Det är ingen nyhet att det kan vara både fysiskt och psykiskt krävande att jobba som polis i yttre tjänst och att detta kan gå ut över hälsan. Men det handlar inte bara om arbetssituationen i sig. Hur mycket stöd och återhämtning man får i privatlivet, och hur balansen mellan yrkesliv och privatliv ser ut, kan vara avgörande för ens välmående och hur länge man blir kvar på sin tjänst.
I ett pågående forskningsprojekt, ”Livsbalans hos poliser i yttre tjänst”, vid Umeå universitet står just detta i fokus. I två studier som publicerats i år har forskare intervjuat sammanlagt 30 svenska poliser i yttre tjänst om de utmaningar som yrket för med sig för livsbalansen. Resultaten visar hur polisrollen kan spilla över till privatlivet på många sätt.
Flera intervjupersoner tog upp svårigheterna med att dra en absolut gräns mellan sin yrkesroll och den person de är på sin fritid. Som polis är man inte bara förpliktad enligt lag att ingripa om man bevittnar brott – oavsett om man är i tjänst eller inte – utan har dessutom ständigt allmänhetens ögon och omgivningens förväntningar på sig. Att jobba som polis innebär, som intervjupersonen Jake (intervjupersonerna i studierna anonymiserades och tilldelades engelska namn) uttryckte det, att vara polis hela tiden, även på fritiden. En annan intervjuperson, Anne, förklarade hur hon till och med i sitt barns lekgrupp sågs av de andra föräldrarna främst som polis snarare än som förälder eller medmänniska.
Ett annat återkommande tema var de begränsningar i privatlivet som polisyrket för med sig. Det kunde handla om att behöva vara beredd på att försvara sitt yrkesval för människor man träffar eller att välja bort vissa situationer eller platser för att man vet att man kan bli igenkänd, känner sig otrygg eller inte vill att yrkesrollen ska gå ut över ens partner eller barn. Ett par poliser, Samuel och Greg, berättade hur de därför undviker att gå på restauranger eller att vara ute i stan över huvud taget på sin fritid. Polisyrket beskrevs visserligen av flera som meningsfullt och berikande, men att vara fullt engagerad en hel arbetsdag innebär lätt att man sedan inte har någon ork kvar till fritidsaktiviteter, vänner, partner och familj.
Oförutsägbarheten i yrket, med övertid och skiftarbete, angavs som särskilt utmanande eftersom det både gör det svårare att upprätthålla hälsosamma mat-, sömn- och träningsrutiner och tär på nära relationer. Hos de intervjupersoner som hade en egen familj förekom därför skuldkänslor över att inte kunna hjälpa till tillräckligt mycket i hemmet eller inte kunna tillbringa tillräckligt mycket tid med sina barn.
Att kunna skilja arbetet från privatlivet och lämna polisuniformen på jobbet – både fysiskt, emotionellt och kognitivt – framstod som centralt för livsbalansen. Flera intervjupersoner berättade om rutiner de utvecklat för att kunna göra detta. Till exempel kunde det handla om att ha tillräckligt lång hemfärd efter jobbet för att hinna få lite andrum och lyssna på musik eller ljudböcker. Ett annat sätt som nämndes var att samåka med kollegor för att hinna ventilera om arbetsdagen och kunna lägga jobbet bakom sig när man kommit hem.

Forskningsprojektet
Studiernas titlar är ”Being a top cop in pursuit of a sustainable lifestyle” respektive ”How police officers juggle work, a life partner, and kids”. De hör till forskningsprojektet ”Livsbalans hos poliser i yttre tjänst” som är ett samarbete mellan Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Hittills har fyra studier publicerats inom projektet och en femte är under planering.
Enklare vara polis som singel
Enligt Elin Granholm Valmari behövs mer forskning om skärpunkten mellan polisers arbete och fritid. ”Vill man ha poliser som håller i längden behöver de kunna få till ett fungerande vardagsliv.”

Elin Valmari Granholm
Som arbetsterapeut och universitetsadjunkt i arbetsterapi vid Umeå universitet intresserar sig Elin Granholm Valmari för de aktiviteter och roller man har i livet, och hur dessa kan balanseras för att skapa en hållbar vardag. Det var detta intresse som ledde henne till den doktorandtjänst och det forskningsprojekt om polisers livsbalans som hon har ägnat de senaste åren åt.
– Vi har försökt ta reda på vilka utmaningarna är och hur man kan bibehålla och underhålla en god livsstil och hälsa trots att polisyrket är både fysiskt och psykiskt krävande. Vill man ha poliser som håller i längden behöver de få till ett fungerande vardagsliv som låter dem fortsätta jobba i yttre tjänst mer än bara ett par år.
Mer forskning behövs för att kunna säga vilka nyckelfaktorerna för en god livsbalans är för just poliser, men Elin har utifrån sina kliniska erfarenheter och de studier hon gjort ändå några råd att dela med sig av. En viktig sak är självreflektion kring vilka aktiviteter i livet som fungerar som återhämtning och vilka som dränerar ens energi.
– Det kan vara bra att göra en lista och punkta upp vilka aktiviteter som ger respektive tar energi. Sedan gäller det att se till att de som ger energi är fler än de som stjäl energi, men också att man har en variation av aktiviteter. Både sådana som är bra för den fysiska hälsan, såna som ger lugn och ro eller stimulerande socialt umgänge. Enligt hennes studier verkar det enklare för poliser som är singel och utan barn att få till livsbalansen. Då är lättare att få tillräckligt med egentid och avkoppling.
För den som är i en relation är det framför allt viktigt med en bra kommunikation, menar Elin Granholm Valmari.
– Stäng inte ute personen från dina känslor. Även om du kanske inte kan prata om vad du varit med om på jobbet så kan du ändå kommunicera att du har det jobbigt eller vad du behöver för att må bra.
– När man sen får barn ställs allt på sin spets. Det är svårt att kombinera skiftesarbete med familj, särskilt om man är två som jobbar skift. Här kommer ett råd till arbetsgivaren: Anpassa schemat för de som är föräldrar, särskilt för de som är ensamstående förälder och när båda arbetar som poliser.