I mitten av december tog Polisens HR-direktör Fredrik Modigh beslut om en ”paus för befordran mot högre tjänstegrad” inom ramen för karriär- och utvecklingsvägar, KUV. En nyhet som sajten blåljus.nu var först att rapportera om.
KUV:en har visat sig svår att tillämpa i praktiken och nu står det klart att den kommer att ersättas av en annan modell längre fram. Myndigheten vill undvika att cementera det gamla systemet när ett nytt är på gång som eventuellt ställer andra krav för befordran.
Patrik Ivert på Polisens HR-avdelning förstår om beslutet skapar frustration bland dem som har sett fram emot en befordran inom ramen för KUV:en.
– Men rent krasst handlar det om att bli frustrerad nu eller att bli det om kanske nio månader, när ett nytt system träder i kraft, och man kanske riskerar att bli av med den grad man har fått.
Hur blir det för dem som redan har hunnit bli befordrade inom KUV:en?
– Vi vet inte precis hur det nya systemet kommer att utformas, men det kan innebära att poliserna får behålla sin tjänstegrad även om kraven förändras.
Fem nivåer för två funktioner
Det nuvarande KUV-systemet infördes i december 2022 och omfattar funktionerna polis lokalpolisområde (BF/IGV) och områdespolis. I systemet ingår en befordringstrappa för polisassistenter om fem medarbetarenivåer (M1–M5). För varje nivå finns vissa kompetenskrav fastställda.
Det är framför allt två aspekter av KUV:en som har skapat problem i den praktiska tillämpningen, enligt Patrik Ivert. Det första är att kompetenskraven för respektive nivå i befordringstrappan är så detaljerade, till exempel att medarbetaren ska ha gått vissa specifika utbildningar.
Kraven har ställt till det på vissa håll. Patrik Ivert tar region Stockholm som exempel.
– Stockholm har haft utmaningar när det gäller tillväxten och det operativa läget. Varje polis har behövts i verksamheten och det har varit svårt att hitta tid för att gå utbildningar eller vara instruktör för kollegor. Det har varit en utmaning för regionen att genomföra den utbildning som krävs för att medarbetarna ska kunna få befordran på utsatt tid, till exempel få två streck på klaffen efter fyra år.
Det andra problemet är att KUV:en har skapat två parallella tjänstegradssystem. Polisassistenter, som jobbar i de funktioner som omfattas av KUV:en, kan stiga i grad snabbare och till högre nivåer än kollegor som står utanför. Graderna polisassistent medarbetarnivå 3–5 finns bara inom KUV:en.
Dessutom kan man få sin första befordran till ”streck-PA” redan efter 18 månader och sin andra befordran till ”polisassistent medarbetarnivå 3” (två streck på klaffen) redan efter fyra år. Det gör att exempelvis en IGV-polis med fyra år i tjänst kan ha högre grad än en hundförare eller trafikpolis som har jobbat i 15 år.
Det skapar i sin tur frågetecken om vem som är förman när poliser i olika funktioner jobbar ihop.
– Summa summarum var beslutet om att koppla tjänstegraderna till medarbetarnivåerna M1–M5 ett olyckligt beslut. Det har uppstått en situation där poliser tittar på varandras uniformer och inte vet vem som är förman, säger Patrik Ivert.
Vem bestämmer egentligen?
När polismän utför arbete gemensamt ska det framgå av arbetsordning eller order vem som är förman. I annat fall är den som har den högsta befattningen förman. Om flera har lika höga befattningar är den förman som har haft befattningen längst tid, eller om de har haft befattningen lika länge, den som är äldst.
Källa: 7 § polisförordningen
Tanken är att det nya systemet ska bli tydligare. Detaljerna är inte spikade men ambitionen är att det ska omfatta alla polisiära funktioner och inte bara två. Det säger Jeffrey Hamberg som är chef för enheten arbetsgivarutveckling vid HR-avdelningen.
– Det finns också en tanke om att tydliggöra förmanskapet i förhållande till både anställning och tjänstegrad. Det är otroligt viktigt att det blir ordning och reda i den nya systematiken.
Polismyndigheten vill också komma bort från de detaljerade kraven för befordran som har gällt inom ramen för KUV:en. En befordran ska handla mindre om att checka av en lista med olika utbildningar och mer om att uppfylla vissa generella kriterier.
– I ett sådant system blir det upp till chefen att bedöma den anställdes lämplighet utifrån allmän skicklighet i polisyrket och de personliga egenskaper som är viktiga för att axla förmanskapet.
Riskerar det inte att bli ett större godtycke i frågan om vem som blir befordrad?
– Det finns ju olika verktyg som kan användas för att stödja chefer att göra sakliga och korrekta bedömningar. Vi har till exempel uppdragskompassen.* Sedan kommer anställningstid troligen bli en viktig faktor för befordran.
Men ska man inte kunna befordras snabbare om man är ambitiös och ovanligt skicklig på sitt jobb?
– Anställningstiden är bara en komponent, och den måste kombineras med andra, exempelvis lämplighet och kompetens. En viktig princip är också att systemet är enkelt. Det är den typen av frågeställningar som vi ska diskutera med Polisförbundet och övriga arbetstagarorganisationer, så jag kan inte gå in närmare på hur morgondagens system kommer att se ut.
Något han kan säga är att arbetsgivaren överväger möjligheten att låta poliser ta steget från polisassistent till inspektör utan att behöva byta funktion.
– Vi kommer att titta på om det går att skapa en befordringsgång som inte bara innefattar en förändrad tjänstegrad, utan även en förändrad anställning. Det vill säga att en IGV-polis, hundförare, kriminaltekniker eller vad det kan vara inte behöver söka en arbetsledande funktion eller bli chef för att bli polisinspektör, utan kan bli det i sin vanliga funktion.
Befordringar enligt KUV:en är alltså pausade i väntan på ett nytt system. Jeffrey Hamberg kan inte säga när det nya systemet kommer att träda ikraft. Det finns ingen spikad tidsplan, men arbetet med införandet kommer att starta direkt nu under våren, meddelar han.
* Metodstöd för en god arbetskultur inom Polisen.
