Polisförbundet går på pumpen i en tvist med Polismyndigheten i Arbetsdomstolen. Enligt domstolen hade myndigheten rätt att avskeda en polis som dömts för nio fall av dataintrång under loppet av drygt två år. Brotten bestod i att polisen gjort upprepade sökningar i Polisens IT-system på sin halvsysters sambo.
Polisen har förklarat slagningarna med att sambon har en historia av brottslighet och att hon fick tips från ett av sina andra syskon om att han återigen begick brott. Den förklaringen köpte dock inte tingsrätten som prövade åtalet om dataintrång. Enligt tingsrätten kunde polisen ”inte på fullt allvar” ha trott att hon hade rätt att slå i registren utifrån de vaga uppgifter som hon fick från syskonet. I stället framstod det som att polisen gång på gång slog på halvsysterns sambo av ”ren nyfikenhet”, som tingsrätten uttryckte det.
Register i jobbmobilen
Polisens it-system PMF, som står för Polisens multifråga, ger tillgång till information i olika databaser.
Genom mPMF är systemet tillgängligt i polisernas tjänstemobiler.
Några av de tillgängliga registren är passregistret, signalementsregistret, misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.
Något år efter den fällande tingsrättsdomen blev polisen avskedad. Polisförbundet stämde arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för att få beslutet ogiltigförklarat. Förbundet ville bland annat få prövat vad arbetsgivaren hade för ansvar för polisens agerande.
Enligt förbundet hade polisen bara gjort slagningar på det sätt som är gängse inom myndigheten. Förbundet påpekade att arbetsgivaren har gjort de polisiära registren enkelt tillgängliga för poliser i deras tjänstemobiler, och uppmuntrat dem att använda dem även på fritiden i syftet att effektivisera polisarbetet. Men poliserna har inte fått en ordentlig utbildning i dataslagningar eller ens ett tydligt regelverk att förhålla sig till, anser förbundet.
Till förbundets besvikelse går Arbetsdomstolen knappt in på frågan om arbetsgivarens ansvar. Domstolen konstaterar helt kort att polisens slagningar på halvsysterns sambo inte var nödvändiga för att utföra någon arbetsuppgift.
Domstolen pekar bland annat på att sambons brottslighet låg minst tio år tillbaka i tiden. I stället framstår de upprepade slagningarna som en sådan hemlig kartläggning av sambons personliga förhållanden som innebär en betydande integritetskränkning, enligt domstolen.
Domstolen beskriver agerandet som ”mycket allvarligt och skadligt för förtroendet för henne som polis och för Polismyndigheten”. Det som Polisförbundet anfört om Polismyndighetens otydliga riktlinjer, bristande utbildning och ändrade arbetssätt vad gäller dataslagningar utgör inte ”beaktansvärda förmildrande omständigheter”, enligt domstolen. Avskedandet var alltså lagligt.
Polisförbundet hade yrkat på att arbetsgivaren skulle betala skadestånd till den avskedade polisen. Men som förlorande part måste förbundet i stället betala Polismyndighetens rättegångskostnader på 165.000 kronor.
Polisförbundets jurist Jonas Wiberg är besviken över utgången. Både för den berörda medlemmens skull och för poliser i allmänhet.
– Det vi ville få prövat och lade mycket energi på att argumentera kring var ju frågan om Polisens arbetssätt och otydliga regelverk kring dataslagningar. Men det avfärdar domstolen i en kort passus. För att få den frågan prövad behöver vi hitta ett nytt mål att driva framöver.
Jonas Wiberg, förbundsjurist Polisförbundet
Foto: Polisförbundet.
Men om ni ville att målet skulle handla om otydliga regler – varför valde ni ett fall där en polis gjort upprepade slagningar på sin halvsysters sambo?
– En del av de som förlorar jobbet i Pan på grund av dataslagningar har slagit 50, 60, 70 gånger. Ett sådant fall kan vi aldrig driva. Det är kört. Här rörde det sig om nio slagningar över en tvåårsperiod, vilket är mer lagom att få prövat, eftersom det bara är något över vad som har ansetts godtagbart i praxis om man ska behålla jobbet.
Samtidigt rörde alla slagningar en person som polisen hade en familjekoppling till. Är det inte det väl känt bland poliser att man inte får göra sådana slagningar?
– Nu gick Arbetsdomstolen inte in på jävsfrågan i sin dom. Men det är klart att den är lite besvärlig. I lagstiftningens mening är halvsyskon anhöriga, men i verkligheten kan ju ett halvsyskon vara någon man aldrig träffar, medan man i stället är jättenära sin kusin. Man måste titta på den faktiska relationen i bedömningen av jävsbestämmelsen och i det här fallet förelåg inte någon nära relation.
