Kriminaltekniker borde genomgå fler hälsokontroller. Det anser flera personer inom polisen, efter uppgifterna om att rättsläkare fick skador av identifieringsarbetet efter tsunamin.Kriminaltekniker borde genomgå fler hälsokontroller. Det anser flera personer inom polisen, efter uppgifterna om att rättsläkare fick skador av identifieringsarbetet efter tsunamin.
Rättsläkarna fick astmaliknande besvär, som de sannolikt kommer att få dras med även i framtiden. Orsaken till skadorna är att de hade andats in giftiga ämnen som användes för att desinficera avlidna efter tsunamikatastrofen.
Uppgifterna har oroat de poliser och kriminaltekniker som också arbetade med identifieringen. Och nu har frågan väckts om det skulle vara möjligt med fler och bättre hälsokontroller för kriminalteknikerna.
– Kanske skulle alla som börjar på en teknisk rotel genomgå en medicinsk kontroll innan de börjar, för att få ett ingångsvärde av hälsotillståndet. Som det är nu kan det vara svårt att veta hur hälsan påverkas, om man inte vet hur den var från början, säger Ewa Hopstadius som är skyddsombud vid tekniska roteln i Stockholm.
Liknande tankar finns även hos Rikspolisstyrelsen, där man nu tittar på om man det är möjligt med utökade hälsokontroller för att se hur tekniker påverkas av att till exempel undersöka brandplatser.
– Vi undersöker hur det ser ut när det gäller påverkan av till exempel kompositer och pvc. Riskerna med asbest kommer vi också att ta upp, säger Claes-Erik Claesson som är HR-strateg på RPS.
Alla ska kontaktas
RPS och polismyndigheterna har nu tagit ett brett grepp för att få en bild av situationen när det gäller hälsan hos dem som arbetade med identifieringen. Myndigheterna ska kontakta dem och se till att de som känt av någon form av luftvägsbesvär blir undersökta av företagshälsovården.
I Stockholm, med ungefär 120 medarbetare som arbetade med tsunamin, gör man lite annorlunda än i övriga landet. Där skickar man ungefär hälften, alla som verkligen kom i kontakt med avlidna, till företagshälsovården, oavsett om de har upplevt besvär eller inte.
Riskbedömning innan personal sänds ut
Hur resultatet kommer att påverka arbetet vid framtida katastrofinsatser är inte klarlagt. Överläkaren och forskaren Magnus Svartengren, som konstaterade att rättsmedicinare hade fått skador, skriver i sin rapport att det behövs en riskbedömning innan man skickar iväg personal på den här typen av uppdrag. Han menar också att utsänd personal bör ha med sig personlig skyddsutrustning, så att de inte blir beroende av vad som finns på plats.
Just skyddsutrustningen var ett problem för dem som jobbade i Thailand. I den mån det fanns utrustning var det ofta inte möjligt att använda den, eftersom hettan gjorde att det inte gick att arbeta då. Men att skydda sig hundraprocentigt är sannolikt inte möjligt.
”Det här kan bli en väckarklocka”
Chefen för Rikskriminalen och ordförande för ID-kommissionen, Therese Mattsson, säger att de alltid gör riskanalyser innan någon skickas iväg. När det gäller skyddsutrustningen håller man ständigt koll på utvecklingen. Samtidigt ingår det i uppdragets natur att det är förenat med risker.
– Däremot kan det här bli en väckarklocka för alla som är ansvariga för identifieringsarbete. Vi måste bli mer medvetna om riskerna och hur de kan hanteras. I ett sådant här fall kan det kanske handla om att låta liksäckarna ligga öppna ett tag innan man börjar undersöka kropparna, säger Therese Mattsson.
