Varje år anmäls drygt tvåtusen misstänkta mordbränder i Sverige. Men det är bara i tio procent av fallen som en gärningsman kan bindas till brottet. Det är ofta svårt med bevisning, bland annat eftersom tekniska bevis förstörs i bränderna.Varje år anmäls drygt tvåtusen misstänkta mordbränder i Sverige. Men det är bara i tio procent av fallen som en gärningsman kan bindas till brottet. Det är ofta svårt med bevisning, bland annat eftersom tekniska bevis förstörs i bränderna.
Det är inte bara i Skåne som polisen har svårt att binda en misstänkt person till mordbränder. Att utreda bränder anses generellt som svårt, menar poliser och brandutredare som Polistidningen har talat med. Dels är det naturligtvis ett problem att teknisk bevisning brinner upp i eldsvådan. Men det är också ofta svårt att binda en person vid brottet.
– Vi kan ju veta att det bara har befunnit sig en person på platsen eller i närheten av platsen. Man kan tycka från polisiärt håll att ärendet är uppklarat. Men i rätten kan det ibland uppstå tvivel och då går det oftast inte att få en fällande dom, berättar Helen Pettersson som är kriminalinspektör vid tekniska roteln i Stockholms län.
Andra svårigheter i brandutredningar kan vara att spår förstörs under släckningsarbetet. Det kan också vara svårt att bevisa att det faktiskt inte har funnits fler personer på brandplatsen, även om vittnen bara har sett en. Det går kanske inte att utesluta att det funnits ytterligare någon där, som har varit den som tänt på.
I Gävleborg arbetar polis och räddningstjänst sedan ett år tillbaka i ett projekt, för att förbättra kvalitén på brandutredningarna och i förlängningen få fler fällande domar. Magnus Olsson är chef för tekniska roteln i Gävleborgs län och är nöjd med samarbetet. Framförallt vinner polisen tid i utredningar av bränder med det nya sättet att arbeta. Polisen hinner utreda fler bränder och kvalitén blir bättre. En brandinspektör från räddningstjänsten är stationerad hos polisen och kan ge sitt utlåtande om branden direkt.
– Tidigare kunde det gå väldigt lång tid innan vi fick det så kallade spridningsutlåtandet, det vill säga expertens rapport om hur elden har spridit sig. Nu får vi det direkt och kan prioritera att utreda rätt bränder, där det finns misstanke om brott, från början, säger Magnus Olsson.
En annan fördel med att räddningstjänsten och polisen samverkar är att brandkåren numera arbetar försiktigare, vilket gör att det blir lättare för polisen att säkra de spår som kan finnas, som exempelvis skoavtryck eller flaskor med brandfarlig vätska. Förståelsen för polisarbetet har ökat, tycker Magnus Olsson. Han tycker att det nya sättet att arbeta gör att brandutredningarna kommer längre nu, fler går till åtal, och det har blivit lättare att säga om branden är anlagd eller ej.
Fakta pyromaner:
En pyroman är en person som har en tvångsmässig, men irrationell drift att tända bränder. Att elda är ett sätt att minska spänning och ångest. Personen blir lugnare av att ha tänt eld på något. Pyromaner har en fascination för eld och lågor. Det finns däremot inte någon vinning, som till exempel försäkringspengar, bakom pyromanens drift att orsaka eldsvådor.
Det finns olika psykologiska teorier om vad det är som orsakar pyromani. Det handlar om samma typ av tvångsmässighet som till exempel kleptomani.
Det finns få pyromaner, i Sverige beräknas det finnas omkring ett hundratal.
Källor: Göteborgs universitet, Sydsvenska Dagbladet
