Fler ouppklarade brott och färre fällande domar. Dålig säkring av tekniska bevis skapar problem i hela rättskedjan.
– Vi måste bli mycket bättre på det här, säger Peter Nordström, lärare vid Polishögskolan i Stockholm.Fler ouppklarade brott och färre fällande domar. Dålig säkring av tekniska bevis skapar problem i hela rättskedjan.
– Vi måste bli mycket bättre på det här, säger Peter Nordström, lärare vid Polishögskolan i Stockholm.
Tekniska bevis väger tungt i rättssalarna. Ibland räcker inte ens ett erkännande för fällande dom, om det inte kan backas upp med någon form av teknisk bevisföring. Ett färskt exempel är knivmordet på 23-åriga Romario i Kista i februari i år, då den misstänkte gärningsmannen erkände men friades i brist på muntliga och tekniska bevis.
– Vi skulle få många fler fällande domar om vi lade ner mer jobb på att säkra bevis på brottsplatser. Men utredningsledare och åklagare måste också sätta press på oss och kräva noggrannare undersökningar, säger Peter Nordström, kriminaltekniker och lärare på Polishögskolan.
Peter Nordström har vid flera tillfällen noterat att säkringen av spår inte alltid ägnas tillräckligt intresse. Särskilt anmärkningsvärt tycker han det är i samband med sexualbrott.
– Ibland läser man på text-tv under helgen om en gruppvåldtäkt. Så kommer man till jobbet på måndagen och det enda som finns är lite klädesplagg med motiveringen att det inte fanns något mer att plocka in. Men det är fel inställning, det finns alltid mer.
Han berättar också att hans studenter ofta är upprörda när de kommer tillbaka från sina praktiker. De reagerar på att poliser i fält ofta missar att säkra viktiga spår.
– Många ordningspoliser som är först på brottsplatserna förstår inte värdet av tekniska bevis.
Ibland kan de av ren okunskap förstöra bevis innan teknikerna hinner komma till platsen.
Okunnighet försvårar arbetet
Sonny Björck är chef för tekniska roteln i Stockholm city. Han är nöjd med det arbete som hans medarbetare utför, men säger att deras insatser ibland försvåras på grund av okunniga kollegor.
– Det är inte ovanligt att ordningspolisen förstör tekniska bevis genom att exempelvis samla in mobiltelefoner, visiterat av brottsoffer eller kontaminera brottplatsen med sina DNA. Det är väldigt frustrerande för oss.
Sonny Björk säger att problemets kärna handlar om olika sätt att prioritera, där ordningen jobbar för ett så snabbt gripande som möjligt medan teknikernas främsta mål är att den som grips också ska kunna bindas till brottet.
– Vi menar att om man inte kan binda en person vid brottet spelar det ingen roll om han grips inom en timme, ett par dagar eller en vecka, säger han.
Peter Nordström poängterar att det är viktigt att säkra bevis så snabbt som möjligt, och att det är olyckligt i de fall då teknikerna dröjer. Spår är ofta färskvara och kvalitén riskerar att försämras om de inte tas om hand direkt.
– Det är jätteviktigt att den som först kommer till platsen och pratar med människorna där också letar efter spår som antingen styrker eller motbevisar en version. Men de måste självklart ha kunskapen att kunna göra det på ett professionellt sätt.
Respektera brottsoffret
Att snabbt säkra tekniska bevis handlar också om respekt för brottsoffret.
– Den som fått sitt hem besudlat vid ett inbrott ska inte behöva vänta till dagen efter med att få städa för att det ska komma ett annat gäng och säkra spår, säger Peter Nordström.
Även poliser ute på fältet tycker att den tekniska bevissäkringen kan förbättras. En av dem är Mostafa Alshawi vid poliskontoret i Husby. Han tror att det också skulle underlätta om varje radiobil fick utrustning för att säkra tekniska bevis, ungefär som den provtagningssats för sexualbrott som används idag.
– Det är svårt att göra ett bra jobb om man inte har ordentliga förutsättningar. Men det behövs antagligen regelbunden fortbildning också för att underhålla kunskapen.
Linda Sundgren
