ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Invändningar mot polisiära befogenheter till studenter

Publicerad 2016-10-19

Aktuellt Arbetsgivarverket hör till de många remissinstanser som är positiva till att göra polisutbildningen till högskola. Polisutbildningsutredningens förslag om att ge studenter polismans befogenhet är verket däremot tveksamt till.

(Uppdaterad med fler citat 31 oktober)

I fredags var sista dagen för de 80 remissinstanserna att tycka till om utredningen Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39).

De flesta som lämnat synpunkter är huvudsakligen positiva till en högskoleutbildning, men en hel del invändningar finns mot att slopa begåvnings- och personlighetstester. Och förslagen kring att ersätta dagens aspirantsystem med verksamhetsförlagd utbildning får tummen ner av en tung instans:
”Arbetsgivarverket är ytterst tveksamt till att personer som inte är anställda av polisen föreslås få polismans befogenhet, eftersom polismans befogenhet medför rätt att utföra myndighetsutövning. Utan anställning omfattas inte studenterna av de bestämmelser som reglerar polisaspiranterna under aspirantutbildningen idag, som till exempel LOA (Lagen om offentlig anställning). Dessutom skulle en student med polismans befogenhet betraktas som polis även under studieledig tid, med skyldighet att ingripa om något skulle inträffa även om hen inte är formellt i tjänst och därmed har stöd av sin handledare. /…/ Att de bestämmelser som existerar för att garantera opartiskhet och rättssäkerhet omfattar alla inom polisen som sysslar med myndighetsutövning är av denna anledning helt centralt. Med detta som bakgrund anser Arbetsgivarverket att den anställningsform som finns i nuvarande förordning (2014:1105) om utbildning till polisman bör bibehållas och föras in i lämplig författning.”

Även Umeå Universitet har invänt mot upplägget: ”Polisiära befogenheter under VFU:n riskerar att skapa rollkonflikter och pedagogiska låsningar vilket i sin tur riskerar att hindra lärandeprocesser. Om befogenheter ska ges bör ansvarsfrågor utredas noggrant.”

Till de som uttryckligen stöder utredningens förslag om polismans befogenhet hör Södertörns högskola. Samtidigt skriver de att polislärarna är kritiska till förändringen ”… som de menar inte beaktar att polisstudenter under den verksamhetsförlagda utbildningen i realiteten kommer att tjänstgöra som poliser i yttre tjänst, med de risker och påfrestningar det innebär. De har även framhållit att förändringen riskerar att försämra rekryteringen av studenter till den nya polisutbildningen.”

Polisförbundet skriver i sitt remissvar att man vill att en så stor del som möjligt av den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs när studenterna åtnjuter polisiära befogenheter. Man lyfter att studenterna då kommer att behöva rehabilitering, debriefing och avlastning. ”Det är av vikt att dessa frågor omhändertas och att specialistkompetens finns tillgänglig för de studenter som drabbas.”

Till det fåtal remissinstanser som invänder mot en treårig polisutbildning hör Statskontoret. Med hänvisning till regeringens ambition att öka antalet poliser förespråkas en utbildningsmodell som nyss införts i Danmark; ”att Polismyndigheten ges möjligheten att anställa studenter som genomgått en något kortare grundutbildning, men där den enskilde studenten samtidigt ges incitament att nå en utbildningsnivå motsvarande en kandidatexamen.”

Saxat ur remissvaren:

Polismyndigheten: ”Tanken att alla poliser måste ha arbetat inom ingripandeverksamheten är inte oomstridd. Polismyndigheten anser att det hade varit värdefullt om utredningen hade fört ett mer djuplodande resonemang i frågan./…/bör därför övervägas om inte personer med funktionsnedsättning på ett eller annat sätt bör kunna gå polisutbildningen./…/
Ett sätt att göra utbildningen tillgänglig i hela landet och att främja såväl mångfald som möjligheterna att rekrytera poliser till glesbygdsområden är att det även finns polisutbildning på distans. /…/

Syftet med den sistnämnda bestämmelsen är att civilanställda vid Polismyndigheten ska kunna skolas om till polismän. Redan när den civilanställde påbörjar sin utbildning är aviskten således att han eller hon ska erbjudas en anställning som polis. Detta bör fötydligas.”

Svea Hovrätt: ”Även om goda skäl talar för att den grundläggande delen inom en polisutbildning bör vara gemensam för samtliga finns det enligt hovrätten således skäl att överväga införandet av en polisutbildning, och att den görs mer anpassad till de skilda behoven och arbetsuppgifterna inom polisyrket än den sammanhållna utbildning som utredningen föreslagit.”

Åklagarmyndigheten, (överåklagare Kerstin Skarp): ”Jag delar däremot inte utredningens förslag att slopa begåvningstester och personlighetstester som en del av antagningsprocessen.”

Polisförbundet: ”Efter, eller i samband med, testerna bör de sökande i denna urvalsgrupp genomföra ett samtal med en erfaren polis som kan ge en realistisk bild av yrket och utbildningen, detta samtal bör vara en del av bedömningen av den sökande på så vis att den sökande graderas, en bedömning huruvida den sökande anses ”väl lämpad”, ”lämpad” eller ”ej lämpad” att påbörja utbildningen bör vara tillräcklig. /…/
”Det är av vikt att det bedrivs tillämpad forskning. Forskning som utgår från ett praktikerperspektiv och där slutsatserna kan användas i den praktiska polisvardagen”

”Umeå universitet menar att det kan finnas anledning att ta i övervägande möjligheterna att ge vissa språkkunskaper ett särskilt meritvärde för tillträde till polisutbildningen.”

Linnéuniversitetet: ”En kritisk fråga utgör det relativt omfattande behov av lärarkompetens med gedigen beprövad erfarenhet som föreligger, dvs. nödvändigheten av poliser som lärare i ett flertal av utbildningens ämnen. /…/ Vi uttrycker en viss tvekan till betänkandets uttalande om att berörda lärosäten själva får hantera frågan, vi tror mer på att det tas ett samlat grepp på frågan om anställning av s.k. polislärare.”

Uppsala universitet: ”Att föreslå att de lärosäten som idag erbjuder uppdragsutbildning av poliser ska få någon slags förtur är att sätta vagnen före hästarna. Regionalpolitiska faktorer bör också vara underordnade frågan om utbildningens kvalité, om man menar allvar med att förbättra polisutbildningen. /…/ Det går inte att åstadkomma de förändringar som behövs endast genom att döpa om en uppdragsutbildning till en högskolutbildning.”

”Ekobrottsmyndigheten anser det angeläget att kommande regelverk tydliggör möjligheten för studenter på polisutbildningen att förlägga delar av sin verksamhetsförlagda del av utbildningen vid Ekobrottsmyndigheten.”

Jusek: ”Med de utmaningar som föreligger är naturligtvis en förbättring av den polisiära grundutbildningen en viktig komponent. Frågan är bara om vägen till detta går via en polisutbildning i högskoleform.”

”Saco vill också poängtera att redan idag arbetar en mängd akademiker som kvalificerade civila utredare på polismyndigheten. Saco är därför inte övertygad om att en akademisering av polisutbildningen är nödvändig för att möta det förändrade kompetensbehovet inom polisen.”

”Seko anser förslaget om att grundutbildningen till polisman ska vara en högskoleutbildning är positivt.”

”ST delar utredningens uppfattning att rekryteringen till polisutbildningen kan påverkas positivt av att den blir en högskoleutbildning. Att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning kommer sannolikt också att bidra till att höja yrkets status. För att säkerställa en god rekrytering till yrket behöver dock löner och villkor gå i takt med de ökade utbildningskraven.”

”Att bygga upp en ny miljö i Sverige med disputerade poliser kommer att ta tid, och möjligheten att rekrytera lärare och forskare också från utanför Sverige kommer att vara central. Detta kan vara kostsamt men Försvarshögskolans erfarenhet visar på betydelsen att redan från början ha med disputerade poliser i detta viktiga utvecklingsarbete. /…/
Värt att påpeka är att för att polisutbildningen verkligen ska kunna utvecklas och akademiseras i enlighet med professionens villkor bör de disputerade poliserna ha disputerat inom polisyrkets kärnämnen (polisiärt arbete).”

Läs mer:

”Högskola stärker polisyrket” – blogginlägg av Polisförbundets ordförande Lena Nitz

Polisförbundets remissvar okt-16

Utredning förordar polisutbildning på tre orter

Inget större överintag i förslaget till ny polisutbildning 

Vetenskaplig grund fråga för Lundh