En vänlig och kommunikativ förhörsledare får förhörspersonen att rapportera mer information än en auktoritär utfrågare.
En vänlig och kommunikativ förhörsledare får förhörspersonen att rapportera mer information än en auktoritär utfrågare. Det är en av slutsatserna som forskaren och den tidigare polisen Kent Madsen lyfter i sin avhandling.
Avhandlingen, som Kent Madsen la fram vid Åbo Akademi University i Finland i augusti 2017, utgår från tidigare forskning angående effekten av olika förhörsstilar. Begreppen humanitär, samförståndsorienterad intervjustil och en dominant, icke samförståndsorienterad stil, förekommer. Den förra präglas enligt litteraturen av sådant som hjälpsamhet, tillmötesgående och empati. Den senare av aggressivitet, otålighet och fördömanden. Enligt Madsens rön är det tydligt att personer som intervjuas i en samförståndsorienterad stil rapporterar betydligt mer information än de som frågas ut i en dominant stil.
Av etiska skäl går det inte att vetenskapligt undersöka vilken intervjustil som fungerar bäst genom att manipulera en skarp situation, till exempel ett riktigt polisförhör. Madsen valde därför att genomföra så kallad experimentell datainsamling då hela forskningssituationen är konstruerad. Insamlingen bestod av de tre faserna exponering (minnesstimuli), intervju nummer ett – en vecka efter exponeringen – och intervju nummer två efter ytterligare sex månader. Vid det första tillfället deltog 146 försökspersoner och vid det avslutande deltog 127 av de personer som ingick i den ursprungliga gruppen.
avhandlingen
Therapeutic jurisprudence in investigative interviews:
The effects of a humanitarian rapport-orientated and dominant non-rapport orientated approach on adult´s memory performance and psychological well being
I samband med exponeringsfasen ingick försökspersonerna två och två i en datorsimulering som utformats utifrån en påhittad bakgrundshistoria: Dricksvatten i en fiktiv stad med två olika befolkningsgrupper har förorenats. Försökspersonerna representerade varsin folkgrupp och fick i uppgift att hjälpa sitt ”folk” att överleva genom att distribuera bakteriedödande medel i vattnet. I försöket ingick ett etiskt dilemma genom att deltagarna kunde välja strategin att gynna den egna folkgruppen, eller hjälpa båda grupperna. Syftet var att skapa en känsla av att vara gärningsman eller offer. Vad försökspersonerna inte visste var att simuleringen manipulerats så att den ena gruppen hela tiden drabbades värre av sjukdom och död än den konkurrerande gruppen.
Därefter inleddes intervjuerna, som genomfördes under former liknande att vanligt polisförhör, med Kent Madsen och ytterligare en erfaren före detta polis som intervjuledare. Resultatet visade att de personer som intervjuades i en samförståndsorienterad stil rapporterade betydligt mer information än de som frågades ut i en icke samförståndsorienterad stil.
Det visade sig också att de som intervjuades med en humanitär samförståndsorienterad stil rapporterade mer psykiskt välbefinnande efter intervjun än före.
”Ibland presumerar poliser skuld”
Kent Madsen hann vara polis i 28 år. Nu arbetar han på Högskolan i Kristianstad och undervisar i rättspsykologi.
Intresset för intervjuteknik fick Madsen via polisjobbet. Bland annat genomförde han många av förhören med den så kallade Alexandramannen, som dömdes för tio år sedan för att sexuellt ha utnyttjat ett stort antal unga flickor och kvinnor som han kontaktade via internet.
– Sexualbrott innebär att väldigt mycket känslor och sorg aktualiseras, ofta är fallen mycket speciella att jobba med, säger Kent Madsen.
Han nämner att tidigare studier tyder på att både brottsoffer och förövare upplever förhörsledare antingen som antingen dominanta eller humanitära. Den förhörda personen känner större psykiskt välbefinnande med en humanitär förhörsledare.
Samtidigt är skillnaderna relativt små i en experimentell situation, en möjlighet att få tydligare resultat kan vara att pressa försökspersonerna mer.
– Men där kommer den etiska aspekten in. Förmodligen skulle den etiska nämnden som prövar forskning säga nej om jag berättade att jag ville skapa mer ångest än tidigare i en experimentsituation. Men jag vill gärna ha medel för att återupprepa mina försök och resultat.
Vilken intervjuteknik är vanligast förekommande bland svenska poliser?
– Det har jag inte undersökt, men båda stilarna förekommer sannolikt.
– Samtidigt visar forskning att poliser ibland presumerar skuld. I den situationen finns en risk att förhörsledaren väljer en mera dominant stil som han eller hon omedvetet tror ska bekräfta den egna bilden av vad som hänt.
Hur kan din forskning användas i praktiskt polisarbete?
– Jag kan mycket väl tänka mig att den skulle kunna implementeras i utbildningen på PHS och i samband med vidareutbildningar för färdiga poliser. Alla poliser, oavsett om de är förhörsledare eller ingripandepoliser, hamnar ju i situationen att vittnen och målsägare ska intervjuas om sina upplevelser. En mycket viktig del av jobbet.
