Debatt

När HD dömde mig för tjänstefel efter ett förföljande av en livsfarlig förare i Piteå 2022 var det mitt agerande som avhandlades. Inte – som det borde ha varit – myndighetens egna systembrister.

Det är varken ”naivt”, ”verklighetsfrånvänt” eller ”absurt” att föreslå att poliser bör ha civil status. Tvärtom beaktar förslaget både praktiskt centrala och juridiskt grundläggande krav, skriver debattören Carina Lamont.

Det är oroande att läsa om hur disputerade poliser, trots en stark vilja att stanna, lämnar Polismyndigheten för att deras kompetens inte tas tillvara. Det går att bygga broar mellan forskning och praktik om Polismyndigheten är beredd att skapa strukturer för det. En sådan modell kräver en mognare myndighet.

Om Polismyndigheten verkligen vill locka kollegor att jobba i Stockholm behöver de öka tillägget. Samtidigt måste man fråga sig om alla inre avdelningar verkligen måste ligga i huvudstaden.

I Polismyndighetens uppdrag till lärosätena står det att polisstudenterna ska utbildas till att ”uttrycka sig rättssäkert och korrekt med fokus på polisiärt skrivande”. Ett rimligt och viktigt krav. Men vad innebär det i praktiken?

När Jan Guillou i en kolumn anklagar Polisen för mörkläggning i fallet Campus Risbergska agerar han ansvarslöst. Det skriver polisassistent Åsa Meyer i en debattartikel.

Poliser i yttre tjänst ska fungera även som utredare. Kunskapsdjupet hos den enskilda polisen i respektive område riskerar bli djupt som en vattenpöl, skriver Niklas Lindroth, områdespolis och skyddsombud.