"Med 31 tjänsteår har jag varje månad erhållit lön för mitt arbete som hora för svenska staten, i min tro att jag är polis.""Med 31 tjänsteår har jag varje månad erhållit lön för mitt arbete som hora för svenska staten, i min tro att jag är polis."
Nyligen fick en kvinnlig polis veta att hon inte får prövningstillstånd hos Högsta Domstolen – hon hade kallats ”jävla hora” i samband med ett ingripande. Hovrätten kunde inte anse att det var något brott, eftersom det gjorde ont i samband med att mannen med uttalandet omhändertogs. Den kvinnliga polisen – med rätt att bruka försvarligt våld – höll fast honom. Och enligt hovrätten är det alltså okej att kalla en kvinnlig polis i tjänst för hora.
Men kan inte ordet hora upplevas som kränkande och ange att man sysslar med annat än polistjänst? Jag skulle vilja veta om det bara var män som gjorde bedömningen, och i så fall hur gamla de är, eftersom de ser kvinnliga poliser som horor. Fanns det någon kvinna med vill jag fundera en stund över hur hon ser på sina medsystrar i det så kallade jämlika Sverige. Historiskt har vi ju slutat vara polissystrar för 50 år sedan. Vi fick yrkestiteln ”polisman”. Kanske är det så att vi kvinnliga poliser är förda bakom ljuset och i realiteten är statliga horor. Det finns ju andra europeiska länder där sådana förhållanden är lagliga, kanske är det så också i Sverige Ö
Är jag verkligen så dum att jag inte begripit bättre tidigare? Det tror jag väl inte, men med den lönepolicy som nu talar om individuell lön till alla, så är det väl att ha många fler kunder per arbetspass. Med andra ord producera mer!
Med 31 tjänsteår har jag varje månad erhållit lön för mitt arbete som hora för svenska staten, i min tro att jag är polis. Jag har fått bonus för kvällar, nätter och helger samt en medalj för min nit. Jag har idag svårt att redovisa hur många klienter jag haft under åren. Det vill säga hur många personer som jag med försvarligt våld tagit med mig i bilen, med händerna känt över och placerat i enskilt rum med god tillsyn och vård.
Det har blivit några år i rikets tjänst som hora och det är företrädesvis män som varit ansvariga för att ge mig arbetsuppgifter. Min fundering just nu är vem jag ska anmäla som min försäljare – hallick – av mina tjänster. Är det rikspolischefen? Eller är det min länspolismästare? Kan det vara statsministern, som i regeringsförklaringen och budgeten sätter ramarna för mitt arbete?
Frågan är spännande eftersom det ju uppenbarligen sker trafficking med kvinnliga poliser. Jag har skickats till andra polisområden, polismyndigheter och på utlandsuppdrag. Lön, traktamente och hotellrum har ordnats för mig i mitt uppdrag. Det har varit från någon natt upp till några veckor. På dessa platser har det hänt att jag tagit tag i medborgare med hård hand. Men vem ska jag anmäla – finns det ingen som kan ge mig ett svar?
Min hallick är snäll och ger mig kläder som ska passa för uppgiften. Vissa har snabbfattning med kardborreband, andra har dragkedjor eller hängslen. Statsanställd hora har klädkoder, men ibland skulle jag uppskatta att få ha slits eller nätstrumpor – för att producera mer. Jag har ju framtidsdrömmar som alla andra horor om att köpa fina huset, bilen, diamanter, båt och så småningom hitta en rik man med fett bankkonto.
Oj, jag glömde en fråga; är mina manliga kollegor också horor?
PS! Jag är ju fackligt förtroendevald just nu – är det kanske Jan Karlsen som jag ska anmäla? Hur som haver – jag ska nu hämta mitt nya visitkort!
May-Britt Rinaldo är kommissarie och tjänstledig internutredare med stor erfarenhet av utredningar med sexuellt våld och barn/kvinnomisshandel. Hon är också ledamot av Förbundsområdesstyrelsen Västra Götaland.
May-Britt Rinaldo