Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

”Jag har inte tid att vänta”

Publicerad 2016-04-06

Aktuellt UR ARKIVET. Polisen Mustafa Panshiri föreläser på dari för ensamkommande flyktingbarn, om livet i en demokrati och polisens roll. Efterfrågan är stor men inom polisen finns inga former för en fortsättning. Till sommaren tar han därför tjänstledigt.

Mustafa Panshiri

Mustafa Panshiri

När Polistidningen når Mustafa Panshiri sitter han i en bil på väg till Borlänge. Han är ledig från sitt jobb på ingripandeverksamheten i Linköping och ska medverka i ett projekt som går ut på att utbilda ensamkommande flyktingbarn, personal på boenden och gode män. Det handlar bland annat om bemötande och kulturskillnader. Den här gången är det ungdomarna han ska träffa men han kommer framöver att utbilda bland annat deras gode män.

Sedan 2013 har han tillsammans med kollegan Håkan Stenbäck besökt boenden för ensamkommande flyktingbarn och pratat, främst med afghanska pojkar, på deras eget modersmål, om lag och rätt och polisens roll i samhället.
– Det ingick inte i mitt vanliga schema utan jag la till extrapass, berättar Mustafa Panshiri.

I en artikel som publicerades i Corren i början på mars säger lokalpolischef Anna Lindqvist att han är ”en stor tillgång för polisen i Östergötland”.  I samma artikel gissar Mustafa Panshiri att han är ganska ensam inom polisen om att behärska dari.
– Men det var faktiskt två kollegor från Malmö som hörde av sig och berättade att de också kunde, säger han men tror att det antagligen inte rör sig om så många fler.

Mustafa Panshiri är nu efterfrågad i hela Sverige men att få fortsätta jobba med flyktingbarnen inom ramen för anställningen på det sätt som han vill går inte.
– Polisen har ingen strategi för hur de ska jobba med det här. Och jag förstår, de måste ju fråga sig om det ens ska vara polisiärt, säger Mustafa Panshiri.
Själv har han inga problem med att se det polisiära i att jobba förebyggande på det här sättet.
– De här ungdomarna utgör en riskgrupp. De kommer hit utan vuxna, utan förebilder. De kan lätt hamna i dåligt sällskap och det gäller att vi möter dem med vår information tidigt innan de hunnit skapa sig en egen felaktig bild själva av samhället och polisen.  Många har ju också med sig en dålig bild av polisen från hemlandet.

Själv kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan när han var elva år. Att bli polis var en barndomsdröm och han hoppas kunna återvända till yrket någon gång men känner att han vill jobba med det här.
– Jag har inte tid att vänta på en strategi. Behovet är jättestort och det finns nu.