Annons

Annons

Tusen kullar, tusen problem
och tusen möjligheter

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Rwanda är de tusen kullarnas land. Men det är också ett land med svåra problem kvar att lösa efter folkmordet 1994. För polisen handlar det om att bygga både förtroende och kompetens med minimala resurser.Rwanda är de tusen kullarnas land. Men det är också ett land med svåra problem kvar att lösa efter folkmordet 1994. För polisen handlar det om att bygga både förtroende och kompetens med minimala resurser.

Rwandas poliskår är ung, precis som så mycket annat i landet där hälften av befolkningen är under 18 år. Före år 2000 fanns inte någon egentlig poliskår. Idag har RNP – Rwandas nationella polis knappt 7000 poliser på lika många invånare som Sverige, men en yta mindre än Dalarna. Målet är att ha 10 000 poliser om fem år, berättar Jimmy Hodari, som är chef för koordinationen av de utvecklingsprojekt som RNP deltar i.

Framtiden för Rwandas polis byggs delvis på polisskolan i Gishali, öster om huvudstaden Kigali. Längs vägkanten går en strid ström av människor i långsam takt med smutsgula vattendunkar och andra tunga bördor på huvudet. En snorig pojke, klädd i resterna av en t-shirt som en gång kan ha varit blå, tittar storögt på bilarna som kör förbi.

700 elever i ett klassrum

Polisskolan ligger delvis dold i bananodlingar. Chefen, Alexander Muhirwa, berättar att brist på utrustning och mängden studenter är de största problemen idag. Just nu har skolan 1500 elever, som både pluggar och bor här under elva månader.

– Ibland måste undervisningen ske i klasser med 700 elever, det är klart att kvalitén blir lidande då. Om vi hade fler och ännu bättre utbildade lärare och färre studenter, så skulle vi kunna bedriva effektivare undervisning.

Lärarna här har till viss del utbildats på universitetet i Växjö, inom ramen för samarbetsprojektet med Sverige och Sydafrika. Just kunskapsöverföring är en av grundpelarna i projektet.

– Men vi måste anpassa metoderna efter de förhållanden som råder här. Därför är det viktigt att det inte bara handlar om att vi får pengar, utan att vi får hjälp att höja vår egen kompetens, säger projektkoordinatorn Jimmy Hodari.

Polisarbete kan vara känsligt i ett land där nästan en miljon människor mördades av sina landsmän för bara femton år sedan. Polisen, som i sin tidigare form (före år 2000) snarare var en militär än en civil institution, har jobbat målmedvetet för att få medborgarnas förtroende.

Högt förtroende för polisen

Enligt den internationella studien “World Values Survey”, där 57 länder ingår, är förtroendet för poliskåren i Rwanda i topp.

– Det går inte att jämföra polisen här med andra liknande länder. Korruptionen är förhållandevis låg och polisen uppträder i allmänhet juste. När det gäller de mänskliga rättigheterna visar de stor respekt för allmänheten och jag måste säga att jag är ganska imponerad, säger Richard Bomboma som är Sidas landchef i Rwanda.

Samtidigt har Rwandas egen ombudsman mot korruption rapporterat att trafikpolisen är den institution i samhället som uppfattas som mest korrumperad. Något som även vanliga rwandier vi talar med vittnar om. Till exempel 39-årige Émile, som berättar hur svårt det är att ta körkort. Inte för att proven är omöjliga, utan för att det krävs att man mutar polisen. Summorna han nämner verkar små med svenska mått mätt, men här handlar det om flera veckors lön från arbetet på kaffeplantagen.

Émile och andra medborgare i Rwanda som är missnöjda med polisen ska inte behöva stå hjälplösa. På varje polisstation finns det numera särskilda blanketter för att anmäla när polisen har gjort fel. En organisation för internutredningar håller på att byggas upp, enligt svensk modell.

Det är långt från Kigali till polishuset i Uppsala. Där arbetar poliskommissarie Tommy Bringholm, som är djupt engagerad i projektet och står i nästan daglig telefonkontakt med Rwanda. Han anser att det är självklart att svensk polis ska stötta sina kollegor.

– Om vi kan hjälpa till att bygga en polis utan korruption och med respekt för mänskliga rättigheter, varför skulle vi då inte göra det? Dessutom ger det här en möjlighet för svenska poliser att dela med sig av sina kunskaper, vilket också ökar deras professionalitet i det egna arbetet, säger Tommy Bringholm.

Svenskt stöd till Rwandas polis

Sedan 2003 har Rikspolisstyrelsen samarbetat med Rwandas nationella polis (RNP). Till en början på egen hand, men sedan 2005 är även Sydafrika involverat. Målet är att bygga en demokratisk poliskår i Rwanda. Samarbetet sker utifrån förutsättningarna i landet och det är RNP som “äger” projektet. Det är Sida som finansierar projektet. Mellan 2005 och 2009 var budgeten 20 miljoner kronor.

Projektet har bland annat handlat om att utbilda polischefer från Rwanda i verksamhetsstyrning, utbildningar i brottsplatsundersökning och sexuellt våld mot kvinnor och barn. Det handlar även om närpolisarbete (Community policing) och en satsning på kvinnor inom polisen. Fram till 2012 är fokus på bland annat strategisk planering, styrning och uppföljning samt på trafikpolisen.

En extern utvärdering av projektet gjordes i början av 2009. Den ger en positiv bild. Även svenska Sida beskriver polisprojektet som mycket framgångsrikt.

Rwanda och folkmordet

I april 1994 började det som skulle bli ett av historiens värsta folkmord. På tre månader mördades närmare en miljon tutsier och moderata hutuer. Hundratusentals barn blev föräldralösa.

Folkmordet blev kulmen på decennier av förföljelser av tutsier. Redan 1959 mördades tutsier systematiskt av hutuerna, som är den största folkgruppen. Hundratusentals tutsier flydde till grannländerna fram till 1994.

För att ställa förövarna för folkmordet till svars har det ordinarie rättssystemet kompletterats med en variant av bydomstolar, så kallade Gacaca. Hittills har runt 800 000 ärenden avgjorts i gacacasystemet. Parallellt arbetar FN:s folkmordstribunal med de allra grövsta brotten i samband med folkmordet.

Idag tillhör Rwanda ett av världens fattigaste länder, men landet har stark fokus på fattigdomsbekämpning. Knappt 80 procent av befolkningen bor på landsbygden. BNP per invånare är 1000 USA-dollar, jämfört med Sveriges 36 900 (2008).

Republiken Rwanda

Huvudstad: Kigali, ca 965 000 invånare.

Folkmängd: ca 10 miljoner.

Statsskick: Republik.

Statschef: President Paul Kagame.

Folkgrupper: Etnisk registrering är numera förbjuden, men sannolikt: hutu 84%, tutsi 15%, twa (pygméer) 1%.

Medellivslängd: 45,2 år (2005).

Jämställdhet: Författningen från 2003 garanterar kvinnor minst 30 procent av platserna i parlamentet. I valet 2008 fick kvinnor 56,3 procent.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser