När EU-ordförandeskapet drar igång får ingenting lämnas åt slumpen. Många poliser har Göteborgskravallerna i färskt minne. Men sedan 2001 har mycket hänt – förberedelserna är bättre och hoten färre.När EU-ordförandeskapet drar igång får ingenting lämnas åt slumpen. Många poliser har Göteborgskravallerna i färskt minne. Men sedan 2001 har mycket hänt – förberedelserna är bättre och hoten färre.
Den första juli 2009 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Under ett halvår kommer mängder av möten, sammankomster och förhandlingar att genomföras i Sverige. Många, både poliser och andra, minns med en rysning hur det var då Sverige hade ordförandeskapet 2001. Europeiska rådets möte inramades av våld och kaos – under några dagar placerade Göteborgskravallerna Sverige på världskartan.
När det nu åter är dags för ordförandeskap är förutsättningarna helt förändrade. Svensk polis har inte bara fått bättre utrustning än den hade 2001, då skräckexempel – till exempel med poliser som tvingades använda ishockeyskydd – förekom.
Dessutom har SPT (särskild polistaktik) utvecklats och tränats i skarpt läge under till exempel ESF och Rosengårdskravallerna samt i samband med Davis Cup-tennisen i Malmö.
Därtill är 80 av mötena förlagda till Stockholm. 2001 var sammankomsterna mycket mera spridda över landet. De politiska förändringarna i världen påverkar också. USA har inte längre en president med namnet George W Bush vars blotta närvaro resulterade i demonstrationer, upprörda känslor och våldsamheter.
– Jämfört med hur det var 2001 är vi väldigt samtränade och SPT-konceptet har visat sig fungera bra, säger Anna Nellberg, nationellt huvudskyddsombud och ledamot i förbundsstyrelsen.
Planeringsarbete med RKP
Tillsammans med Anders Carlsson och Erling Staxäng sitter hon med i Rikskriminalpolisens (RKP) planeringsstab som representant för Polisförbundet. Stora kommenderingar har tidigare visat att boendet kan bli en het fråga. De mottagande myndigheterna står inför en logistisk utmaning då 1 000-tals poliser ska beredas enkelrum.
– Boendet är extremt viktigt och vi har några dåliga erfarenheter i bagaget. Vi kräver enkelrum åt alla punkt slut, säger Anna Nellberg.
14 polismyndigheter är direkt involverade i EU-ordförandeskapet. Men det är inte bara myndigheter där möten äger rum som berörs. Ordförandeskapets påverkan är så stor att landets samtliga polismyndigheter måste bidra med personal. Åtskilliga möten pågår dessutom längre än en dag. Under andra halvåret 2009 kommer därför svenska poliser att ständigt jobba med säkerhetsfrågor kopplade till EU-möten. För att detta tidsmässigt utdragna och personalintensiva arbete ska lyckas kräver Polisförbundet:
? Utbildning: De poliser som ska delta i kommenderingen måsta ha fått rätt utbildning för att lösa sina uppgifter. I detta ingår att den enskilda ska vara välinformerad om hotbilder.
? Utrustning: Likvärdig för alla poliser som deltar. Polisförbundet vill att ett nationellt utrustningspaket tas fram.
? Förläggning: Vila och återhämtning är avgörande och en uttalad del av SPT-konceptet. Grundkravet är att varje polis ska bo i enkelrum med toalett och dusch.
? Service/logistik: Arrangerade myndigheters ansvar. Vatten, mat och toaletter är grundläggande krav.
? Krishantering: Innan Sverige tar över som ordförande måste frågan om vem som har arbetsmiljöansvaret redas ut. Dessutom vill Polisförbundet att det avsätts resurser så att poliser som utsätts för psykisk och fysisk stress får adekvat hjälp – liksom deras familjer.
? Arbetstid: Poliserna ska få tidig information om vilka arbetstidsavtal som gäller.
Frågor och svar om EU-kommenderingen
Petter Liljeblad, kommunikationsstrateg hos RPS, understryker att vissa frågor angående bemanning och eventuella framtida hot av olika skäl inte går att besvara.
– Det är helt enkelt för tidigt att gå in på sådant.
På vilka orter ska möten genomföras och hur stora är mötena?
– De 16 största mötena sker i Åre, Stockholm, Göteborg, Jönköping, Växjö och Malmö.
– Sammanlagt rör det sig om 112 möten som genomförs inom följande polismyndigheter: Västerbotten, Jämtland, Stockholm, Västra Götaland, Jönköping, Skåne, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Kalmar, Norrbotten, Uppsala, Östergötland och Västmanland.
Vilket möte kommer att ha störst respektive minst antal deltagare?
– Störst är ”european development days” i Stockholm 21 – 23 oktober, då kommer 3 000 delegater.
– Minst alla kategorier är en årsbudgetförhandling med tio delegater som också går av stapeln i Stockholm.
Hur många poliser kommer sammanlagt att arbeta?
– Det är ingen som vet med säkerhet ännu – det är ju i allra högsta grad händelsestyrt och beror på underrättelseläget. Men alla myndigheter berörs på något sätt.
Vilken kommendering blir den största?
– Det är svårt att säga (se ovan). Men tidsmässigt är det ett möte i Göteborg. Det startar den 24 september och håller på i omkring två veckor – tre ministermöten avlöser varandra.
Vilken utbildningsmässig bakgrund ska de poliser som arbetar under EU-ordförandeskapet ha?
– Det finns ju inte tillräckligt många poliser som utbildats i SPT. Därför ska också personer som enbart behärskar bastaktik 2 och även bara bastaktik 1 delta.
Vilka kommer förutsättningarna att vara för de poliser som deltar? Vilka avtal gäller?
– Kortfattat gäller antingen det vanliga avtalet eller SPI. Beträffande SPI bör förhandlingarna starta tidigt.
Hur förberedd är polisen? Vilka är hotbilderna? Finns det någon risk för ”ett nytt 2001”?
– För närvarande existerar ingen hotbild. Det finns flera stora skillnader jämfört med 2001. Nu kommer det inte att röra sig om ett toppmöte. Ingen person med George Bush enorma symbolvärde kommer att närvara. De högst uppsatta politikerna från andra länder är ministrar och det är inte alls samma sak som statsöverhuvuden.
– En annan skillnad är att vi 2001 hade en regering som ville att mötena skulle spridas över landet. Nu kan vi koncentrera oss mer.
– Slutligen är polisen bättre förberedd. Vi har haft ESF, Davis Cup och kravalliknande förhållanden att lösa. Dessutom togs ju SPT fram efter Göteborgskravallerna och det är ett system som har visat sig fungera mycket bra.
Hur mycket kommer det hela att kosta? Och vem betalar i slutänden?
– RPS har gjort en prognos om en kostnad på 120 miljoner utöver den vanliga verksamheten och begärt den summan av regeringen. De äskade medlen kommer sedan att fördelas till myndigheterna som därutöver står för sina egna kostnader.
Vilka kan effekterna bli för den övriga polisverksamheten när så stora resurser är låsta under lång tid?
– På den frågan finns det inget svar annat är att det råder vanligt myndighetsansvar. Dessutom går det ju att begära mer pengar.
Risk för avbrutna semestrar
Polisförbundets andre vice ordförande, Lars Bergman, tycker att det är vårdslöst att utgå från att det inte finns någon hotbild. Rikskrim håller två divisioner i beredskap för det oväntade. Om inte det räcker måste många poliser planera om sin sommar.
– I värsta fall återkallas semestrar, den möjligheten finns alltid.
Upplever du att finansieringen är löst?
– Absolut inte. Som all annan polisverksamhet numera är allt ofinansierat. För större myndigheter kanske det fungerar. Men för små myndigheter är det jobbigt att ligga ute med pengar. Se på hur det var i Jämtland efter toppmötet i Åre 2005.
Sven-Erik Svensson, ordförande förbundsområde Jämtland, konstaterar att det tog tid att få betalt efter Åre. Men till slut kom pengarna och han förmodar att det ordnar sig också i samband med EU-ordförandeskapet. Men Sven-Erik Svensson saknar klara besked om annat.
– RPS och RKP är vaga i allt från ersättning för brister i inkvartering till krishjälp åt utsatta poliser, säger han.
