Att vittna på fridagar är Johanna Hamberg, IGV-polis i Köping, van vid. Men sedan hon fick barn har det blivit knivigare att vittna på plats.
Att vittna på fridagar är Johanna Hamberg, IGV-polis i Köping, van vid. Men sedan hon fick barn har det blivit knivigare att vittna på plats.
Fyra gånger tog sig Johanna Hamberg till Västmanlands tingsrätt för att vittna i ett ärende gällande en grov misshandel. Fyra gånger blev förhandlingen inställd.
–Det var fem misstänkta och det var alltid någon som inte dök upp, berättar hon.
När hon kallades för femte gången var hon nybliven mamma och bad att få vittna via telefon.
Det blev blankt nej.
Johanna Hamberg lyckades då boka in sin mamma, som egentligen hade andra åtaganden, som barnvakt. Men på själva rättegångsdagen blev Johanna Hamberg uppringd. Man hade kommit före i schemat och ville tidigarelägga hennes vittnesmål. När hon förklarade att hon väntade på sin mamma fick hon telefonvittna istället – för att det skulle underlätta för tingsrätten.
–Då passade det plötsligt, säger Johanna Hamberg, som inte fick någon förklaring till den ändrade inställningen.
Katarina Sars, rådman vid Västmanlands tingsrätt, ledde förhandlingen ifråga. Hon kan inte i detalj utläsa övervägandena kring Johanna Hambergs vittnesmål. Men hon berättar att åklagaren i utgångsläget uppgivit att Johanna Hamberg ”om möjligt” skulle vittna på plats, eftersom vittnesmålet innefattade ett utpekande.
–Att hon ändå fick telefonvittna kan ju bero på att det framkommit saker som gör att ett utpekande inte är avgörande. Om alla till exempel medgivit att de var på plats. Det måste i alla fall vara något som har hänt. Det är väldigt noga med det där, säger Katarina Sars.
I förra veckan blev det åter olika bud kring Johanna Hamberg och hennes barn, som nu hunnit bli ett år. Eftersom hon även nu hade svårt att ordna barnvakt bad tingsrätten henne att ta med sig dottern till rättegången när hon skull vittna i ett annat ärende.
–När jag väl var där sa de att det inte fungerade, eftersom hon satt och jollrade, så rättegången fick avbrytas. Det borde väl inte komma som en överraskning att ettåringar låter, säger hon till Polistidningen.
