Annons

Annons

Försiktig start för GOB-satsningen

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

I ett halvår har tvåhundra polisanställda jobbat med den största satsningen någonsin mot grov organiserad brottslighet i Sverige. Resultatet hittills: 19 insatser och beslag på ungefär en och en halv miljon kronor.I ett halvår har tvåhundra polisanställda jobbat med den största satsningen någonsin mot grov organiserad brottslighet i Sverige. Resultatet hittills: 19 insatser och beslag på ungefär en och en halv miljon kronor.

– Vi har ingen mall för hur många ärenden vi ska jobba med samtidigt. Men mellan 15 och 20 är nog vad systemet mäktar med, mer än så räcker inte personalen till, säger Per Wadhed som är chef för det nationella kansliet för samverkansrådet och operativa rådet – i dagligt tal kallat Gobkansliet.

På Gobkansliet har man koll på vad de olika aktionsgrupperna arbetar med, vilka ärenden som är på gång, vilka som är avslutade och hur mycket pengar som har förverkats. Där ligger mycket fokus för satsningen – genom att lägga beslag på brottsvinsterna ska man knäcka de kriminella. Den statistik som Polistidningen har tagit del av visar att aktionsgrupperna vid slutet av 2009 hade beslagtagit 1,3 miljoner kronor.

– Det kan tyckas magert, men man måste komma ihåg att aktionsgrupperna bara varit igång och arbetat skarpt sedan i början av oktober. De var visserligen på plats redan i september, men den första tiden handlade mest om utbildning, utrustning och annat praktiskt, säger Per Wadhed.

Kansliet har en samordnande roll, men styr inte den direkta operativa verksamheten ute i aktionsgrupperna. Det gör de olika regionerna själva, utifrån de övergripande direktiv som Operativa rådet beslutar om. Om en aktionsgrupp ska sättas in i en annan region än den egna, så ska det anmälas till Gobkansliet och beslutas i Operativa rådet.

Att samordning och information har haltat ibland, blir tydligt när Polistidningen pratar med flera personer med insyn i arbetet. Som exempelvis vid en incident när en aktionsgrupp var i Halland på uppdrag. De lokala poliserna, som befann sig i området samtidigt, kände inte till att aktionsgruppen var på plats och det uppstod en osäkerhet när de plötsligt fick se civila med vapen röra sig i området. Allt avlöpte väl, men det hade kunnat gå illa och efter det har rutinerna skärpts.

– Myndigheten fångade upp det här bra och tog händelsen på allvar, säger Fredrik Lundquist, ledamot i Polisförbundets styrelse i Halland och suppleant i förbundsstyrelsen.

Men trots detta har en liknande incident inträffat ytterligare en gång nu i år, berättar Fredrik Lundquist.

– Aktionsgrupperna är ju en nationell resurs, och är ofta helt okända ute i myndigheterna. Men det här är väldigt svåra avvägningar. Det går inte att berätta allt för alla i polishuset – aktionsgrupperna ska vara osynliga – men samtidigt får man inte tumma på säkerheten, fortsätter han.

Många timmar i bil för aktionsgrupp i Örebro 

Stora avstånd och många, långa timmar bakom ratten eller på spaning i iskalla bilar. Men också en känsla av att verkligen göra nytta. Så beskriver några av poliserna i aktionsgruppen i Örebro sitt jobb.

– Det är helt rätt att satsa och låta en grupp medarbetare ägna sig åt detta helt och fullt. Det kan ta tid, men med uthållighet kan vi slå ut vilken kriminell organisation som helst, säger Per-Jan Ericsson, som är chef för aktionsgruppen i Örebro.

Han är överhuvudtaget mycket nöjd – både med gruppens arbete och hur satsningen överlag har fungerat hittills. Särskilt samarbetet med den lokala polismyndigheten och den så kallade “Rucen” (Regionala underrättelsecentret) har flutit på bra.

Medarbetarna, sammanlagt 20 personer, har rekryterats både från polismyndigheten i Örebro och från andra län. De har, precis som i de andra aktionsgrupperna, en tidsbegränsad anställning. I Örebro har de flesta två år. I kortaste laget, tycker någon, medan andra tycker att det är bra.

– Nu satsar jag hundra procent i ett par år och det innebär förstås uppoffringar. Det blir nästan så att jobbet kommer före allt annat och det orkar man ju inte hur länge som helst, säger en av spanarna.

Hittills har gruppen haft ett par ärenden att arbeta med. Det har blivit mycket spaning under en iskall vinter.

– När det är minus 32 grader ute är det svårt att hålla värmen i en stillastående bil. Och vi kan ju inte klä oss hur som helst, för plötsligt kanske vi måste ut och röra oss bland folk. Det är ju ärendena som styr, och därför blir det också väldigt långt att köra ibland, berättar gruppens skyddsombud.

I ett uppmärksammat fall har aktionsgruppen i Örebro agerat operativt tillsammans med andra aktörer. Det var vid det stora tillslaget mot insmugglade dopningsmedel, som skedde samtidigt över hela landet i höstas.

– Det var ett skolexempel på hur vi ska kunna arbeta tillsammans. Både med andra aktionsgrupper och andra myndigheter, som tullen och skatten, säger Per-Jan Ericsson.

Satsningen mot grov organiserad brottslighet – så funkar det:

Ett ärendes gång

1)Regionalt underrättelsecenter – 9 stycken – bestående av polis och andra aktuella myndigheter, som skattemyndigheten, tullen och kronofogden. Där samlas underrättelseinformation som sammanställs och skickas som ett förslag på insats till Ö

2) Nationella kansliet för samverkansrådet och operativa rådet (Gobkansliet). Där bereds och prioriteras ärenden i samarbete med samtliga myndigheter och ett förslag till beslut tas fram. De ärenden som kansliet anser ligga inom ramen för uppdraget går vidare till Ö

3)Operativa rådet. Består av representanter från de myndigheter som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten. Rådet beslutar vilka ärenden aktionsgrupperna ska arbeta med samt om övergripande strategier och inriktning för den operativa verksamheten.

4)Aktionsgrupperna. Åtta regionala aktionsgrupper samt en på Rikskrim. Sammanlagt 200 polisanställda. Kan sättas in över hela landet. Samarbetar både med varandra, med de lokala polismyndigheterna och med andra myndigheter.

GOB-satsningen i siffror:

200 polisanställda arbetar i 9 aktionsgrupper.

Hittills har 19 insatser genomförts.

1,3 miljoner kronor har förverkats.

Totalt har 145 personer varit misstänkta för brott och av dessa har 69 blivit häktade.

Riskbedömningar görs lokalt

Risk- och hotbedömningar är centralt i arbetet mot grov organiserad brottslighet. Det sköts lokalt i de myndigheter där aktionsgrupper är placerade. Medvetenheten är stor, och än har verksamheten inte varit utsatt för direkta hot, berättar Per Wadhed på Gobkansliet.

– Vi ska ta upp det med företrädare för aktionsgrupperna en konferens. Det kan ju finnas ett obehag, även om man inte upplever något direkt hot så ligger det latent. Vi kan aldrig veta hur kartlagda vi är.

Fotnot: GOB = grov organiserad brottslighet

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser