdes till fem månaders fängelse, bland annat för att ha involverat ungdomar i brottslighet.
Flera poliser i Göteborg, som Polistidningen varit i kontakt med, är emellertid kritiska till hur supporterfrågan hanterats under säsongen.
När IFK Göteborg spelar är klacksektionen en no-go-zon för poliser. Så har det varit länge. Men den upptrissade stämningen som uppstått riskerar att äventyra både tryggheten för den skötsamma majoriteten på läktarna – såväl som polisernas arbetsmiljö.
Hur ska den negativa spiralen brytas?

Några dagar efter läktaringripandet träffades företrädare för polisen och IFK Göteborg. I ett gemensamt uttalande konstaterades att parterna har ”delvis olika bilder av händelsen” men är överens om att en fördjupad dialog är vägen framåt.
Magnus Åberg, biträdande polisområdeschef, skriver till Polistidningen att alla aktörer behöver ta ansvar för sin del.
”Från polisens sida vill vi fortsätta samarbetet och dialogen med klubbar, supporterföreningar och andra aktörer för trygga och säkra fotbollsevenemang, utan brott och ordningsstörningar. Arrangörens personal måste kunna arbeta på hela arenan och polisen måste kunna ingripa när det behövs”.


