Annons

Annons

EU vill bestämma straffen för miljöbrott

22 mars 2007, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

’- Miljöbrottslingar ska inte längre kunna utnyttja de stora skillnaderna mellan EU-ländernas lagar, säger EU:s miljökommissionär Stavros Dimas. Därför föreslår han nu gemensamma EU-lagar om straff för miljöbrott.– Miljöbrottslingar ska inte längre kunna utnyttja de stora skillnaderna mellan EU-ländernas lagar, säger EU:s miljökommissionär Stavros Dimas. Därför föreslår han nu gemensamma EU-lagar om straff för miljöbrott.

Synen på miljöbrott och straffen för dessa skiljer sig åt mellan EU:s olika länder. Vad som straffas hårt i ett land straffas milt eller inte alls i ett annat. Så är till exempel fallet för handel med utrotningshotade djur. I vissa länder kan de grövsta brottslingarna få böter på drygt fyra miljoner kronor. I andra länder straffas de inte alls, eller får låga böter. Vissa EU-länder utgör på så sätt fristäder för miljöbrottslingar.

– Det här är inte längre acceptabelt. Brottslingar kan dra nytta av EU:s fria rörlighet för varor och av att vi har tagit bort gränskontrollerna. Därför är straff och samordnade lagar absolut nödvändiga, sa EU: rättskommissionär Franco Frattini när han och Stavros Dimas presenterade förslaget den nionde februari.

Kommissionen har gjort en lista över nio brott som måste bestraffas med gemensamma skalor. Till exempel förstörelse av skyddade områden, liksom utsläpp som dödar eller allvarligt skadar människor. Sedan har de föreslagit vilka lägsta maxstraff som EU-länderna måste ha. Straffen gäller både företag och människor. Till exempel är straffet för de grövsta fallen där miljöbrott orsakar människors död minst fem års fängelse eller, för företag, böter på närmare sju miljoner kronor.

EU sätter inte upp några lägsta straffnivåer. Varje land får själv bestämma hur lindrigare brott ska bestraffas. Enligt en preliminär genomgång från EU-kommissionen blir det Cypern, Frankrike, Italien, Malta och Slovenien som behöver ändra sina lagar mest, om direktivet blir verklighet.

De länder som i stort sätt redan är anpassade är Belgien, Irland, Slovakien, Sverige, Tjeckien och Tyskland.

Trots det kommer direktivet att få effekter även i Sverige, tror Jan Darpö, docent i miljörätt vid Uppsala universitet.

– Det kan ändra vad som betraktas som grovt och vilka brott som prioriteras, säger han.

Han tror också att de relativt höga straffen som föreslås kan få påverkan och att de noggranna beskrivningarna av företagsböter kan leda till att svenska domstolar oftare dömer företag i stället för människor. Det här är andra gången någonsin som EU-kommissionen föreslår en EU-lag om straff. Förslaget är därför kontroversiellt.

Den rättsliga tolkningen har länge varit att EU är förbjudet att blanda sig i de olika EU-ländernas val av straff. Men efter en dom i EG-domstolen hösten 2005 blev det klart att EU får besluta om straff, men bara inom vissa områden och enbart när brotten är gränsöverskridande.

– Hela 27 procent av alla miljöbrott är gränsöverskridande. Då är det omöjligt att bestämma straffen på nationell nivå, sa kommissionär Franco Frattini.

Kommissionens förslag innebär att EU-länderna förlorar sin vetorätt och ger EU-parlamentet rätt att vara med och bestämma. En majoritet av EU-länderna och EU-parlamentet måste vara överens om den slutgiltiga lagtexten. Förhandlingar börjar tidigast om ett par månader.

Sara Ahnborg

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst