Houstonpolisen måste oavbrutet bevisa att den inte agerar rasistiskt. Varje ingripande rapporteras till myndigheter och minoritetsorganisationer. Detta och kvotering är polisens nya sätt att arbeta i en mångkulturell miljonstad.Houstonpolisen måste oavbrutet bevisa att den inte agerar rasistiskt. Varje ingripande rapporteras till myndigheter och minoritetsorganisationer. Detta och kvotering är polisens nya sätt att arbeta i en mångkulturell miljonstad.
Houston, i södra Texas, är USA: s fjärde stad med nära fem miljoner invånare. Stora folkgrupper som mexikaner, asiater och afroamerikaner lever mer eller mindre åtskilda från varandra och den vita medelklassen. Det senaste decenniet har antalet mord per år pendlat mellan 400 och 900. Gäng slåss inbördes om makt och inflytande över den organiserade kriminaliteten. 5 000 poliser arbetar med att hålla ordning i ett samhälle där spänningarna ligger strax under ytan, en krutdurk där rasism, våld och vapen är en del av vardagen.
– Ljuger du för mig hamnar du i fängelse, berättar du sanningen så lovar jag att du slipper i dag, säger sergeant Jay R Chase.
Det är tidig eftermiddag och den fuktiga hettan i centrala Houston gör det svårt att röra utomhus sig annat än korta sträckor. Jay R Chase har spärrat utfarten från den nedgångna parkeringen med sin bil och satt handklovar på en blond man i 35-årsåldern. Att mannen är vit, kör en risig bil och befinner sig i ett afroamerikanskt område väckte polisens uppmärksamhet.
–Vad gör du här? fel område! Har du varit här förut? Är det cracket som lockar, ville du köpa?
Frågorna kommer snabbt. 35-åringen, försäger sig efter 40 minuter, erkänner och får gå eftersom han inte hunnit handla. Jay R Chase konstaterar att programmet mot rasprofilering, att agera polisiärt enbart utifrån någons rastillhörighet, ofta är svårt att tillämpa i praktiken.
-Jag letar efter det avvikande. Den här killen avvek genom att vara vit, egentligen är det samma sak som att stoppa två svarta killar bara för att de har en snygg bil.
I båda fallen handlar det om ingripanden som kan kritiseras i efterhand. Racial profiling monotoring infördes på prov i Houston år 2002 och har nu permanentats. Upptakten var att två poliser berättade offentligt att de ofta stoppade bilar enbart med förarens hudfärg som grund. Numera måste alla poliser skriva en rapport kopplad till varje ingripande. Den första delen av rapporten som berör fakta om hudfärg, kön och den enskilda situationen skickas till myndigheterna. Dessutom får de organisationer som tillvaratar minoriteters intressen i USA ta del av den. Rapporten ska visa att Houstonpolisen bara agerar utifrån fakta som inte har med ras, kön eller religion att göra. Men alla delar av rapporten redovisas inte automatiskt. En mer detaljerad version behålls av polismyndigheten som en försäkring inför framtiden och offentliggörs först om kritik riktas mot ett ingripande eller om organisationer, eller myndigheter, misstänker rasism.
-Jag tycker inte att det är ett bra program, det är inte populärt, säger Jay R Chase.
Han beskriver en situation då poliser måste lägga ned ett enormt extraarbete på något som i slutänden vänds mot kåren. Dessutom tror han att det finns en stor risk att poliser börjar agera för mycket med rapporten i bakhuvudet.
– Kanske känner man att statistiken måste gå ihop i slutet av dan. Kanske gör man några ingripanden mot en viss folkgrupp bara för att rapporterna ska se bra ut.
Jay R Chase poängterar att han älskar sitt jobb. Han berättar att han hela sitt liv varit beroende av adrenalinkickar. Bara mordutredningar eller bara patrullering tycker han blir tråkigt. Efter 20 år i kåren känner han att han har svängrum och förtroende att syssla med det han vill.
-Senaste åren har jag ofta varit gisslanförhandlare. Det passar mig fint, jag når fantastiska resultat, men det är på gatan jag är bäst. Jag tycker helt enkelt om att sätta dit skurkar.
Som många amerikaner och ännu fler texikaner uttrycker han sig på ett sätt som är ovanligt i Sverige. Polis, Mc Donalds-biträde eller pastor kvittar. Alla vill berätta om sig själva och framhäva sina starka sidor.
Sergeant Chase överdriver förmodligen inte sina kvaliteter. Sprakande av energi patrullerar han gatorna, inflikar att han har ett oslagbart rekord på polisens träningsbana för avancerad bilkörning, visar hur snabbt det kan gå. Bromsarna blir överhettade och slutar fungera. Jay R Chase skrattar, stoppar misstänkta, handbojar, pratar och frågar oavbrutet. Han börjar förhöra en prostituerad kvinna som misstänks för att ha planerat att råna en torsk. Också nu handlar det om hudfärg. En vit prostituerad och en vit kund kör runt i en svart stadsdel. Något annat än sexköp ligger bakom tror Jay R Chase. Men han har inga bevis, får annat att göra och nickar mot en chockad fotograf Anders Hansson och säger:
– Poliskollega från Sverige, han har några frågor.
I en annan del av staden patrullerar Chris L Slater. Han är 42 år gammal och har varit polis i tolv år. En storvuxen före detta marinkårssoldat som först är militärt korthuggen, men snart lägger bort titlarna. Trots att han själv som afroamerikan tillhör en minoritet är han tveksam till programmet mot rasprofilering. För mycket byråkrati tycker han, dessutom understryker programmet människors olikheter istället för likheter. Däremot tror han att ett kvoteringssystem som nyligen införts kan ge bra resultat. Det utgår från att konflikter mellan polis och allmänhet i ett mångkulturellt samhälle undviks om poliskårens sammansättning är densamma som befolkningens i övrigt.
-För mig är det enda vägen att gå, förmodligen det enda som fungerar på sikt.
Efter timmar av närkontakt med Jay R Chases energiska person verkar tiden stå stilla i Chris L Slaters bil, som han sakta kör runt i sitt patrullområde. Han är lågmäld, skrattar ibland bullrande och förklarar ingående hur den nya elchockspistolen med lasersikte fungerar. Dessutom visar han en pumphagelbössa som laddas med skumgummimjuka slugg. Ett ofarligt vapen med stor stoppverkan.
-Speciellt elpistolen är bra, numera slipper jag använda den riktiga pistolen när folk drar vapen.
Han understryker en extra gång att han alltid strävar efter att inte skada någon. Att han helst löser konflikter genom att prata. Sedan nämner han att elpistolen, som fungerar genom att skjuta ut pilar fästa i koppartråd, bidragit till en förbättrad arbetsmiljö.
-Vi behöver inte längre brottas med personer som egentligen inte utgör ett hot. Många poliser sträcker sig i musklerna och får träningsvärk av sånt.
En kvinna med ett sår på näsan och stirrande påverkad blick springer fram till bilen. På hennes smutsiga t-shirt står det peace, love and crabs. Chris L Slater känner till henne sedan tidigare, en psykiskt sjuk missbrukare som bor på ett hem för utslagna kvinnor. Han skjutsar henne dit. Personalen vill dock inte ha tillbaka henne. Situationen är låst och Chris L Slater pratar i en timme innan koncensus uppnås. Kvinnan måste lämna hemmet, men får med sig en del saker, personalen tackar för hjälpen och skakar hand.
-Det finns kolleger som vill gå in snabbt och ut snabbt. Men jag tycker om att lösa bråk på ett sätt så att jag inte behöver åka tillbaka, säger han på väg till bilen.
En expedit på en mack berättar att en kvinna är kidnappad. En lokal knarkkung kör runt med henne i en röd mustang. Chris L Slater tror inte på uppgifterna, han har för lite att gå på, men skriver en kort rapport. Nästa ingripande föranleds av en märklig situation. Från en affär med billiga kläder på ett köpcentrum ringer en rasande och gråtande kvinna. Chris L Slater åker dit.
Kvinnan har blivit osams med butiksägarinnan om priset på en tröja. Nu hämnas ägarinnan genom att inte låta den före detta kunden ta en genväg genom affären till sin bil. Istället måste hon gå 100 meter.
–Säg till kärringen, snyftar kunden.
Ägarinnan exploderar av ilska och Cris L Slater tar ett djupt andetag innan han börjar medla.
Sedan händer ingenting mer. En extremt lugn dag som nu ska avrapporteras enligt programmet mot rasprofilering.
– Det känns faktiskt ganska onödigt att skriva om. Jag tycker att man ska fortsätta med kvoteringarna istället. Tänka till när man tar in folk på utbildningen så att det blir en bra blandning, säger Chris L Slater.