Med digital teknik kan polisarbetet underlättas och bli mer effektivt. Idag används digitala kameror inom nästan alla polismyndigheter. Men man väntar fortfarande på den digitala bildtjänsten, som ska göra det möjligt att spara bilder på en gemensam server.Med digital teknik kan polisarbetet underlättas och bli mer effektivt. Idag används digitala kameror inom nästan alla polismyndigheter. Men man väntar fortfarande på den digitala bildtjänsten, som ska göra det möjligt att spara bilder på en gemensam server.
I polishuset i Söderhamn har Håkan Kvist sitt arbetsrum. Han är närpolis och arbetar med droger och spaning. Dessutom arbetar han med ett projekt som ska försöka få in ny teknik i myndighetens arbete. Det går väl sådär, säger han och ler lite snett.
– En bit som har fungerat bra är skanning av dokument, som man sedan kan få iväg direkt till group wise. När det gäller de digitala stillbilderna är det sämre. Här i myndigheten har vi beslutat oss för att vänta med att börja med digitala bilder tills den digitala bildtjänsten är klar, men det drar ut på tiden, säger Håkan Kvist.
Den digitala bildtjänsten Håkan Kvist talar om är BIP – ”bilder inom polisen”. Det går i korthet ut på att alla digitala stillbilder som tas i de olika polismyndigheterna ska lagras på samma sätt och på samma ställe. Det blir smidigare att spara och hämta bilder från en gemensam server, istället för att alla myndigheter sparar sina egna bilder på cd-skivor och sedan skickar bilder med group wise till varandra.
Ökad rättssäkerhet
Den nya bildtjänsten har flera fördelar, som skulle göra arbetet enklare för Håkan Kvist och hans kollegor runt om i landet. Dels blir det lättare att hitta bilderna, när alla sparar på samma sätt och samma ställe. Det gör också att fler kan få tillgång till bilderna. Dessutom blir rättsäkerheten högre, menar Jerker Jansson som är förvaltningsledare för BIP och bildtjänsten på Rikspolisstyrelsen.
– Idag, när en polis kommer tillbaka från en brottsplatsundersökning är det vanligt att han eller hon raderar de digitala bilder som inte behövs för tillfället. Men man vet aldrig hur ett ärende kan svänga, vilka bilder i en serie som kan behövas senare. När vi har BIP blir det enkelt att bara spara ner alla bilder, säger Jerker Jansson.
Snabbare bättre för alla
I Söderhamn plockar Håkan Kvist lite med den gamla analoga systemkameran. Inget fel på den egentligen, bortsett från att den inte är digital.
– När vi kommer tillbaka med en färdigtagen rulle från en brottsplats till exempel, så ska vi ju skicka den till RPS för framkallning. Det tar kanske tre till fyra dagar. Jämför det med den digitala bilden, som du har här och nu.
– Det kan ju handla om att komplettera en utredning med nytt material. Kanske någon som sitter anhållen och ska häktas, då har man ju en tidsbegränsning. Kan man få fram bilderna snabbt så blir det bättre för alla parter, fortsätter Håkan Kvist.
Skapar egna lösningar
Jerker Jansson på RPS är också frustrerad över att det tar så lång tid att komma igång med tjänsten. En effekt av det blir att myndigheterna inte orkar vänta, utan sätter igång och skapar egna lösningar för hur de ska hantera och lagra digitala bilder.
– Varje myndighet gör som den själv vill. De flesta lagrar bilderna på cd-skivor. Men det blir en ofantlig mängd cd-skivor, för varje bild måste finnas både som arkivexemplar och i ett arbetsexemplar. Dessutom ska man inte blanda sådana bilder som ska gallras med sådana som ska arkiveras för all framtid. Sedan måste man bränna om skivorna vart åttonde år, du kan ju bara tänka dig hur mycket jobb det blir. Alldeles i onödan, suckar Jerker Jansson.
Han menar också att det finns risk att myndigheterna köper in egna systemlösningar för bildhanteringen, när BIP ännu inte fungerar. Men han hoppas att det ska bli klart nu före årsskiftet, även om han inte verkar övertygad om att det verkligen blir så.
– Det här har tagit flera år och har kostat otroligt mycket pengar. Just nu har vi problem med en av databaserna. Förhoppningsvis kan vi rätta till det ganska snabbt. Sedan är det tänkt att bildtjänsten ska kopplas till en ny version av RAR, och då gäller det att myndigheterna uppgraderar för att vi ska kunna sprida BIP och bildtjänsten, säger Jerker Jansson.
Varför tar det så lång tid att få in ny teknik inom polisen?
* En anledning till att det tar lång tid innan den digitala bildtjänsten blir klar och kan börja användas ute på myndigheterna är den stora omorganisationen på Rikspolisstyrelsen. Det här är inte någon prioriterad fråga, vilket gör att den riskerar att då och då glömmas bort eller hamna mellan stolarna när personalen får nya arbetsuppgifter och ansvarsområden.
* En annan orsak är att det inte alltid finns personal med rätt kompetens, vilket också orsakar fördröjningar.
– Förra året hittade vi till exempel ett fel i programvaran, men då fanns det inga programmerare, säger Jerker Jansson. Jag hade pengar men ingen som kunde göra jobbet.
* Brist på samordning. Ett problem med att polisen är spridd på 21 olika myndigheter är att det kan vara svårt att genomdriva förändringar på alla ställen samtidigt. Då kan det bli som i fallet med digitala bilder – vissa myndigheter tar egna initiativ medan andra väljer att vänta.
Vad säger facket?
Att den nya tekniken inte kommer ut till användarna är ett stort problem, anser Göran Malmborg, ombudsman på Polisförbundet. Han menar att det handlar om att de personer som verkligen har nytta av ny teknik, det vill säga de poliser som arbetar operativt, oftast finns längst ut i ledet. Men där besluten fattas, på chefsnivå, ser man inte nyttan på samma sätt.
– De ser mer att det blir en större kostnad och inte att det här är något som gör arbetet effektivare, säger Göran Malmborg. Då blir det inte prioriterat.
– Det finns ett glapp mellan de som fattar besluten på RPS och de som finns i den operativa verksamheten. Kommunikationen är för dålig, och då blir det svårt att bedriva en bra och effektiv verksamhet. Det är vi mycket kritiska till från Polisförbundets sida.
Göran Malmborg är rädd att polisen tappar i effektivitet när den nya tekniken inte kommer ut i myndigheterna. Han menar att myndighetscheferna inte är tillräckligt drivande i de här frågorna.
Exempel på annan digital teknik som är på väg, eller redan används inom polisen :
* Digital video från vägkameror (ATK). Bilderna lagras på bildtjänstens server i Kiruna – som redan finns och fungerar. Det är på samma ställe (bildtjänstens server) som andra digitala stillbilder ska lagras.
* Digitala ljudupptagningar med diktafon. Ljudet läggs på en server som kan kommas åt av skrivpersonal, som kan sitta varsomhelst. Ett slags virtuell skrivcentral har funnits på försök, bland annat i Halland, och är på gång på flera ställen i landet.
* Videodaktning. När det fungerar ska det bli möjligt att plocka ihop ett kollage med bilder på personer från flera olika myndigheter, direkt i datorn. Den här tjänsten är också beroende av att bildtjänsten fungerar.
Fotnot:
BIP är det program som användaren använder när han/hon skall lagra digitala stillbilder.
Bildtjänsten är det ställe där den digitala stillbilden lagras och som användaren inte kan se.
