Trots att polis klassas som ett högriskyrke erbjuds förvånansvärt få professionell yrkeshandledning. Om det handlar polisaspiranten Lisa Johanssons examensarbete.
Trots att polis klassas som ett högriskyrke erbjuds förvånansvärt få professionell yrkeshandledning. Om det handlar polisaspiranten Lisa Johanssons examensarbete.
Lisa Johansson är 34 år gammal och jobbade, innan hon antogs till Polishögskolan, som behandlingspedagog på ett behandlingshem för tjejer med missbruksproblem. Att personalen fick professionell handledning var självklart. När hon sedan började vandringen mot sin nya yrkeskarriär förvånade det henne att detta långtifrån var lika prioriterat inom polisen.
Våren 2006 beslutade riksdagen att alla landets poliser ska erbjudas professionell handledning. Polisförbundets undersökning tre år senare visade att inte ens var tredje polis fått möjligheten. När Lisa Johansson ville se siffrorna för idag fick hon av Polisens HR-avdelning beskedet att inga nationella mätningar finns. För Stockholm, regionen som satsat mest, fanns emellertid siffror. Under 2014 fick 13,8 procent av de anställda handledning.
– Om det var en tredjedel som fått det 2009 trodde jag att det kanske var hälften idag. Det mest förvånande är att ingen följer upp det fast det finns ett riksdagsbeslut, menar hon.
Det ska klargöras att handledning kan se olika ut. I examensarbetet ”Professionell yrkeshandledning – behövs det?” är ledordet reflektion. Det vill säga att kritiskt fundera över sitt förhållningssätt i olika situationer, liksom våra fördomar och hur de påverkar oss.
Under sina SAO-veckor frågade Lisa Johansson ett antal poliser om deras syn på handledning. Många såg det som positivt, andra ansåg att det inte behövdes. I sistnämnda grupp återfanns inte sällan äldre, luttrade poliser.
– Det tyckte att de redan kan det här, att det är lite ”mumbo jumbo” och att de pratar kollegor emellan. Men jag vill understryka att jag inte på något sätt dömer ut den kategorin som inte anser sig behöva handledning, säger Lisa Johansson.
I examensarbetet ingick även en intervju med Bo Åström, , legitimerad psykolog, före detta lektor i psykologi och organisationspsykologi vid Polishögskolan. Enligt honom är handledning i en liten grupp på cirka fem personer det ultimata. Det skapar bra möjligheter för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det kan ta emot att exempelvis berätta om sin vånda inför att lämna ett dödsbud. Men känner andra samma sak, och delar med sig av det, kan det ge nya tankar och perspektiv som kan vara till hjälp nästa gång personen står inför uppdraget.
Lisa Johansson drömmer om att i framtiden jobba i piketen, liksom att arbeta vidare för implementering av handledning som en självklar del i polisens vardag.
Lotta Isacsson
frilansjournalist
