Forskarkritiken: Många är besvikna

Närmare tjugotalet poliser som har disputerat i områden som har med polisiärt arbete att göra har intervjuats av Cecilia Jonsson och Magnus Persson som ett led i deras projekt En bra polis(utbildning) vid Linnéuniversitetet. Det poliserna har gemensamt är att de gärna hade jobbat kvar i myndigheten, men med uppgifter som bättre matchar deras kompetens.

Men det är inte ointresse från myndigheten som ligger bakom. Det handlar mer om att man inte vet hur man ska använda de disputerades kunskaper, säger Cecilia Jonsson, som numera är lektor på enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.
– Man hör ibland att Polisen är väldigt negativt inställd till akademisk kunskap. Det är inte det vi ser. Vi ser att vi är inne i någon slags process där man omdefinierar vilken typ av kunskap som ska finnas inom polisarbete, men polisorganisationen verkar i dagsläget inte redo att göra nytta av de här disputerade poliserna.

För de poliser som kände sig tvingade att välja mellan ett arbetsliv inom Polismyndigheten och ett arbetsliv inom akademin infann sig en identitetskris.
– Det var ingen som inte tyckte det var jobbigt att lämna in polisbrickan. Det var så symboliskt. Många hängde kvar och gjorde extra pass när de kunde. Att lämna något är komplicerat. Kanske i synnerhet Polisen. Det är en organisation med mycket exklusivitet. Att lämna det är inte utan att man känner att man offrar något, säger Magnus Persson, docent i sociologi vid Linnéuniversitetet.

– Det är många som är besvikna. De hade åtminstone hoppats att någon från myndigheten hade hört av sig, kanske bett att man kunde komma och föreläsa. Man har ju ändå jobbat i fyra år med att beforska något, säger Cecilia Jonsson.

En anledning till att myndigheten är dålig på att fånga upp de nya kunskaper som kommer med en disputation skulle kunna vara för att det hittills inte gått att disputera i ämnet polisvetenskap eller polisiärt arbete. I stället har den som velat forska på frågor som är kopplade till jobbet som polis fått försöka inordna det under andra ämnen, som sociologi, juridik eller ekonomi.
– Ämnet policing finns ju internationellt. Det är klart att om det hade funnits polisvetenskap hade det varit en tydligare markör för deras yrkesbakgrund och avhandlingsämne, säger Cecilia Jonsson.

Det var ingen som inte tyckte det var jobbigt att lämna in polisbrickan. Det var så symboliskt.

Dessutom, säger hon, hade det antagligen varit betydligt lättare för Polismyndigheten att förstå och fånga upp kunskapen om forskningen sorterade in under polisvetenskap.
– Du får en mycket tydligare förankring till polisarbetet.

Men förändringens vindar blåser även inom högre utbildning. Umeå universitet har, som första lärosäte, fått klartecken att starta forskarutbildning i ämnet polisvetenskap. Forskarna tror att det kommer att göra skillnad.
– Om man är en forskningsintresserad polis är det en liten omväg att gå via ett annat ämne. Du behöver meritera dig, du behöver konkurrera med en massa andra människor, säger Magnus Persson.

Skulle det också kunna bli mer konkret och tillämplig forskning?
– Precis, absolut, säger Cecilia Jonsson.