Fackligt förtroendevalda har rätt att vara lediga från sitt ordinarie arbete med bibehållen lön när de utför sitt fackliga uppdrag. Samtidigt får en statlig arbetsgivare inte låta den fackliga tiden springa iväg för mycket eftersom det kan drabba den ordinarie verksamheten och eventuellt leda till slöseri med skattemedel. Därför tycker Polismyndighetens internrevision att det är en ”mycket väsentlig brist” att myndigheten inte har koll på hur mycket facklig tid man betalar för och vad för slags facklig verksamhet man får för pengarna.
Som svar på kritiken har rikspolischefen Anders Thornberg beslutat att HR-avdelningen ska vidta en rad åtgärder för att strama upp kontrollen. Redan i juni ska HR ha tagit fram en komplett lista över samtliga fackliga företrädare, inklusive skyddsombud, som respektive facklig organisation har anmält till arbetsgivaren – en lista som sedan ska uppdateras kontinuerligt. HR ska också, flera gånger per år, följa upp hur många timmars ledighet den fackliga verksamheten tar. Det här med start i november.
Så säger lagen
- Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.
- Ledighetens omfattning och förläggning bestämmes efter överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.
- Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen för det fackliga uppdraget.
- Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor.
Källa: Lag om fackliga förtroendemäns ställning på arbetsplatsen.
Olov Augrell, tillförordnad chef på Polisens sektion för arbetsgivarutveckling, menar att den bristande kontrollen till viss del är en rest från omorganisationen.
– Tidigare hade vi 21 olika sätt att jobba med detta och fram till nu har vi varit överens om att inte göra något åt saken, men i och med den här rapporten är det dags.
Olov Augrell, Polisens sektion för arbetsgivarutveckling
En fråga är hur mycket facklig tid som behövs på en myndighet av Polisens storlek. Internrevisionen hänvisar till en tumregel inom staten som säger att en facklig organisation i snitt bör ha en heltidsfacklig per 500 medlemmar hos en arbetsgivare.
– Jag tror att det finns betydligt fler än så inom Polisen. Internrevisionen gör en uppskattning om en heltidsfacklig på två hundra medlemmar. Det ingår i vårt uppdrag att göra en inventering för att ta reda på hur det faktiskt ser ut, säger Olov Augrell.
Och om det visar sig att myndigheten ligger högt vad gäller facklig tid – vad gör ni då?
– Det är svårt att spekulera i. Då får vi ta en diskussion med alla berörda så att vi hamnar rätt.
Kan det inte finnas godtagbara skäl att Polismyndigheten ligger högre än andra statliga myndigheter?
– Omorganisationen skulle kunna vara ett sådant skäl eftersom den har ställt stora krav på fackförbunden att vara tillgängliga för förhandlingar med arbetsgivaren i olika frågor.
Björn Kellerth, kanslichef
Polisförbundets kanslichef Björn Kellerth har läst internrevisionens rapport och tycker att det är viktigt att både fack och arbetsgivare har koll på antalet förtroendevalda och mängden facklig tid. Men han tycker inte att parterna ska låsa sig vid någon tumregel om antal heltidsfackliga per hundratals medlemmar.
– Det viktiga är att ledigheten för facklig verksamhet står i rimlig proportion till förhållandena på arbetsplatsen.
Ser du någon risk att Polismyndigheten kommer att dra ner på mängden facklig tid?
– Det är inte kvantiteten utan kvaliteten som är det avgörande. Det viktiga är att vi är representerade i de sammanhang där vi verkligen behöver vara det, och att arbetsgivaren låter oss vara med och utveckla verksamheten.
Så minskad facklig tid behöver inte vara något negativt?
– Nej, inte per automatik, om arbetsgivaren lever upp till sina åtaganden. Mycket handlar om arbetsmiljö och där har vi en skyddsorganisation som inte ska räknas in i den fackliga tiden. Nu är det inte heller lika mycket som är delegerat till regional nivå utan mycket sker centralt.
Facken inom Polisen
Seko
ST
SACO-S
Polisförbundet
Polismyndigheten får också kritik i internrevisionens rapport för att man behandlar fackliga företrädare på olika sätt beroende på vilket förbund de företräder eller var i landet de verkar. I det sammanhanget nämns bland annat att myndigheten betalar hyra för en lokal utanför polishuset som ägs och används av Polisförbundet Stockholm samt att ett par förbundsregioner har heltidsanställda administratörer.
Olov Augrell på HR-avdelningen säger att det här är något som myndigheten måste titta på.
– Alla fackliga ska få likvärdiga förutsättningar.
Betyder det att alla kommer att få betalda lokaler och administratörer eller att ni drar in den typen av förmåner helt?
– Vi måste först se hur det ser ut. Det viktigaste är att alla hamnar på rätt nivå.
En fackligt förtroendevald ska varken tjäna eller förlora på det fackliga uppdraget. Internrevisionen bedömer att det finns brister i det avseendet hos Polisen eftersom det både förekommer att fackligt förtroendevalda får högre löner och tillägg och att de nekas tillägg som skulle följa med ordinarie tjänst.
Så gjordes granskningen
- Kartläggning av anställda som jobbar fackligt minst 50 procent.
- Intervjuer med personal på HR.
- Intervjuer med 11 förtroendevalda från olika förbund.
- Enkätundersökning som besvarades av 33 lönesättande chefer.
I revisionsrapporten kommer det också fram uppgifter om att chefer har dålig koll på hur mycket tid enskilda medarbetare ägnar åt fackligt arbete och om det stämmer överens med vad som har avtalats.
Det finns också tveksamheter kring vilka fackliga aktiviteter som får ske på den fackliga tid som betalas av arbetsgivaren. Enligt internrevisionen ska arbetsgivaren till exempel inte stå för lön vid interna fackliga konferenser, vilket sker i vissa fall. HR ska mot den bakgrunden definiera tidrapporteringskoder för den typ av facklig verksamhet som får utföras med bibehållen lön.
