Uppsåtliga tjänstefel och husrannsakan på fel adress är sådant som kommer att bedömas hårdare av Pan framöver. Vissa mindre slarvfel vill Pan inte ens ha på sitt bord. Det framgår av nämndens praxisbeslut.
Augustimötet i Polisens personalansvarsnämnd, Pan, handlade inte bara om att pröva anmälningar mot enskilda anställda. Ledamöterna hade också en övergripande diskussion om nämndens praxis och arbetsformer framöver.
Som Polistidningen har rapporterat tidigare vill både rikspolischefen och Polisförbundet se en mer förlåtande praxis när det gäller mindre allvarliga misstag som vådaskott i patron ur-lådan och glömt tjänstevapen innanför skalskyddet på polisstationen.
Så kommer det också att bli, enligt det beslut som nämnden fattade efter sin diskussion (läs hela beslutet här). Där framgår bland annat följande:
”Vådaskott som sker i patron ur lådor ska framöver bedömas som en ringa tjänsteförseelse för vilken disciplinpåföljd inte bör meddelas.”
”Förlust av ett tjänstevapen inom skalskyddet ska framöver bedömas som en ringa tjänsteförseelse för vilken disciplinpåföljd inte bör meddelas.”
En förutsättning är att det rör sig om engångsföreteelser. Den som inom fem år från den aktuella händelsen gör samma misstag igen riskerar påföljd.
Förlust av polardatorer, tjänstemobiler, tjänsteplattor, annan digital utrustning samt tjänstekort och polislegitimationer (polisbrickor) ska inte ge någon påföljd framöver. Det gäller oavsett om förlusten sker innanför eller utanför skalskyddet, men bara under förutsättning att den anställda förlustanmäler omedelbart efter att förlusten upptäckts. Upprepade förseelser kan även här leda till påföljd.
Det här är Pan
Polisens personalansvarsnämnd, Pan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt. Pan kan bland annat avskeda, besluta om löneavdrag eller varna medarbetare. Nämnden består av rikspolischefen, tjänstemän från Polismyndigheten, fackliga representanter och särskilt utsedda ledamöter.
Hur ska då arbetsgivaren agera vid de typhändelser som nämnden nu har klassat som ringa tjänsteförseelser? Även det framgår av beslutet. Händelserna ska anmälas till gruppen för skiljande- och disciplinärenden, GSD, som sedan kan besluta att avskriva ärendet.
Därefter överlämnas ärendet till medarbetarens närmaste chef för ett korrigerande samtal eller någon annan åtgärd som bedöms nödvändig, till exempel utbildning i vapenhantering eller bilkörning.
Pan inskärper också vikten av att lika fall behandlas lika inom myndigheten: ”Nämndens beslut är vägledande. Det ankommer på verksamheten att följa nämndens beslut”.
Frågan om en tjänsteförseelse ska anmälas till Pan eller avskrivas ska alltså inte vara beroende av var den anställda har sin arbetsplats.
– En medarbetare i region Syd och en medarbetare på rättsavdelningen ska behandlas på samma sätt. Det är viktigt att klargöra för medarbetarna. Det är också en signal till den egna organisationen om att man måste hålla sig uppdaterad om nämndens praxis och följa den, säger Pans vice ordförande Håkan Öberg till Polistidningen.
Har ni sett tecken på bristande likvärdighet inom myndigheten?
– Det är omöjligt att säga, eftersom vi inte vet vad som inte anmäls.
Innebär ert beslut också någon skärpning av praxis?
– Ja, i punkt sju i beslutet ändras praxis från varning till löneavdrag som huvudregel när det gäller sådant som felaktiga frihetsberövanden, husrannsakan på fel adress med mera. Det här är en typ av felbeteende som leder till så allvarliga integritetskränkningar att det förtjänar en skärpning från varning till löneavdrag.
Håkan Öberg pekar också på punkt nio i beslutet, där nämnden klargör att det alltid är försvårande om en anställd gör sig skyldig till brott eller tjänsteförseelse uppsåtligen.
– Det här är delvis redan genomfört, men här är vi väldigt tydliga med att uppsåt är försvårande. Ett uppsåtligt tjänstefel kan exempelvis leda till ett skiljande från anställningen.
Enligt beslutet gäller detta särskilt om ett felbeteende omfattar våldsanvändning eller åsidosättande av grundläggande moment i den polisiära processen. Särskilt försvårande omständigheter är:
- Åsidosättande av rättssäkerhetsgarantier.
- Felaktig dokumentation och bevishantering.
- Manipulation av dokumentation och bevishantering.
- Otillbörligt gynnande av sig själv, närstående eller annan polisanställd.
- Åberopande eller annat missbruk av tjänsteställning.
- Underlåtelse att rapportera eller att i övrigt vidta åtgärder mot en polisanställd i strid med tjänsteplikt och gällande regler.
En förändring vad gäller arbetsformer är att nämnden i fortsättningen inte kommer att erbjuda anställda eller polisstudenter att inställa sig fysiskt inför nämnden när deras fall prövas.
De anmälda ska i stället erbjudas att inställa sig digitalt från lämplig polisstation. ”En sådan lösning sparar tid och resurser för såväl Polismyndigheten som den enskilda medarbetaren eller polisstudenten. Den ger inte heller ett sämre bedömningsunderlag och tillgodoser kraven på rättssäkerhet”, bedömer nämnden.
Fysisk inställelse ska kunna beviljas i undantagsfall om den anmälde har särskilda skäl. Som exempel nämns att medarbetaren eller studenten behöver det för att kunna gå vidare om det blir ett negativt beslut.