Annons
Annons
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Niklas Lindgren var den 777:e mannen som DNA-testades i jakten på Hagamannen. När avskrapet från hans munslemhinnor visade sig stämma med serievåldtäktsmannens DNA var en av svensk polis största utredningar någonsin i hamn.Niklas Lindgren var den 777:e mannen som DNA-testades i jakten på Hagamannen. När avskrapet från hans munslemhinnor visade sig stämma med serievåldtäktsmannens DNA var en av svensk polis största utredningar någonsin i hamn.

Journalisterna Camilla Andersson och Anders Boström, som har koppling till Umeå och båda har rapporterat om Hagautredningen, har i sin bok dramatiserat händelseförloppet. Liksom i Gellert Tamas bok om lasermannen sätts dessutom våldsdåd utförda under lång tid in i ett skeende och en tidsanda. I den 777:e mannen talas om stämningen i Umeå. Att staden var och är speciell, om veganrörelsen och kvinnorörelsen. Det talas om Umeå IK:s framgångsrika damlag i fotboll. Det sägs inte uttalat, men läsaren får ändå en känsla av att Niklas Lindgren kanske inspirerades av sin hemstad. Att han inte skulle ha blivit serievåldtäktsman om han bott i exempelvis Jönköping eller Borås.

Fel slutsatser

Det är i skildringen av polisarbetet som den inbyggda problematiken med denna typ av bok märks – speciellt om boken dessutom ska bli klar snabbt. Författarna har ingen insyn i det sekretessbelagda utredningsmaterialet. Därför är det lätt att de drar förhastade och felaktiga slutsatser.

– Svårigheten är att de inte tagit del av den kompletta utredningen, de vet helt enkelt inte vad som hände, säger kriminalkommissarie Göran Markström som var spaningsledare under hela Hagautredningen.

Niklas Lindgrens arbetsplats, Motorcentralen, är ett exempel. I boken beskrivs hur en uppsjö ledtrådar ledde dit. Hur polisen missade eller slarvade bort det uppenbara, nämligen att gärningsmannen hade en nära anknytning till Motorcentralen.

– Jag ville kolla hur det verkligen förhöll sig. Det visade sig att i 22 000 förekommande dokument nämndes Motorcentralen i endast fyra stycken.

Okända uppgifter

Men Göran Markström tycker också att det finns exempel på hur författarna lyckas med sin förutsatts – att presentera hittills okända uppgifter. Ett exempel är tillfället då Niklas Lindgren iakttas av en polisman efter larm om kvinnoöverfall. Polisen väljer att inte ingripa själv och inväntar förstärkning, ett agerande som kritiserats av media.

– Det skildras bra. Läsaren förstår att det inte gick att göra på något annat sätt, att situationen inte medgav det.

Göran Markström konstaterar att polisen inte gjorde några fatala fel, men några mindre lyckade åtgärder. Med tur kunde Hagamannen ha gripits snabbare, med otur kunde det ha tagit längre tid.

– Men vi bär alla med oss ovärderliga lärdomar. Konstigt nog kan man också känna tomhet när allt är över.

Bokens innehåll sammanfattar han med orden:

– Inget nobelpris, men ändå vissa insikter.

Titel: Den 777:e mannen

Författare: Camilla Andersson och Anders Boström

Förlag: Big Bok

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser