ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Jan Hansen är ordförande för beredskapen i poliskretsen i Sydsjælland och Lolland-Falster. Foto: Johan Svanestrand

”Jag tror att vi kommer att vara en myndighet här också. Jag gissar att det dröjer max fem år, säger John Hansen, ordförande för lokalpoliserna i poliskretsen i Sydsjælland och Lolland-Falster. Foto: Johan Svanestrand

Längre till rätten i riket Danmark

Publicerad 2014-12-11

Aktuellt Sju år har gått efter den danska omorganisation då 54 poliskretsar* blev tolv. Förändringarna har hunnit sätta sig men somligt gnisslar fortfarande. Där avstånden är stora kostar ökad centralisering värdefulla polistimmar.

invånare per polis

Dansk polis har ungefär 15000 anställda varav cirka 10 700 poliser. Det går ungefär 523 invånare per polis i Danmark. I Sverige är motsvarande siffra 484.

*De danska poliskretsarna är ekonomiskt fristående, men poliserna är anställda av danska polisen centralt.

Det har varit en händelserik natt. Inbrott, bränder och en trött kollega som kört av vägen. Det senare väcker en viss munterhet bland de cirka 25 poliser som deltar i utsättningen på lokalpolisstationen i Nykøbing-Falster. Två av dem reser sig och lämnar mötet efter bara några minuter.
– De ska köra en transport. Det går fyra transporter i dag. Sammanlagt åtta man behövs till det, suckar John Hansen, fackordförande för lokalpoliserna i kretsen.

Det handlar om transporter fram och tillbaka mellan häkten och domstolar. I Danmark var det inte bara polisväsendet som reformerades 2007 – även rättsapparaten centraliserades. 82 lokala domstolar blev 24. För poliserna i Sydsjælland och Lolland-Falster, som till ytan är en av de största poliskretsarna, innebär det många och långa skjutsningar till häktningsförhandlingar och rättegångar.
– Man tänker till en extra gång innan man frihetsberövar någon nu och har nog blivit lite väl återhållsam på den punkten, säger John Hansen.

I Nykøbing-Falster doftar det syrligt och lite bränt. Från en hög skorsten väller bullig vit rök. Här ligger en av Danmarks två stora sockerfabriker.
– Det kallas för det vita guldet. Samhället är helt och hållet uppbyggt runt fabriken. Här finns dåligt med jobb för akademiker och utflyttningen är stor, berättar John Hansen.
Han kommer själv från trakten och arbetade med större utredningar inom kriminalpolisen i över tjugo år innan omorganisationen. I och med den flyttades hans arbetsuppgifter till en stad tio mil bort. John Hansen ville inte pendla så han bestämde sig för att gå till lokalpolisen. Efter 17 år som civilklädd utredare drog han på sig uniformen igen. Nu jobbar han mest fackligt, men några helger om året kör han radiobil.
– Det kändes lite märkligt, men man vänjer sig. Det bästa är att sätta mig i bilen tillsammans med en yngre kollega. De kan det tekniska. Jag kan bidra med förmågan att sätta fingrarna i jorden.

Det är ett danskt uttryck för att ta det lugnt, vilket kan behövas ibland. Kanske inte minst i det fackliga arbetet. John Hansen och det danska polisförbundet stångas med många problem kopplade till omorganisationen. Dessutom blir poliserna i Danmark allt färre.
– Vi lovades fler poliser 2008. Då hade de skurit ner för mycket. 11 100 poliser skulle man komma upp i, senast första januari 2012. Men jurister anställs i stället. Nu är vi 10 700 och blir färre, säger han.

Färre chefer

I april i år gick den danska polisen igenom ytterligare en förändring. Man gick ned från sex till fem chefsnivåer. Den lägsta nivån togs bort och 300 chefer fick andra arbetsuppgifter.

Vi styr mot Nakskov, en timme bort. De har inte någon egen beredskapspolis längre. Beredskapen sköter patrullerande och utryckningar i Danmarks poliskretsar. I stället kör två poliser från Nykøbing-Falster till Nakskov för att sköta beredskapen där. När det är dags att avsluta passet kör de tillbaka och lämnar bilen till två kollegor. I skarvarna får lokalpoliser i Nakskov ha beredskap. Det innebär att de ska patrullera och göra utryckningar om det behövs. I glappet mellan natt och morgon blir verksamheten skör eftersom lokalpoliserna jobbar kontorstid.

Det är också lokalpoliser som sköter transporterna, som blir många, eftersom Nakskov är en av de orter som blivit av med sin lokala domstol.
– Hela tiden ska man åka någonstans med någon och man vet sällan om det innan. Det är svårt att motivera sig till att ta tag i något på riktigt. Har man en lucka blir det lätt att man tar en kaffe eller går på toa och så är det dags att åka igen, säger lokalpolisen Pia Palmer.
Hon lyfter en hög med papper på skrivbordet och släpper den igen med en duns för att illustrera hur det blir när arbetet hela tiden avbryts. Hon gör det med ett skratt och en axelryckning. Men allvaret lurar bakom och hon när en längtan tillbaka till Köpenhamn där hon bott och jobbat tidigare. Nu bor Pia Palmer i Nakskov.
– Vi som gör det har ju en annan relation till samhället. Jag kan träffa någon jag har gripit på affären dagen efter. De som kommer åkande hit från Nykøbing har ju svårare att motivera sig.

När jag frågar om det finns något system för vilka beredskapspoliser som ska jobba i Nakskov skakar hon på huvudet och gör sten, sax och påse. Hon bekräftar fackets bild att den lokala anknytningen brister i det danska polisarbetet efter reformen. Forskning visar att även den danska befolkningen upplever detta som ett problem.

Vi passerar oändliga fält med tjocka gröna blad. Sockerbetor. Flera gånger fastnar vi bakom lastflak fulla av de söta rovorna. Men John Hansen låter sig inte stressas av de söliga fordonen.
– Blir det en kö på mer än tio bilar så är det lag på att de ska svänga av och släppa förbi.
På de mindre vägarna är det sällan så mycket trafik. Men på de lite större vägarna passerar stora delar av den trafik som kommer från Tyskland och vill vidare upp i Skandinavien. Rødby och Gedser är viktiga färjelägen för infart från Östeuropa.

På den långa tarmen ut i havet mellan färjeläget i Gedser och Nykøbing-Falster ligger sommarstugeområdet Marielyst. Nykøbing-Falster har cirka 16500 bofasta invånare. På sommaren tillkommer ungefär 35000 semesterfirare. Ungdomar från Köpenhamn som lever rövare i sommarhusen är ett problem. Inbrotten på vintern ett annat. Søren Andersen, närpolis som ansvarar för Gedser och Marielyst har kontakt med ett gäng bofasta pensionärer, som via ett speciellt telefonnummer kan nå polisen om det är något lurt på gång.
– Problemet är att tjuvarna försvinner ut ur landet med färjan. Då kan vi inte göra något mer, säger han.

Søren Andersen valde liksom John Hansen att gå till lokalpolisen i samband med omorganisationen. Han trivs med att jobba ute ibland och ser både fördelar och nackdelar med det nya.
– Det var kaos innan och samarbetet med kollegor i kretsen fungerar betydligt bättre nu. Dessutom har utrustningen blivit bättre. Men kretsarna är för stora, lokalkännedomen för dålig och det är toppstyrt. Politiskt satta kvantitativa mål går före sunt förnuft.

Beredskapspoliserna Winnie Stage och Nicolei Jensen tar plats i radiobilen utanför polishuset i Nykøbing-Falster. De himlar med ögonen när de kvantitativa målen kommer upp. De tycker att det gör att man prioriterar knasigt för att politikerna ska få statistik att visa upp. Efter en rutinkoll utanför en adress med kopplingar till en ökänd motorcykelklubb sveper deras blickar längsmed vägarna efter någon att bötfälla.
Winnie och Nicolei bor i Næstved, drygt fem mil bort, och de kör oftast ihop. De skulle båda hellre jobba i Næstved, där poliskretsens huvudstation ligger.
– Vi söker tjänster på ett, två eller fem år. Nu har jag ett år här sen får vi se, säger Winnie.

Flera av poliserna som jobbar här bor så långt bort som Köpenhamn. Det är 13 mil enkel väg.
– Det är en avfolkningsort och det finns inte tillräckligt med poliser som är härifrån. Flyttar de härifrån kommer de inte tillbaka.
Vid ett rödljus får de syn på en gammal man på moped som inte knäppt hakbandet till hjälmen. Snabbt som ögat är Winnie ur bilen. Men insatsen ger ingen pinne i statistiken.
– Han hade läkarintyg på att han inte behöver ha hjälm. Men han hade börjat ha det i alla fall för att han blir stoppad hela tiden annars.
Hon skrattar, rycker på axlarna och de kör vidare. Arbetsglädjen går inte att ta miste på.

När vi berättar för fackordföranden John Hansen att vi upplevde Winnie Stage och Nicolei Jensen som så positiva, trots att en del av det de gör känns lite poänglöst, säger han att det är så det är.
– De äldre tycker att det här är jobbigt med det nya. Men de unga är mer positiva tror jag. De tror att det här kan bli bra. Och så ska det väl vara.

Foto: Johan Svanestrand     Dansk polis tillämpar New Public Management och jakten på "pinnar" är ständigt närvarande i polisernas vardag. Men gubben på mopeden blir ingen pinne i statistiken, berättar Winnie Stage.  Foto: Johan Svanestrand

Dansk polis tillämpar New Public Management och jakten på ”pinnar” är ständigt närvarande i polisernas vardag. Men gubben på mopeden blir ingen pinne i statistiken, berättar Winnie Stage. Foto: Johan Svanestrand

Varierande resultat

Polisreformen i Danmark inleddes år 2007 och avslutades år 2011. 54 poliskretsar hade då blivit 12 (bortsett från Grönland och Färöarna). Enligt en utvärdering gjord 2013 har mycket blivit bättre efter omorganisationen. Till exempel är det lättare att få ihop mycket folk till större insatser. Man har också skapat sig en bättre överblick över kriminaliteten. Även öppenheten har blivit större och servicenivån har gått upp. Däremot har det lokala polisarbetet fått stryka på foten.

”Vi måste kämpa lite mer med studenterna”

Sedan 2011 leder polisutbildningen i Danmark till en akademisk examen. Utbildningen är på tre år, som tidigare, men är mer teoretisk.
Mark Norden är på modul två på polisutbildningen och gör sin första praktikperiod i Nykøbing-Falster. Före praktiken har han gått åtta månader på skolan. Polisutbildningen består av sammanlagt fem moduler varav två praktikperioder. Efter utbildningen får man en bachelor som motsvarar en kandidatexamen.
– Jag tycker att det är en jättebra utbildning. En del har synpunkter på det här med studielånet, men jag tycker det är rättvist. Vi är ju studenter.
Han syftar på att Danska polisstudenter fram till utbildningsreformen fick lön. Nu får de låna.

Mark tycker att det är svårt att veta vad som skiljer honom och hans kurskamrater från de som gick den tidigare utbildningen. Men han tror att de nya poliserna fostras att bli lite mer analytiska.
–Vi sysslar mycket med varför folk gör som de gör och har väl också kanske mer av det politiska sammanhanget till varför vi själva gör det vi gör. Vi utbildas också mer i att söka egen information. De äldre poliserna kan å sin sida mer om taktik.

Maria Brockdorf är mentor för aspiranterna i Nykøbing-Falster. Hennes bild stämmer ganska bra överens med Marks.
– Vi måste kämpa lite mer med studenterna när de kommer ut på praktik. De är skarpa och smarta men inte riktigt redo att göra polisjobbet, säger hon.
Maria Brockdorf menar att de nya eleverna är teoretiskt lagda och ofta yngre än vad poliseleverna varit tidigare.
– Mitt intryck är att tidigare blev fler med erfarenhet från till exempel det militära poliser. Det har väl med att göra att de måste leva på studiemedel nu. Det skrämmer bort de äldre.