Olika så in i Norden 2.0

Det var tio år sedan sist Polis­tidningen jämförde poliskårerna i de nordiska länderna och pub­licerade ”Olika så in i Norden”. Sedan dess har det ­runnit en hel del vatten under broarna.
Det var tio år sedan sist Polis­tidningen jämförde poliskårerna i de nordiska länderna och pub­licerade ”Olika så in i Norden”. Sedan dess har det ­runnit en hel del vatten under broarna.

Invånarna har blivit fler och på de flesta håll även poliserna sedan den senaste jämförelsen. I samtliga av de länder som var med i jämförelsen 2012 har även polistätheten ökat, men så även komplexiteten i de problem poliskåren möter. Även när det kommer till beväpning ser det annorlunda ut. I Sverige, Finland och Danmark är poliserna beväpnade till vardags. Så är inte fallet i Norge och Island. I Norge beväpnade sig poliser i större utsträckning efter terrorattentaten i Oslo och på Utöya 2011, men som det är i dag är de norska poliserna beväpnade ungefär 28 procent av tiden och det norska polisfacket driver frågan om permanent beväpning. De politiska partierna i Norge håller emot, men man tror att det kommer att ske.

– Frågan är snarare när, säger Unn Alma Skatvold som är ordförande i norska polisfacket. 

På Island däremot tycks inte poliserna vara lika intresserade av att beväpna sig.

En annan aspekt vi har tittat på är könsfördelning och ser man till siffror är det Sverige och Norge som leder jämställdhetsligan. Norge har störst andel kvinnor som är poliser men Sverige tycks ha lite fler kvinnor som är chefer. Här definieras visserligen chefer på olika sätt i de olika länderna, varför vi inte vill lägga för stor tyngd på den jämförelsen.

Avseende utbildningsfrågan har det också rört på sig sedan Polistidningen senast jämförde de olika länderna. Sverige, som sticker ut med flera lärosäten med polisutbildning, har närmat sig en akademisering. Något man strävat efter länge. I Norge och Finland är polis redan en akademisk examen (bachelor) men Danmark har en liknande situation som den i Sverige. Där är utbildningen däremot ett par månader kortare. På Island kan man tillgodoräkna sig polisutbildningen och lägga på ett års studier för en bachelor, vilket de flesta poliser där gör. 


Så här har vi gjort jämförelsen

Detta är ingen vetenskaplig undersökning eller jämförelse. Tillsammans med redaktörerna för Polistidningens systertidningar i Danmark, Nicolai Scharling, Norge, Erik Inderhaug och Finland, Sari Haukka, har vi samlat in fakta från bland annat fack, arbetsgivare och Statistiska centralbyrån. Island har bidragit via polisfacket och Polisen. Polistidningen har sedan sammanställt och jämfört materialet. 

Lön har varit den absolut svåraste posten att göra jämförbar. Olika ­tillägg räknas in på olika sätt i länderna. Åldersfördelning i kåren och tidpunkt för lönerevision påverkar. Dessutom varierar köpkraft och levnadskostnad kraftigt i de olika länderna. 

Avseende antalet poliser redovisar också länderna något annorlunda. Siffran från Norge är till exempel på årsarbetstid där de andra räknar antal anställda, vilket utgör en betydande skillnad. 

Antal invånare per polis

0
Sverige
0
Finland
0
Norge
0
Island
0
Danmark

Så stor yta täcker varje polis

Befolkningsmängd

 Sverige: 10,51 milj.

 Finland: 5,55 milj.

 Norge: 5,46 milj.

 Island: 369 000

 Danmark: 5,86 milj. (samt 110 000 på Grönland och Färöarna.)

Antal poliser

* 85 av dessa har inte full polisutbildning utan har snabbutbildats och jobbar som poliser. Ett sätt att lösa akut polisbrist på Island.
** Exklusive cirka 150 poliser på Grönland och Färöarna.

ANTAL CIVILA

Sverige: 12 927
Finland: 2 580
Norge: 6 718
Island: 276
Danmark: 6 300

Tjänstevapen fabrikat

Elchockvapen?

Sverige: Ja
Finland: Ja
Norge: Ja
Island: Nej, men troligtvis på gång.
Danmark: Nej

Andel män/kvinnor i kåren
(i procent)

Sverige

Finland

Norge

Island

Danmark

Andel män/kvinnor i chefsroller
(i procent)

Sverige

Finland

Norge

Island*

Danmark

* Användbar uppgift saknas

Rikspolischef

Utgör polisutbildningen kandidatexamen/ bachelor?

 Sverige: NEJ. Men det är möjligt att tillgodogöra sig poängen för examen i annan disciplin.

 Finland: JA. Bachelor.

 Norge: JA. Bachelor.

 Island: NJA. Polisutbildningen ger ­akademisk examen ihop med ett års extra frivilliga studier. De flesta poliser har dock läst dessa extra poäng för en bachelor.

 Danmark: NEJ. De hade en akademisk utbildning på tre år fram till 2015 då man kortade utbildningen för att snabbt få in fler poliser. 

Längd på utbildning

Sverige: 2,5 år

Finland: Ca 3 år

Norge: 3 år

Island: 2 år

Danmark: 2 år och 4 månader


Antal månaders praktik på utbildningen

Sverige: 6 månader
Finland: Ca 12 månader
Norge: 12 månader
Island: 6 månader
Danmark: 8 månader

Ingångslön per månad (i SEK)

0
Sverige
0
Finland
0
Norge
0
Island
0
Danmark

Genomsnittslön per månad (i SEK)

0
Sverige
0
Finland
0
Norge
0
Island
0
Danmark
Samtliga löner är omräknade till SEK enligt växelkurs 17 november 2022.

Genomsnittsålder

alder

Sverige: 42,4 år
Finland: 43 år
Norge: 40,6 år
Island: 28,4 år (för poliser i yttre tjänst)
Danmark: 40 år

Fordon

Polisorganisationens uppbyggnad

  Sverige: En myndighet uppdelad i sju regioner. Utöver det finns även åtta nationella avdelningar där till exempel ekonomi, HR, kommunikation men också nationell forensik ingår.

   Finland: Polisstyrelsen är polisens centrala ämbetsverk, som leder och styr den operativa polisverksamheten. Den lokala polisverksamheten består av elva polisinrättningar. Dessutom har polisen två nationella enheter: Centralkriminalpolisen och Polisyrkeshögskolan.

  Norge: Tolv polisdistrikt och tio andra enheter underställda Politidirektoratet.

  Island: Nio självständiga distrikt utöver nationella Poliskommissionen.

  Danmark: Tolv poliskretsar med varsin polisdirektör. Grönland och Färöarna har varsin egen polisdirektör. Tre nationella poliskretsar finns också: Rigspolitiet med rikspolischefen, NSK för särskild och organiserad brottslighet samt cyberbrottslighet samt PET som är Polisens underrättelsetjänst. Också de med egna direktörer.

Anslutningsgrad i polisfacket
(i % bland poliser)

0
Sverige
0
Finland
0
Norge
0
Island*
0
Danmark
*Island har mer eller mindre obligatoriskt medlemskap i facket.

Polisfackets ordförande

Könsfördelning i ­polisfackets styrelse

Sverige

Finland

Norge

Island

Danmark

SÄKERHETSPOLISEN – samma myndighet eller separat?

 Sverige: Säkerhetspolisen, Säpo, är en separat myndighet.

 Finland: Supo (Skyddspolisen) är en separat myndighet.

 Norge: Separat. Politiets Sikkerhetstjeneste ligger under ­justitiedepartementet och är separat från Polisen.

 Island: Har ingen speciell säkerhetspolis utan en avdelning på rikspolischefens kansli för dessa uppgifter.

 Danmark: Samma organisation som öppna polisen.

Pensionsålder

 62–67
Kan ta ut allmän pension från 62 till 67 års ålder.

65
Den allmänna pensions­åldern är 65 år. Äldre poliser kan ha lägre yrkes­baserad pensionsålder.

57–67
Från 57 till 67 år, beroende på befattning.

65

63

Foto: Toppbild (Anna-Karin Nilsson, Niclas Jessen, Kim Matthäi Leland, Istock. Kollage: Ali Moosavian) ECV och Fordon (Anna-Karin Nilsson) Polisfacksordföranden (Stefan Tell, Heidi Furre, Sigurjon Ragnar, Jakob Boserup)

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons

Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser