Ett lägenhetsbråk i somras. Louise Johansson och hennes kollegor åker som förstärkning till adressen i Askim utanför Göteborg. Det är rörigt på platsen. En man, misstänkt för misshandel, är nedlagd med handfängsel.
– Vi bestämmer att vi kör transporten av den misstänkte. Det är då, i samband med att jag frågar vad han heter, som han uttalar de här orden, berättar Louise.
Louise Johansson
Foto: Privat
De är fyra personer som försöker få in mannen i polisbilen. Louises gruppechef varnar mannen för att det han säger är olagligt och att han borde tänka sig för. Allt finns inspelat på Louises kroppskamera. Mannen fortsätter att kalla Louise hora och försöker bita hennes kollega. Till slut får de in mannen i bilen och kör honom med spotthuva till polishuset i Göteborg.
Vid avrapporteringen diskuterar de om de ska anmäla mannen för förolämpning.
– Vi tänkte att det kunde vara ett bra fall för praxis. Jag tror inte att jag hade kommit på tanken att anmäla själv, men det betyder inte att jag inte tycker det är bra, för det tycker jag. Men man blir luttrad. Det är vardag för många att bli kallad både det ena och det andra. Om man inte tål det hade det här jobbet varit omöjligt. Men det handlar inte om hur kränkt jag känner mig där och då, det handlar om att det är ett jäkla övertramp.
Louise tycker att den nya lagen är viktig. Utvecklingen går åt fel håll.
– Det handlar inte om att polisen inte ska ha en tolerans. Det handlar om att stävja utvecklingen. Om inte vi har redskap när vi blir utsatta för verbala påhopp, hur ska vi få bukt med samhällsproblemet i stort?
Hon har förståelse för att vissa känner en oro för att yttrandefriheten inskränks. Men, säger hon, lagen tar inte sikte på det.
– Yttrandefrihet är inte att få kalla någon för vad som helst när som helst.
I går föll domen, den första i sitt slag. Mannen ska betala dagsböter på 3.000 kronor och 10.000 kronor i kränkningsersättning till Louise.
Polisförbundets chefsjurist Jonas Wiberg kallar domen en viktig markering.
– Vi ser positivt på att tingsrätten väljer att fälla. Det har ju varit en diskussion om lagens vara eller icke vara. Och ett visst mått av okvädingsord ska en polisman tåla. Men det finns gränser.
Jonas Wiberg, chefsjurist Polisförbundet
Foto: Polisförbundet
Jonas Wiberg säger att polisers vardag blivit tuffare, språket råare och kränkningarna fler. Den nya lagen är en viktig markering. Men en tingsrättsdom är inte prejudicerande.
– Förbundet är intresserade av de ärenden som kommer upp i hovrätterna. Det tar ett tag innan överrätterna har fastlagt sin praxis. Vi behöver nog cirka fyra-fem ärenden från hovrätterna innan praxis fastställts.
Han räknar med att det tar uppemot ett och ett halvt år innan nivåerna satt sig.
– Kränkningsersättningen i den här domen, 10.000 kronor, är lagom avvägd. Det intressanta är vad det innebär för nivåerna på kränkningsersättningen i fysiska angrepp, såsom spottningar och bitningar? De borde ju rimligen öka över nivån 10.000 kronor.
Poliser mesta anmälarna
Sedan lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes den 2 juli i år har över 400 polisanmälningar gjorts.
Målsägande är bland annat kriminalvårdare, socialsekreterare, ordningsvakter/väktare, kriminalvårdare och lärare. Men allra flest anmälningar har gjorts av poliser.
Polistidningen har tittat närmare på polisanmälningar rörande förolämpning mot tjänsteman som upprättats mellan den 2 juli och 12 augusti.
Vi har fått ut uppgifter om 204 polisanmälningar.
Poliser är målsägande i 158 av dessa.
