Bemästra kylan i växelvarmt yrke

UR ARKIVET. Vintern, så som boende på de här breddgraderna känner den, är sen och regnet vräker ner utanför polisstationen i Övertorneå. Men det behövs inga minusgrader för att kölden ska bli farlig. Det vet Christer Åström som utbildar sina kollegor i östra Norrbotten om kyla.

UR ARKIVET. Vintern, så som boende på de här breddgraderna känner den, är sen och regnet vräker ner utanför polisstationen i Övertorneå. Men det behövs inga minusgrader för att kölden ska bli farlig. Det vet Christer Åström som utbildar sina kollegor i östra Norrbotten om kyla.

– Egentligen vet jag inte om man kan kalla det utbildning. Ni är ju en sorts elit kan man säga, säger Christer Åström när han väl står inför kollegorna från lokalpolisområdena Övertorneå, Pajala och Överkalix. Han syftar på att alla här är glesbygdsbor, de flesta med intresse av jakt och natur eller vintersport.

Själv kommer Christer Åström ursprungligen från Trollhättan men flyttade norrut 2001 och har blivit kvar. Han smälter in bra med sitt intresse för älgjakt och skoteråkning. Det är framför allt intresset för att vistas i ”terränglådan” som har fått honom att nappa på uppdraget som köldutbildare. Men det faktum att han är skyddsombud gör också att det faller sig ganska naturligt.

Det var ett drygt år sedan som projektet initierades. En frivillig från varje lokalpolisområde fick gå på kurs hos försvarsmakten. På regementet i Arvidsjaur är man experter på kyla och Christer och hans tre medutbildare fick sig rejäla duvningar också rent fysiskt med övningar i skog och mark.
– Sen är det ju skillnad på hur militären och polisen jobbar i kyla, säger Christer Åström.
Han menar att militären kan vara ute i naturen flera dagar i sträck. Det handlar om att hålla ute en konstant kyla. Poliser växlar i stället mellan varma och kalla miljöer vilket kan ställa till med problem.
– Hur gör ni när ni sätter er för att avrapportera? Tar ni av er skorna? frågar han gruppen.
Nej, det är det ju flera som inte gör. Tvärtom sitter man stressad kvar med skyddsväst och skor i vilka varje fot svettas mer än en deciliter under ett arbetspass.
– Och sen händer det något och ni måste ut igen.

De flesta vet att det inte är bra att gå ut i kylan svettig. Någon nämner att det inte är någon dragkedja på de nya kängorna. Christer Åström tipsar om att i alla fall knäppa upp gylfen och i halsen så fukten har någonstans att ta vägen. Även i bilen. Ofta är resorna långa.

Tanken med Projekt Kyla är att en polis ska kunna vara i tjänst i 24 timmar om situationen kräver det. Blir man nedkyld är risken stor att man inte orkar det.
– Därför är det jätteviktigt att ha rätt grejor med sig redan från början. Redan kvällen innan ett arbetspass kan man förbereda sig. Kolla vad det ska bli för väder, men räkna med att det kan bli på andra sätt också.
Trots att pölarna är djupa i Övertårneå så ligger snön decimeterdjup några mil norrut. Vädret kan skilja sig åt mellan lokalpolisområdena och inte sällan färdas poliserna mellan dem. Blåser det upp blir dessutom kyleffekten snabbt mycket högre. I måttlig vind blir kyleffekten av minus fem grader i stället motsvarande minus 21 grader enligt en tabell deltagarna får titta på.
Arbetsgivaren i Norrbotten ska så småningom komma ut med en packlista på vad varje polis bör ha med sig för att kunna klara både sig och andra mot kylan. Ännu finns inget skrivet men Christer Åström drar upp innehållet ur sin egen bag för att visa kollegorna vad som kan behövas. Skoterkläder, extra underställ, vinterskorna som man trär utanpå de vanliga kängorna men också en dygnspåse med matreserver och godis. Har man blivit nedkyld behöver man få i sig vätska men också näring då metabolismen går på högvarv.
– Därför är faktiskt en kall cola bättre än en varm kopp kaffe för den som tappat kroppstemperatur, säger han.

Det man har i bältet kan också vara värt att titta på. Såväl pepparspray som pistol är gjorda av metall. Aluminium till exempel leder bort värme 9000 gånger bättre än luft.
– Sätt en tejp där du håller fingret så sparar du kanske flera minuter innan du blir lika kall om handen som du blir om du inte har tejp. Likadant på pepparsprejen.

Christer Åstöm lägger stor vikt vid förebyggande. Men några minuter på slutet ägnar han åt vad man ska göra om man i alla fall har drabbats, eller stöter på någon som är nedkyld. Det händer ju inte minst vid eftersök men också i vissa fall att lobar är nedkylda. Få av blöta kläder, skydda mot blåst och se till att få i personen dricka och socker. Sen är det ju inte alltid säkert att den som blir hjälpt vill bli hjälpt. Vid ett tillfälle plockade Christer Åström upp en man ur Kalix älv som bestämt sig för att på fyllan simma tre mil till sitt hem.
– Han låg runt 30 grader i kroppstemp men vi fick både boja och spraya honom för att få med honom in. Då var det varmt ute så vi körde honom bara raka vägen till akuten.

TIPS & TRIX FRÅN PROJEKT KYLA

INNAN: Duscha kvällen innan. Huden har ett naturligt skyddande fett. Tvätta inte bort i onödan. Fundera på om det smink du eventuellt bär innehåller ämnen som leder bort värme. Packa väskan med ombyten för att kunna hålla dig torr, varm och skydda dig mot blåst. Undvik bomull närmast kroppen om det är kyligt. Det suger åt sig vätska. Syntet är bättre. Ull håller värmen även när det är blött.
I KYLAN: Om du måste stå still och blir kall om fötterna, försök att ställa dig på något. Granris, tidningar eller en mössa. Kolla varandra efter köldskador. Först blir det rött, sedan blir det vitt. Lägg en hand på. Gnugga helst inte.
Tag vad du haver. Ett regnställ är utmärkt mot blåst.
Om du ramlat i kallt vatten kan det vara bra att tänka på att du är mer skyddad i vattnet om luften är kall och blåsig. Försök att inte få panik. Stanna till och tänk ut hur du ska ta dig upp och minska risken att kallna ännu mer
EFTER: Klä av dig när det blir varmt. Kanske måste du ut igen. Då får svetten dig att frysa. Se framför allt till att vara torr om fötterna. Tidningspapper i botten kan bytas ut eller torka sulorna.
Få inte panik om kroppstemperaturen på en nedkyld sjunker lite till efter att uppvärmning påbörjats. Det är normalt innan det vänder uppåt om man är kraftigt nedkyld.
Ät och drick. När man fryser ökar förbränningen avsevärt

Enkät: Har du varit illa ute i kylan på jobbet någon gång?

Peter Sandgren, Övertorneå
– Ja. Vid en trafikolycka i en stor rondell när vi bara var en patrull som kunde ta det. Det var 20 minus och kraftig vind och vi hann inte klä på oss helt enkelt. I fem timmar stod vi så och det var väldigt nära att vi förfrös oss. Annars är jag jägare och kör mycket skoter så jag har ganska mycket erfarenhet av kyla.

Therese Olli Markström, Pajala
– I början när jag jobbade var jag med om en trafikkontroll där jag stod i sommarkängor, det var de enda vi hade då, och utan vinterbyxor. Jag kör mycket på lager på lager nu och extra vantar och så. Ett bra tips är att ställa sig på mössan i värsta fall. Kolla på marknadsförsäljarna, som står och säljer hela dagarna i iskyla, de står alltid på något.

Lars Öberg, Lokalpolisområdeschef östra Norrbotten
– Mest har det varit utanför jobbet då jag har hållit på med vintersport sedan barnsben och tränat med landslaget i skidor och så. Då skaffar man sig köldskador på händer och i ansiktet. Men en gång vid ett fordonsstopp brände jag fingertopparna ordentligt och det gick väldigt snabbt. Vi skulle göra husrannsakan på en lastbil och jag tog tag i metall. Det var vintern 1999 och då hade vi 47 grader kallt.

Mikael Rova, gruppchef östra Norrbotten
– Det händer väl hela tiden även om det blir mindre och mindre. Man tar av sig handskar och så. Jag har jobbat som yrkesmilitär i Arvidsjaur och bland annat sovit ute i 52 minus. Men det är svårare inom polisen eftersom man går från kyla till värme och tvärtom. Själv har jag aldrig långkalsonger om det är varmare än minus 18. Täckbyxor är lättare att ta av.

Fotnot: Artikeln var ett av tre bidrag som juryn nominerat till priset Bästa förklarande text inför branschgalan Fackförbundspressens dag 21 april 2015.