Entrévärden gör en glipa i stängslet och släpper in poliserna på nattklubbens bakgård. Klockan är kvart över två på natten och Storsjöyrans festivalområde håller på att tömmas.
– Killen har legat raklång här i tre timmar, säger han och pekar mot ett par fötter som sticker ut bakom knuten på ett sophus.
– Varför har du inte hört av dig till oss tidigare? undrar den ena polisen.
Hon heter Ida Örlegård Svensson och dialekten avslöjar att hon är inflyttad till Östersund från sydligare breddgrader. Entrévärden gillar inte den anklagande tonen och brister ut i en harang om att han har fullt upp med att hålla ordning inne på klubben och att det inte är något livshotande tillstånd att ligga ute och sova ruset av sig på sommaren.
Ida och kollegan tittar ner på ynglingen som ligger till synes medvetslös med halvt uppknäppt skjorta och rufsigt hår. Sällan har de sett en bättre kandidat för fyllecellen. Ida spänner ögonen i entrévärden.
– Det här är inte okej.
Han rycker på axlarna, muttrar något och försvinner iväg. Poliserna drar upp den redlösa killen på fötter. Han kvicknar till rätt snabbt och följer med utan protester till en väntande polisbil.
Storsjöyran, eller bara Yran kort och gott, är en stadsfestival i Östersund som har funnits i 40 år. Årets upplaga, som hölls under en helg i slutet av juli, lockade 47.000 besökare. Festivalområdet löper längs Storsjöns strand med en avstickare över järnvägsspåret och upp i stan till Stortorget. Där spelar de största publikmagneterna, som epadunkarna Hooja, schlagerdrottningen Carola och sångerskan som står högst upp på festivalaffischen: Ava Max från USA. Men allra mest folk drar det årliga talet av presidenten i ”republiken” Jämtland. Skådespelaren Eva Röse har efterträtt mångåriga presidenten Ewert Ljusberg på den posten.
Polistidningen har slagit följe med poliserna i grupp Bravo som ansvarar för ordningshållningen längs sjöstranden. Deras sektor befaras bli den stökigaste under Yran. Här står krogtälten på rad längs kajen och här finns de mer alternativa musikscenerna som lockar flest unga. Längst bort på området ligger dessutom ett rätt sunkigt tivoli omgivet av lummig grönska där kringdrivande tonårsgäng kan begå illdåd om de är på det humöret.
Bravogruppen består av fyra poliser: Johan Svensson, 34 år, som gör sitt allra första pass ute som färdig polisassistent. Robert Bagge, 37 år, som är dubbelt så erfaren eftersom han gör sitt andra pass. Han vill dock tona ner förväntningarna.
– På första passet åkte vi bara ut och hämtade en hembränningsapparat.
Tidigare nämnda Ida Örlegård Svensson, 22 år, får betraktas som veteran i sammanhanget med ett år i tjänst. Men den verkliga ålderkvinnan är Åsa Söderkvist, 50 år, som jobbar som lokalpolisområdeschef i Östersund till vardags. Så här på sommaren, när halva personalstyrkan är på semester, har hon fått rycka in som gruppchef för Bravo.
– Ja, du förstår kanske hur insatsledningen har tänkt. Jag ska balansera med min ålder och erfarenhet.
Men det är oklart om de vet hur ringrostig hon är.
– Sist jag jobbade här inne på festivalområdet var 2006.
– Då gick jag på dagis, räknar Ida snabbt ut.
Nu på slutet av festivalens första dag kan Åsa konstatera att mycket har hänt på 17 år. Fylla, slagsmål och sexualbrott ser ut att ha minskat radikalt. Det blev bara två LOB denna första kväll, killen bakom sophuset inräknad.
– Förr om åren hade vi haft minst 20, konstaterar hon.
En möjlig orsak är att Yran inte längre har en camping i anslutning till festivalområdet. Den fungerade i praktiken som ett spritlager dit ungdomarna kunde springa ut för att få påfyllning mellan uppträdandena. Hon är också nöjd med det brottsförebyggande arbete som medarbetarna har gjort tillsammans med arrangörerna, ordningsvakterna och de ideella krafterna. Överallt syns funktionärer i gula västar, vilket ökar tryggheten. Och mixen av artister tycker hon är klok.
– Till exempel Hooja drar mycket barnfamiljer och det gör att man får många vuxna på festivalområdet.
Dagen därpå står Ida och Johan vid scenen i Badhusparken som ligger på en udde ut i Storsjön. De spanar efter fyllor i publiken. På utsättningen har de blivit varnade för att lördagen kan bli mer intensiv. Det känns i luften om inte annat. Högre berusning. Yngre publik. Grupper av tonåringar med glittersmink i ansiktet dräller runt. Energin är nervig, men glad, än så länge.
På sina telefoner har poliserna en kopia av festivalens spelschema med kryss vid de uppträdande som betraktas som högrisk. Artisten som just nu studsar runt på scenen till ett hip-hop-beat faller inom den kategorin. Poliserna vet att han har kopplingar till ett omtalat kriminellt nätverk i ett särskilt utsatt område i södra Sverige. Men hur mycket vet papporna som står i publiken med sina söner i mellanstadieåldern? Har de lyssnat på texterna om att gå fram ”med en gun” och penetrera västen på den som en gång var ens bror men nu bara är en horunge? Nej, det verkar inte så, eller så vill de inte förstöra en fin kväll med barnen genom att vara tråkiga föräldrar.
– Tycker ni det är fett? frågar de glatt varpå sönerna himlar med ögonen.
Ida och Johan tycker att ordningsvakterna runt scenen verkar ha läget under kontroll och tar en sväng på krogstråket i stället. Stråket öppnade en vecka innan själva festivalen och Ida har varit här och jobbat de senaste dagarna. Nu verkar hon vara tjenis med varenda dörrvakt.
Men hur känns det att behöva jobba så är mitt i sommaren?
– Jag anmälde mig frivilligt för att jobba på Yran. Jag ville inte missa det.
Som polisstudent hade hon en idé om att hon ville bli utredare när hon var klar. Sedan fick hon prova på yttre tjänst och kom på andra tankar. Nu har hon ändå varit inne en vända på utredning för att kompetensutveckla sig, men det var inte hennes grej.
– Det var ångest att sätta sig framför datorn och veta att nu ska jag sitta här resten av dagen. För första gången i mitt liv räknade jag ner timmarna tills arbetsdagens slut.
Men i yttre tjänst ser hon fram emot passen.
– Jag är oftast gladare över att gå till jobbet än att gå därifrån.
FÅ BROTT I SAMBAND MED YRAN
Polisanmälda brott kopplade till Storsjöyran:
1 förfalskande av urkund.
1 sexuellt ofredande.
1 ringa misshandel.
1 narkotikabrott, försök
till överlåtelse.
LOB* under Storsjöyran:
13 vuxna.
8 ungdomar.
Bemanning:
25–30 poliser per kväll.
* Lagen om omhändertagande av berusade personer.
Källa: Polisen i
Östersund
Ida kommer ursprungligen från Trelleborg och läste polisutbildningen i Malmö. Men hon ville se en annan del av landet och sökte sig till Östersund när hon var färdig. Närheten till fjäll och skidåkning lockade. Nu har hon även en sambo som är härifrån.
– Jag är en av två skåningar i turlaget och den som anses ha mest begriplig dialekt, så jag får översätta när kollegan säger något på radion som ingen annan förstår.
Hon och Johan lämnar krogstråket och passerar genom en gränd av tätt stående matvagnar. Dofter av churros, langos, asiatisk wok och älgkebab med blåbärsaioli bolmar ut från serveringsluckorna. I buskarna bakom bajamajorna ser patrullen två medelålders män som står och pinkar.
– Ni står bokstavligen en meter från en hel rad med lediga bajamajor. In med snoppen och kom ut därifrån, kommenderar Ida.
De lyder.
Inte långt därifrån har socialtjänsten ett tält och en av socialsekreterarna hejdar poliserna. Hon visar dem till ett gäng tjejer i femtonårsåldern. En av dem berättar att hon just har blivit tafsad på av en man som också viskade något snuskigt i hennes öra. Tjejen kan ge ett signalement på den misstänkte och hans kompis och pekar mot tivolit för att visa i vilken riktning de rörde sig.
Poliserna behöver inte gå särskilt långt innan de får syn på två personer som stämmer in på beskrivningen. Ida går fram till den misstänkte gärningsmannen, frågar om legitimation och undrar vad han gör.
– Ja det är ju Yran. Är det någon som har sagt något eller? frågar han.
Medan Ida står och gör slagningar på mobilen rusar en äldre manlig kollega från en annan grupp fram till den misstänkte. Han tornar upp sig över mannen och skriker honom i ansiktet.
– Sade jag inte till dig att jag fick en jävligt dålig känsla av hur du stod och tittade på småtjejer. Och det visade sig att jag hade rätt.
Ida tycker kollegan är väl offensiv så hon går emellan och leder bort den misstänkte till en av entréerna. Där får han sitt festivalband klippt och avvisas från området. Han kommer kallas till förhör senare, förklarar Ida.
I vattnet utanför festivalområdet kryssar hundföraren Jörgen Modin runt i en liten motorbåt. Han håller koll så att ingen bryter mot ankringsförbudet som gäller utanför festivalområdet. Arrangören vill hindra att någon plankar in sjövägen.
I fören ligger en stor raggig hund vid namn Ärras som är tränad för att söka blod, sperma och likvätskor. Men just nu övar han bara på att ligga helt stilla framme i båten, för det är det han ska göra när han och Jörgen letar efter drunknade personer. Det går väldigt bra tills de närmar sig fartyget Östersund för där vet Ärras att det finns snäll kökspersonal som brukar bjuda på korv. När de kommer i höjd med fartyget studsar han upp på tassarna med förväntansfull min.
– Ligg Ärras, ligg, beordrar Jörgen.
Men Ärras har hamnat i korvtrans.
Jörgen tycker precis som LPO-chefen Åsa Söderkvist att Yran har blivit lugnare. Även han pekar på den borttagna campingen som en trolig orsak.
– Vi fick gå in på led i kravallutrustning när campingen skulle tömmas. Det var tomglas, skräp och avföring överallt, och en massa minderåriga som befann sig i det där. Det var inte trevligt.
