Samtal för att bli bättre poliser

Alla poliser i Sverige ska erbjudas professionell handledning i sitt yrke. Det beslutade riksdagen i våras. Handledningen ska stärka poliserna i sin yrkesroll och förebygga till exempel utbrändhet.Alla poliser i Sverige ska erbjudas professionell handledning i sitt yrke. Det beslutade riksdagen i våras. Handledningen ska stärka poliserna i sin yrkesroll och förebygga till exempel utbrändhet.

Psykologer har det. Anställda inom socialtjänsten, sjukvården och skolan har det också, men inte poliser. Trots att de utsätts för påfrestande möten med människor i kris, minst lika ofta som de förstnämnda yrkesgrupperna. Men i våras beslutade en enig riksdag att handledning ska vara en obligatorisk del i polisarbetet.

I polismyndigheten i Stockholm jobbar en grupp personer intensivt med att förverkliga länspolismästare Carin Götblads löfte om att alla poliser i yttre tjänst ska erbjudas handledning. Från Uppsala har man lånat in Ingrid Boogh, som har arbetat med handledning där i flera år.

– Det är stor skillnad nu när vi ska komma igång med handledningen här, jämfört med hur det var i Uppsala för några år sedan. Här har man ”bäddat” och informerat om handledning så att alla ska veta vad det är. Det underlättar nu när vi ska dra igång handledningsgrupperna, säger Ingrid Boogh, som är både polis och psykolog.

Diskutera yrket

Det som Ingrid Boogh och hennes kollegor drar igång är första steget mot att alla anställda inom Stockholmspolisen som kommer i kontakt med allmänheten ska erbjudas yrkeshandledning. Ett antal turlag från bland annat Söderort och City, sammanlagt ungefär 500 poliser, börjar nu under hösten. Under åtta tillfällen, som är inplanerade på turlagens utbildningsdagar, ska de få handledning. Sedan görs en utvärdering, för att se om gruppen vill fortsätta. Gruppen förbinder sig att inte hoppa av under tiden, även om de inte skulle gilla metoden.

Risken att några inte skulle vilja fortsätta med handledningen är inte stor, tror både Ingrid Boogh och Tapio Lehto, som är chef för personalavdelningen vid Stockholmspolisen.

– Nej, det här är en möjlighet att prata arbete. Och det är ett sätt att få ett fungerande forum där man kan diskutera yrket. Det är inte ett samtal för samtalets skull utan ett samtal för att verksamheten ska bli bättre och poliserna ännu kunnigare i sitt yrke, säger Tapio Lehto.

Carin Götblad drivande

Att det blir just i Stockholm som man börjar med handledning på bred front, beror på flera saker. Den sannolikt viktigaste faktorn är att länspolismästare Carin Götblad är starkt drivande och övertygad om att det här är rätt. Bland annat grundar hon det på erfarenheter från andra yrkesområden.

– Jag har jobbat inom socialtjänsten – där har socialsekreterarna haft handledning i trettio år. Varför ska inte polisen ha det? Polisarbetet är så komplext, med många svåra situationer där de ska fatta snabba beslut på bara några sekunder.

Carin Götblad talar om hur viktigt hon tycker att det är att komma bort från det bestraffande synsätt som finns inom polisen. Hon anser att det är viktigare att höja kvalitén på arbetet, inte införa nya bestraffningar för poliser som gör fel.

– Vi har ett unikt bestraffningssystem för poliser, där varje misstag ska anmälas till åklagare. Det gör att folk blir rädda att göra misstag, en syndabockskultur. Jag tycker att det viktiga är att lära sig varför det blev fel, så att det inte händer igen. Där kommer handledningen in som ett forum där man faktiskt kan reflektera över sin egen och kollegornas yrkesroll.

Chefer ska också handledas

Någon egen handledning i sin yrkesroll som chef får inte Carin Götblad idag, men hade det tidigare i karriären. Tanken är att även chefer ska få handledning. Ett exempel på det är att en grupp med yttre befäl startar sin handledning under hösten. Carin Götblad menar att det framförallt kan vara till stor nytta när man har besvärliga personalärenden. Då kan handledningen vara till stor hjälp och är bättre än dyra managementprogram.

Handledningens syfte kan egentligen beskrivas med ett enda ord – förebyggande. Där är alla inblandade överens. Polisförbundets ombudsman Lena Nitz handlägger alla ärenden som hamnar i Personalansvarsnämnden och anser att många skulle ha sluppit att hamna där om det funnits mer förebyggande arbete inom polisen.

– Det är stora psykiska påfrestningar i polisyrket. Själen blir lite sliten efter ett tag och då finns det en risk att man gör saker som man egentligen vet ligger utanför gränsen. Handledning blir en kompetensutveckling, ett sätt att bli medveten om vilka gränser man har och vilka fel man gör. Det är ett jättebra verktyg för att utveckla sitt professionella jag, säger Lena Nitz.

Osäkert när alla får handledning

Men när kan då alla poliser i landet räkna med att få handledning, som riksdagen beslutade om i våras? Ja, det är det inte någon som vet riktigt. Men Ingrid Boogh gissar på att det kommer att ta ungefär fem år. Och just nu pågår ett arbete på RPS, bland annat med att ta fram ett nationellt koncept för hur handledningen ska se ut. Arbetet har precis börjat och det går inte att säga när de olika polismyndigheterna kommer att börja arbeta med handledning.

– Det viktiga är vad man vill uppnå, vad riksdagen egentligen menade när man fattade sitt beslut, säger Marina Rydholm som är HR-direktör vid RPS. Däremot är det inte självklart hur det ska läggas upp. Vi är måna om att det ska bli bra ochdärför kommer vi bland annat att specialstudera hur det går i Stockholm. Dessutom uppmanar vi myndigheterna att jobba med frågan.

Fakta:

Professionell handledning för poliser

• I flera yrken där personalen utsätts för påfrestningar i möten med andra människor har professionell handledning varit en naturlig del i arbetet i många år. Det gäller till exempel psykologer och personal i sjukvård och socialtjänst. Inom polisen har det handledning hittills använts i ytterst begränsad omfattning, till exempel för barnutredare i vissa myndigheter.


• I polismyndigheten i Uppsala har några grupper fått handledning sedan ungefär fyra år tillbaka. Det har bland annat varit den lokala insatsstyrkan och gatulangningsgruppen. Myndigheten har varit tveksam till hur man ska gå vidare, men nu är det klart att det blir en fortsättning, åtminstone under hösten.


• I Stockholm har länspolismästare Carin Götblad tagit initiativ till att alla anställda i yttre tjänst ska erbjudas handledning. I våras fattade riksdagen ett beslut om att alla poliser ska få handledning i sitt yrke. Initiativet kom från vänsterpartiet, men alla riksdagspartierna ställde sig bakom förslaget.

• Det finns olika typer av handledning. Den metod som man arbetar med inom polisen i Uppsala och Stockholm är yrkeshandledning. Metoden utgår från det som händer i arbetet.


• Yrkeshandledning är en regelbunden, pedagogisk, reflekterande aktivitet i arbetsgruppen. Syftet är att få möjlighet till avlastning för den belastning och utsatthet som poliserna utsätts för i arbetet, genom diskussion och kunskapsutbyte. Att berätta om sina egna reaktioner och lyssna till andras.


• Genom handledningen bearbetar man det som händer i arbetet, tränar kommunikation och ökar lärandet. Det leder till metodutveckling och förebygger negativism, fördomar och utmattning.


• Handledningen sker i grupp. Hur ofta gruppen träffas kan variera, i Uppsala har man haft handledning en och en halv timme ungefär var tredje vecka. I Stockholm kommer det att bli ungefär sex veckor mellan tillfällena, som då blir tre timmar långa.


• Arbetsledaren eller chefen är en i gruppen under handledningen. Däremot bör handledaren vara en utomstående person. Cheferna kan också behöva få handledning i sin yrkesroll, därför kan det vara bra att ha särskilda handledningsgrupper för exempelvis yttre befäl.