1) Sjukskriven polis behåller jobbet

En polisinspektör som riskerade att bli uppsagd av personliga skäl får behålla jobbet. Pan beslutar att skriva av ärendet.

Polisen hade varit helt eller delvis sjukskriven sedan juni 2003. Orsaken till sjukskrivningen var arbetssituationen. Polismyndigheten ansåg att den hade uppfyllt de krav på rehabilitering och arbetsanpassning som regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Därför menade myndigheten att det fanns saklig grund för uppsägning. Myndigheten ansåg att den hade varit aktiv i sina försök till rehabilitering och stöd, bland annat genom att stödja behandling och att hitta alternativa arbetsuppgifter. Eftersom myndigheten ansåg att detta inte hade fungerat tyckte man att ytterligare rehabilitering och andra åtgärder skulle vara verkningslösa. Därför menade polismyndigheten att det inte var skäligt att kräva att man skulle ordna ett annat arbete inom myndigheten och ville därför säga upp polisinspektören.

Från Polisförbundets sida har man fört fram att, eftersom sjukskrivningen är arbetsrelaterad, så har polismyndigheten en särskilt långtgående skyldighet att hjälpa och stötta den anställda, så att hon kan komma tillbaka i arbete. Det här handlar om en stor polismyndighet med flera tusen anställda, och därför menar Polisförbundet att det bör finnas mycket goda förutsättningar att hitta arbete någonstans inom myndigheten.

Eftersom det inte finns någon medicinsk utredning, som visar att polisinspektörens arbetsförmåga skulle vara stadigvarande nedsatt, finns det inte någon saklig grund för uppsägning. Tvärtom finns det ett läkarutlåtande med bedömningen att hon har goda möjligheter att rehabiliteras tillbaka till arbete, under förutsättning att hon får adekvat behandling. Enligt Polisförbundet har arbetsgivaren inte fullgjort sin skyldighet till arbetsanpassning och rehabilitering. Man har inte heller utrett tillräckligt om det finns möjlighet till omplacering.

Pan skriver i sitt beslut att möjligheterna till medicinsk rehabilitering inte kan anses vara uttömda och att polismyndigheten därmed inte har stöd för uppfattningen att arbetsförmågan är ”varaktigt och väsentligt” nedsatt. Nämnden skriver också att det är en brist att myndigheten inte har gjort en mer övergripande utredning om en eventuell omplacering. De åtgärder som har gjorts har framstått som ad-hoc-betonade. Man skriver också att det inte enbart är myndigheten som har ansvar för rehabiliteringen. Den sjukskrivna själv har också ett stort ansvar i den delen.

Sammanfattningsvis gör Pan bedömningen att en uppsägning inte är sakligt grundad och beslutar att avskriva ärendet.

Beslut: Behåller jobbet

2) Skrev inte anmälan om misshandel

Två polisassistenter som har åtalats för tjänstefel kommer inte att bli av med jobbet även om det blir fällande dom.

De två polisassistenterna beordrades till en adress med anledning av en anmälan om stöld och misshandel. På platsen hade en person blivit slagen med knogjärn i huvudet och en annan hade stuckits i bröstet med en syl.

När polispatrullen kom till platsen verkade det mesta reda ut sig och de som slagits blev vänner igen. De båda poliserna frågade om någon ville göra en anmälan, men ingen av personerna på platsen ville göra det. Poliserna säger att de inte hade fått uppfattningen att det varit fråga om någon misshandel. Om de hade fått informationen att personerna hade slagits och skadats skulle de ha upprättat en anmälan.

Pan skriver i sitt yttrande att det som hänt inte är så allvarligt att det finns anledning att skilja någon av polisassistenterna från sin anställning, även om det blir fällande dom.

Yttrande: Behåller jobbet

3) Riskerar sparken för misshandel

En polisassistent som är åtalad för misshandel, alternativt ofredande eller tjänstefel, kommer att bli av med jobbet om han fälls för misshandel som inte är ringa.

När händelsen inträffade förra året var den nu åtalade polismannen fortfarande aspirant. Det var i samband med en trafikkontroll som polisen ska ha misshandlat en kvinna genom att slita ut och trycka upp henne mot bilen. Han ska också ha vridit upp hennes vänstra arm mot ryggen och tryckt sin armbåge mot hennes nacke.

Polismannen har själv berättat att han stoppade bilen med kvinnan på grund av att bilen saknade registreringsskylt samt att den använde både halv- och dimljus samtidigt. Vid kontrollen visade det sig att bilen hade körförbud och att den hade dubbdäck trots att det inte var tillåtet. Kvinnan i bilen sa att hon var medveten om detta men ville inte ta emot ett ordningsföreläggande. Dessutom pratade hon i mobiltelefon utan ansats att sluta trots att hon uppmanades att göra det. Enligt polismannen gjorde kvinnan våldsamt motstånd när han ingrep mot henne.

Polismyndigheten anser att handlandet som det beskrivs i åtalet är mycket olämpligt och inte är förenligt med anställningen som polis. Därför menar man att polismannen bör avskedas om han döms för misshandel som inte är ringa.

Polisförbundet anser att det är allvarligt om en polis gör sig skyldig till misshandel och att det därför kan finnas anledning att göra en prövning om fortsatt anställning. Vid en helhetsbedömning av ärendet menar dock Polisförbundet inte att det finns anledning att avskeda polismannen.

Pan anser att gärningen, som den är beskriven av åklagaren, framstår som mycket klandervärd. Om polisassistenten döms för misshandel som inte är ringa talar det mesta för att han kommer att bli av med arbetet. Om brottet skulle bedömas som ringa eller om han döms för tjänstefel får han ha jobbet kvar.

Yttrande: Avsked vid fällande dom

4) Ingrep inte mot misstänkt rattfylla

En polisinspektör som är åtalad för tjänstefel kommer inte att bli av med jobbet även om det blir fällande dom.

Polismannen hade fått en rapport om att en alkoholpåverkad man var inne i en blomsteraffär. Affärsinnehavaren fick klart för sig att mannen tänkte köra bil därifrån och ringde därför till polisen. Receptionisten på polisstationen tog emot samtalet och framförde uppgifterna till polisinspektören. Polismannen, som ofta tjänstgör som ensam polis på orten, ville inte gärna göra ingripanden ensam.

Polismannen hävdar att han fått rapport om att en man hade varit alkoholpåverkad inne i affären, men att ingen hade sett honom köra. Han åkte inte ut direkt utan gick först och hämtade sin privata bil på verkstaden. Sedan körde runt lite med den för att leta efter den eventuella rattfylleristen. Senare på dagen åkte han även ut med polisbil för att se om han kunde hitta honom.

Varken polismyndigheten eller Polisförbundet anser att det inträffade är så allvarligt att polismannen bör skiljas från sin anställning.

Pan skriver att den brist på handlingskraft som polisinspektören har visat enligt åtalet framstår som mycket klandervärd, men inte så allvarlig att han kommer att avskedas vid fällande dom.

Yttrande: Behåller jobbet

5) Misstänks ha misshandlat kvinna i arresten

En polisinspektör som är åtalade för misshandel alternativt ofredande eller tjänstefel kommer sannolikt att bli av med jobbet om han döms för misshandel som inte är ringa.

Det var i vintras som polismannen ska ha misshandlat en gripen kvinna för att försöka tvinga henne att lämna uppgifter om sin identitet. Polisen ska bland annat ha tagit tag i hennes ansikte och klämt åt, samt vridit upp hennes arm bakom ryggen. Han ska också ha skrikit åt henne upprepade gånger att hon skulle lämna uppgifter om sin identitet och vid flera tillfällen ha sparkat på britsen hon satt på i cellen.

Polismannen själv berättar att han gick in till den gripna kvinnan i cellen när han fick veta att hon hade uppgivit fel identitet när hon hade gripits i en systembutik. När han ville att hon skulle tala om sin rätta identitet hade hon sparkat honom på knät. Då blev han arg och sa åt henne att låta bli och tog också tag i henne. I samband med det skrek hon att det gjorde ont och försökte frigöra sig ur hans grepp om handleden. Hon var påverkad vid tillfället. Till sist blev hon halvliggande, och för att hon inte skulle sparkas igen höll han ner hennes huvud mot britsen.

Polismyndigheten anser att det agerande som beskrivs i åtalet är mycket olämpligt och inte förenligt med anställningen som polis. Därför menar man att polisinspektören ska avskedas om han döms för misshandel som inte är ringa.

Polisförbundet tycker att det är allvarligt om en polis gör sig skyldig till misshandel. I det här fallet har man dock svårt att få en klar bild av vad som hänt med det underlag som finns tillgängligt. Åklagaren har valt att ha alternativa yrkanden och det tolkar Polisförbundet som att det är osäkert om handlandet verkligen är så allvarligt att det går att fälla polismannen för misshandel. Förbundet avvaktar därför med ställningstagande i frågan om eventuella arbetsrättsliga konsekvenser till dess att det finns en dom som vunnit laga kraft.

Pan skriver i sitt yttrande att man ser allvarligt på omotiverat våld mot en omhändertagen person. Om polismannen döms för misshandel som inte är ringa talar det mesta för att han kommer att avskedas. Om brottet skulle anses vara ringa, eller om han fälls för något av de alternativa yrkandena, kommer han inte att avskedas. Nämnden påpekar också att ställningstagandet är preliminärt, och att det slutgiltiga ställningstagandet beror på vad som kommer fram vid den rättsliga prövningen.

Yttrande: Avsked vid fällande dom

6) Lät kompisarna åka polisbil – fick varning

En poliskommissarie får en varning för att hon på sin fritid såg till att hon och två väninnor blev hämtade med polisbil för en privat transport.

Kommissarien, som också tjänstgör som vakthavande befäl, hade besök av två väninnor i bostaden. När det kom fram att de aldrig hade åkt polisbil ringde hon till en kollega och bad honom hämta henne och väninnorna. De åkte en sträcka på några kilometer och blev avsläppta i stadens centrum.

Ärendet anmäldes till åklagare, som dock beslutade att förundersökning inte skulle inledas.

Polismyndigheten anser att kommissarien genom sitt handlande har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen och att felet inte är ringa.

Personalansvarsnämnden gör samma bedömning och beslutar om disciplinpåföljd i form av varning.

Beslut: Varning

7) Tog inte ledigt för utlandsresa

Två polismän varnas för att de uteblev från arbetet utan lov.

Det var i samband med en utlandsresa som de båda polismännen, som skulle ha arbetat dagtid den aktuella dagen, uteblev från arbetet. De har medgivit att de har uteblivit, men menar att det var på grund av oaktsamhet.

Pan skriver att det inte finns anledning att anta annat än att det skett av oaktsamhet, men att felet ändå inte kan anses som ringa. Någon strängare påföljd än varning behövs inte.

Beslut: Varning

8) Löneavdrag för skolk från jobbet

En polisinspektör som en längre tid olovligen har varit borta från arbetet får löneavdrag för tio dagar.

Det handlar om en polisman som även tidigare har varit frånvarande från arbetet utan lov och då fått varning och löneavdrag för detta. Den här gången hade polisinspektören varit borta från arbetet flera månader utan att lämna sjukintyg, därför ansåg polismyndigheten att han borde tilldelas ett mycket kännbart löneavdrag.

Pan skriver i sin motivering till beslutet att han har åsidosatt vad som åligger honom i anställningen och att felet inte är ringa. Med hänsyn till att det handlar om en lång tids frånvaro och att han fått disciplinpåföljd för samma slags förseelse tidigare ska det vara ett kännbart löneavdrag. Därför beslutar Pan om ett löneavdrag för tio dagar.

Beslut: Löneavdrag för tio dagar

9) Efterlyste och frihetsberövade person i onödan

En polisinspektör som av misstag utfärdat en efterlysning, vilket fick till följd att en person blev frihetsberövad i 14 timmar utan laga grund, får löneavdrag för fem dagar.

Det var i en handräckningsbegäran i januari som en person begärdes efterlyst. Ett befäl fattade då ett beslut om efterlysning och att personen skulle återföras till den vårdinstitution där han var inskriven. Personen påträffades samma dag och avlysning i ärendet skedde. När han hade körts tillbaka till institutionen meddelades polisen om detta på en personefterlysningsblankett. Polisinspektören, som då tjänstgjorde som inre befäl, tog emot den och fattade då av misstag beslutet att efterlysa personen. Ett par veckor senare skrevs han ut från institutionen och påträffades av polisen i en större stad i närheten. Eftersom han då var efterlyst (felaktigt) togs han om hand och fördes dagen därpå tillbaka till institutionen. Där uppdagades misstaget.

Polisinspektören har i ett särskilt yttrande till Pan informerat om brister i myndighetens rutiner i den här typen av ärenden. Vissa rutiner har sedan ändrats.

Pan skriver i sitt beslut att polisen inte har varit tillräckligt noggrann när han tog emot meddelandet från behandlingshemmet. Istället för att avlysa personen utfärdade han en ny efterlysning vilket fick till följd att en person var frihetsberövad utan att det fanns lagstöd för det.

Pan beslutar om löneavdrag för fem dagar.

Beslut: Löneavdrag för fem dagar

10) Varnas efter nattklubbsbråk

En polisman som visade sin polislegitimation och åberopade sin ställning som polis när han hamnade i bråk på en nattklubb får en varning.

När händelsen inträffade var polismannen inte i tjänst, men Pan tar ändå upp fallet eftersom det har anknytning till arbetet som polis. Det var under ett privat besök på en nattklubb som polismannen hamnade i bråk med en annan person efter att druckit en del alkohol. I den situationen ska han ha visat en legitimationshandling som var utfärdad av polismyndigheten samt åberopat sin ställning som polis.

Pan skriver att han därmed har handlat i strid mot bestämmelserna om att en polis ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Felet kan inte anses som ringa och polismannen får en varning.

Beslut: Varning

11) Glömde pistolen i kontorslandskap

En polisinspektör får en varning för att hon glömt att låsa in tjänstevapnet i vapenskåpet.

Det var efter ett arbetspass som polisinspektören låste in pepparsprej, batong och magasin i vapenskåpet. Däremot glömde hon att låsa in själva vapnet, som blev hängande i ett hölster i uniformsbältet vid arbetsplatsen. Pistolen hängde där under natten och morgonen. Arbetsplatsen är ett öppet kontorslandskap inne på en närpolisstation.

Pan skriver i sitt beslut att polisinspektören har varit oaktsam och brutit mot de angivna föreskrifterna. Felet är inte ringa och påföljden blir en varning.

Beslut: Varning