Annons
Annons

Amerikaner tränar svenskar i knarkbekämpning

14 december 2009, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Tack vara ny lagstiftning kan polisen arbeta effektivare mot internationell knarkhandel. Nu lär amerikanska DEA svenskarna att i första hand gå efter pengarna.Tack vara ny lagstiftning kan polisen arbeta effektivare mot internationell knarkhandel. Nu lär amerikanska DEA svenskarna att i första hand gå efter pengarna.

Då lagen om utvidgat förverkande infördes fick polisen ett nytt vapen mot den organiserade brottsligheten. Lagen innebär att personer som dömts till långa fängelsestraff kan fråntas pengar och egendom om det finns skäl att tro att det rör sig om byte från kriminell verksamhet. Detta sätt att arbeta harmoniserar bra med DEA:s (Drug Enforcement Administration)metoder.

Den amerikanska organisationen är verksam i hela världen och har bland annat kontor i Köpenhamn – en motsvarighet till FBI men specialiserad på enbart narkotikabrott. Istället för att i första hand lägga alla resurser på att stoppa narkotikainförseln till USA satsar DEA numera på att stoppa betalningen. Pengarna ska inte nå fram till knarkbaronerna i länder som Colombia, Mexico och Peru. Är DEA framgångsrikt blir det på sikt inte lönsamt att driva multinationella drogkarteller.

Amerikanska specialister utbildar

Som ett led i detta arbete har DEA skapat en grupp med specialister som utbildar andra länders poliskårer. I september åkte svenska poliser till Köpenhamn för att under fem dagar lära sig mer om det amerikanska arbetssättet.

– DEA vill utveckla ett nationellt samarbete, något som i högsta grad oroar de kriminella. Det var mycket intressant som vi tog del av, säger den svenske kontaktpersonen, kriminalinspektör Pierre Westén.

I USA är det största problemet kokain från Sydamerika. Sverige drabbas av omfattande heroininförsel från Afghanistan. Men utvecklingen mot avancerad penningtvätt är densamma. Huvudmännen, som kan bo i Columbia eller Afghanistan, hanterar ofta inte pengarna direkt. Istället köper de in sig i affärsverksamheter för att tvätta pengarna. Det kan röra sig om till exempel biltvättar, restauranger, frisörer eller videobutiker. Verksamheterna ägs ofta av vänner och släktingar som skickar vita pengar vidare till offshore-stater där det inte finns någon insyn i kapitalhanteringen.

Pengar går alltid att spåra

Enligt Pierre Westén är det i själva förvärvet av en frontverksamhet som ligornas svaghet ligger.

– Då måste de ju visa pengar och pengar går att spåra. Vi kan bli betydligt bättre på att se när det rör sig om sådana företag och DEA kan bidra med mycket kunskap.

En annan variant som huvudmännen använder då de försöker få kontroll på narkotikapengar är mindre sofistikerad. Så kallad ”bulksmuggling” innebär att kurirer bär med sig pengar – en sorts spegelvänd knarksmuggling. Kurirerna sväljer behållare med dollar eller bär stora summor i specialsydda västar. Det är också vanligt att flygpersonal smugglar kontanter från försäljningsländerna till huvudmännen. För kurirernas del är det mindre farligt än att smuggla knark, straffen är dessutom betydligt lindrigare.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst